1515
Annons

Regeringen utlämnar turkisk medborgare

Den svenska regeringen har bifallit en turkisk begäran om att utlämna en turkisk medborgare.

Han är dömd för flera fall av bedrägeri i Turkiet, men enligt SVT har mannen figurerat i turkiska medier som en av de personer president Erdogan vill ha utlämnad.

Justitieminister Morgan Johansson (S) påstår att fallet är ett vanligt rutinärende.

Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan under ett möte i Madrid i juni.
Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan under ett möte i Madrid i juni.Foto:Henrik Montgomery/TT

Mannen har suttit frihetsberövad i Sverige i väntan på beslut om utlämnande sedan i december 2021, sex månader innan det blev känt att Sverige skulle ansöka om Natomedlemskap.

Enligt Högsta domstolen föreligger inga hinder enligt utlämningslagen att utlämna mannen. Av domstolshandlingarna framgår att mannen är dömd flera gånger för bedrägeri till fängelse i Turkiet, handlingar som TT har tagit del av.

Mannen själv hävdar att han är felaktigt dömd och hänvisar till att han 2010 konverterade från islam till kristendomen. Till följd av detta blev han hotad av en turkisk nationalistgrupp.

Han hävdar också att han blev misshandlad och bötfälld av militär personal efter att han på grund av sin kristna tro vägrat göra militärtjänst.

Han har på grund av sin tro och vägran att göra militärtjänst beviljats flyktingstatus i Italien. Själv hävdar han att han riskerar utsättas för förföljelse om han utlämnas till Turkiet.

Enligt mannens tidigare advokat som TT talat med träffade mannen en svensk kvinna i Italien som han gifte sig med. Han har sedan ett antal år varit bosatt i Sverige.

Han sökta asyl i Sverige 2011 och om skyddsstatusförklaring 2022, men Migrationsverket har avslagit ansökningarna.

På justitiedepartementet kan man inte svara på om mannen är en av de personer som president Erdogan begärt utlämnade till Turkiet i samband med de krav som Turkiet har ställt till följd av Sveriges Natoansökan.

Enligt regeringstrogna tidningen Hürriyet finns mannen med på den lista över personer som Turkiet begärt utlämnade under rubriken Andra brott. De flesta namnen finns under rubriken Terroristbrott.

Regeringens beslut att bifalla utlämnandet av mannen är det första kända fallet sedan Sverige ansökte om Natomedlemskap, enligt SVT.

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S).
Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S).Foto:Joey Abrait

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) vill inte ställa upp på en muntlig intervju. Han svarar skriftligt att ärendet rör sig om ett standardförfarande.

”Det här är ett vanligt rutinärende. Personen i fråga är turkisk medborgare och dömd för bedrägeribrott i Turkiet 2013 och 2016. Begäran om utlämning inkom förra året. Högsta domstolen har i vanlig ordning prövat frågan och kommit fram till att det inte finns hinder för utlämning för att avtjäna straffet.”

Turkietkännaren Michael Sahlin, tidigare ambassadör i Turkiet och i dag verksam vid det internationella fredsforskningsinstitutet Sipri, vill inte spekulera i om utlämningen är direkt kopplad till Natoöverenskommelsen med Turkiet eller inte. Men han tycker att det är viktigt att regeringen nu lägger korten på bordet.

”Det är väldigt viktigt för regeringens och Sveriges trovärdighet att vi i det här fallet kan göra det trovärdigt att vi inte tummar på våra principer, att vi skulle ha gjort det här ändå. Regeringen måste kunna visa det”, säger han.

Det gäller inte bara mot den svenska opinionen, utan också för hur Sverige ska framstå i EU och i Nato, enligt Michael Sahlin.

”Ingen imponeras av Sverige om vi gör eftergifter som verkar vara direkta avsteg från våra grundläggande värderingar.”

”Jag kritiserar inte det här fallet, men påtalar hur viktigt det är att regeringen visar att detta är något vi kan stå för. Är det inte det, är det till skada för vår trovärdighet i den grundläggande värderingsfrågan också utanför Sverige.”

Innehåll från RekomoAnnons

Tänker andra hand i första hand

Fler och fler företag och organisationer inser fördelarna med att tänka begagnat i stället för nytt när de gör om sina kontor. Rekomo hjälper företag att inreda med återbrukade och prisvärda möbler.

– Vi köper, säljer och hyr ut begagnade kontorsmöbler över hela Sverige, förklarar Jonas Åström, VD Rekomo. Vi erbjuder allt från hela arbetsplatser med bord, stolar, skärmväggar, förvaring men även möbler till övriga utrymmen som lounger, fikarum och konferensrum.

Helhetslösning

Jonas Åström menar att det inte är svårare att köpa in begagnad kontorsinredning än att köpa helt nytt.

– Vi är som vilket annat inredningsföretag som helst. Vi har ett stort utbud av återbrukade kvalitetsmöbler och köper in stora kvantiteter så vill man ha en enhetlig möblering löser vi det.

Rekomo hjälper till med allt från att komma med inredningsförslag till leverans och montering.  Dessutom kan de köpa och hämta de gamla möblerna för återanvändning hos andra företag. 

– Många kontorsmöbler och annan inredning är av väldigt bra kvalitet och håller länge. Sådana möbler köper vi gärna in. Även om fler och fler tänker andra hand i första hand slängs det tyvärr fortfarande alldeles för mycket möbler. Är en stolsdyna sliten så kan vi klä om stolen i ett nytt fräscht tyg i den färg kunden vill ha, säger Jonas Åström.

Nytt kontor till halva priset

Ofta går det knappt att se att möblerna är begagnade och många hade nog blivit förvånade om de visste att all inredning i det splitternya kontoret faktiskt är återbrukat. Prislappen för en kontorsrenovering med begagnad inredning brukar hamna på ungefär hälften av vad det hade kostat att köpa in helt nytt. Men även om ekonomin är viktig så är miljöbesparingen den största vinsten.

Attraherar arbetskraft

Många företag har idag hållbarhet som ledstjärna och då ska det naturligtvis även inbegripa kontorsrenoveringen. Och den ökade miljömedvetenheten märks, intygar Jonas Åström.

– Förr köpte man begagnat för att det var billigare, idag har det svängt och nu köper många begagnat främst för att det är bättre för miljön. För många företag är det också ett medvetet val för att locka yngre miljömedvetna medarbetare som vill arbeta på ett företag som tar miljön och hållbarhetsfrågan på allvar. 

På senare tid har även flera offentliga verksamheter genom ramavtal fått förutsättningar att inreda sina lokaler med begagnade möbler. Det är ett stort steg framåt.

Flerårsgaranti och leasingmöjligheter

Marknaden för begagnade kontorsmöbler har utvecklats mycket de senaste åren och Rekomo erbjuder alltid minst två års garanti även på begagnade kontorsmöbler. Det finns också möjlighet att hyra eller leasa möbler.

– Kunden kan välja om man vill hyra en månad eller över en längre period. Företagen får en ökad flexibilitet och kan anpassa sitt kontor efter olika behov, säger Jonas Åström.

Om Rekomo
Rekomo säljer, köper och hyr ut begagnade kontorsmöbler till kontor i hela landet och har erbjudit återvunna och prisvärda kontorsmöbler sedan 1992. Grunden i affärsidén är hög kundnöjdhet och låg miljöpåverkan – det är lika viktigt att kunden ska bli nöjd med sitt kontor som att rädda miljön. 

Läs mer på rekomo.se

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Rekomo och ej en artikel av Dagens industri

Erdogan upprepar Natohot: ”Följer noga om Sveriges och Finlands löften hålls”

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan fortsätter att hota med att blockera Sveriges och Finlands medlemskap i Nato.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.Foto:Paul White

”Tills de löften som har avlagts till vårt land har uppfyllts, så behåller vi vår principfasta hållning”, säger han i ett tal i parlamentet, skriver nyhetsbyrån AFP.

”Vi följer noga om Sveriges och Finlands löften hålls eller inte.”

Erdogan tillägger att till slut så är det Turkiets parlament som avgör frågan.

Turkiet och Ungern är de enda av Natoländerna som inte har godkänt Sveriges och Finlands ansökningar.

I fredags gav Inspektionen för strategiska produkter åter tillstånd för export av krigsmateriel till Turkiet.

I samband med det beslutet sade Paul Levin, föreståndare vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, till TT:

”Om Ankara sedan kommer att tycka att detta är fullt tillräckligt återstår att se. Turkiet har ju också lyft fram krav på samarbete kring terrorfrågor, personer som de begärt utlämnade och konkreta resultat.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera