Regeringen vill ändra regler för bevis vid brottsmål

Processen för hur bevis används i rättegångar kan komma att göras om för första gången på 70 år. Regeringen går nu fram med ett förslag om tidiga förhör.

Di TV sänder direkt från pressträffen med inrikesminister Mikael Damberg (S).

Inrikesminister Mikael Damberg (S).
Inrikesminister Mikael Damberg (S).Foto:TT

Dagens straffprocess är inte anpassad efter ett samhälle med större gängmål, ny teknik och att en berättelse är som klarast strax efter händelsen. Det menar regeringens utredare och hovrättspresidenten Fredrik Wersäll i sin utredning från 2017.

Fyra år senare föreslår nu regeringen att processen för bevis i domstol görs om, meddelar inrikesminister Mikael Damberg (S) på en presskonferens. Regeringen går nu fram med en lagrådsremiss. 

Förslaget handlar om att förändra en grundsten i rättsprocessen, den så kallade omedelbarhetsprincipen, som infördes i en reform 1948. Den utgår från att rätten endast får ta hänsyn till de bevis som presenteras under en huvudförhandling.

Till exempel gör detta att ett videoförhör som görs med en person i ett relationsärende minuterna efter att polisen kommit till hemmet inte används i rätten. I stället tas förhöret om med målsäganden under själva förhandlingen.

Mikael Damberg säger att han inte vill överge omedelbarhetsprincipen helt, men han påpekar samtidigt att det är onödigt att göra saker en gång till.

Han säger också att förslaget kan innebära kortare häktestider. Risken finns i dag att förhörspersoner ändrar sina berättelser fram till rättegången. 

Remissinstanser som har analyserat utredningen pekar på att förslaget endast gäller brottmål. Om det införs skulle en grundläggande skillnad uppstå mellan hur rättsprocessen ser ut i brottmål jämfört med tvistemål.

Vissa anmärker också på att tidiga förhör inte skulle behöva avläggas under ed, och att vittnen då kanske inte skulle förstå betydelsen av sin berättelse på samma sätt som i domstol. Hovrätten för västra Sverige skriver att förslaget ställer höga krav på förhörsledaren.

Hovrätten för Övre Norrland menar till och med att fördelarna inte överväger nackdelarna. Balansen i att genomföra ändamålsenliga förhör i rätten riskerar att rubbas, enligt hovrätten.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Di har i en serie artiklar rapporterat om hur företagare drabbas av brottsligheten. 

Läs mer om De utsatta företagarna här. 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?