Regeringen tar första steget för att strama åt arbetskraftsinvandringen

Migrations och integrationsminister Anders Ygeman tar första steget av flera för att göra om arbetskraftsinvandringen, med hårdare kontroller och skärpta försörjningskrav. I början på nästa år väntas regeringen se över lönekravet.

Uppdaterad: 22 december 2021, 10:43Publicerad: 22 december 2021, 08:47

Linda Öhrn

Text

Regeringen vill skärpa reglerna för arbetskraftsinvandringStängRegeringen vill skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring.Anders Ygeman håller pressträff om arbetskraftsinvandring

Sverige har världens mest liberala lagstiftning för arbetskraftsinvandring, enligt Anders Ygeman (S).

”Sveriges regelverk för arbetskraftsinvandring sticker ut”, säger han.

Nu tar regeringen det första steget för att strama åt regelverket genom att gå fram med ett batteri av åtgärder som framför allt riktar in sig på att stoppa missbruk och fusk.

Det handlar om bindande krav på anställningsavtal, tuffare kontroller av arbetsgivares anställningsvillkor och vite för de arbetsgivare som missbrukar systemet.

”Vi kommer att stärka sanktionerna och vi kommer att stärka kontrollen”, säger Anders Ygeman om förslagen som ska träda i kraft i sommar, enligt planen.

”Svenska villkor och löner ska gälla alla som jobbar i Sverige”, säger han vidare.

Förslaget är baserat på en utredning som lades fram i början av året.

Andra förslag i paketet handlar om försörjningskrav för anhöriga, men även förslag som ska stoppa kompetensutvisningar.

Förslagen är ursprungligen ett initiativ av januaripartierna, men Socialdemokraterna vill se en mer långtgående reformering.

På sin kongress fattade partiet beslutet att man vill införa en arbetsmarknadsprövning på svensk arbetsmarknad i syfte att enbart personer i bristyrken ska få komma till Sverige och arbeta.

Men, ett sådant förslag kräver utredning, enligt Anders Ygeman. Men, att det kommer att röra på sig ordentligt i frågan om spelreglerna för utländsk arbetskraft är en lågoddsare, då det finns en stadig majoritet i riksdagen för att ta steg i en stramare riktning bestående av S, M, SD, KD och V.

”Vi tar första steget i dag och jag tror att vi kommer att se ytterligare förslag i början av nästa år”, säger Anders Ygeman.

Av allt att döma handlar detta nästa steg om att gå vidare med förslag från utredningens huvudbetänkande om att regeringen kan utfärda föreskrifter som ger ”goda levnadsvillkor”.

Nyligen bjöd M, KD och SD in regeringen till samtal om hur man kan strama åt reglerna för arbetskraftsinvandringen i en debattartikel i Expressen.

”Jag kommer naturligtvis att föra en dialog med riksdagen, för att se vad vi kan göra åt situationen och jag har redan fört samtal med flera av riksdagspartierna”, säger Anders Ygeman.

Moderaterna vill se ett lönegolv på cirka 27.500 kronor jämfört med dagens 13.000 kronor. Andreas Åström, näringspolitisk talesperson på arbetsgivarorganisationen Almega, anser att ett mer rimligt lönegolv ligger på 22.000 - 23.000 kronor i månaden.

”Sätts lönegolvet för högt kommer konkurrenskraften att urholkas”, säger Andreas Åström och pekar på den stora arbetskraftsbristen på svenska arbetsmarknaden.

”Vi har stora grupper arbetslösa och långtidsarbetslösa på svensk arbetsmarknad. För mig är det väldigt viktigt att de människorna sätts i arbete”, säger Anders Ygeman.

Innehåll från Fresenius KabiAnnons

Fresenius Kabi – mer än vad många känner till

Publicerad:21 juni 2022, 11:06Uppdaterad:7 juli 2022, 10:34

För några är Fresenius Kabi allt inom hälsa och välmående. För andra ett världsledande företag inom klinisk nutrition, infusionsterapi, biologiska läkemedel och medicinsk teknik. För anställda en utvecklande plats.

Många års forskning räddar liv.

Fresenius Kabi står för forskning och kvalitet i utvecklingen av innovativa produkter och tjänster. Syftet är att tillhandahålla produkter för terapi och vård av kroniskt och svårt sjuka människor och att möta patienters olika behov både på sjukhus och i hemmet. Produkterna vi tillverkar säljs över hela världen och räddar liv varje dag.

Medarbetarnas energi – ger näring.

På Fresenius Kabi lägger vi ner ett stort engagemang för att skapa en utvecklande arbetsmiljö för våra medarbetare, så att de kan bidra till företagets framtid. Deras erfarenhet, kompetens och entusiasm utgör en mycket viktig del av vår framgång.

Besök Fresenius Kabis hemsida här

Att göra nytta för patienten och gott för miljön.

Med 1100 anställda i Sverige arbetar vi för att skapa en miljö som ger alla medarbetare möjlighet att utvecklas. I Sverige hittar du oss i Uppsala och i Brunna utanför Stockholm. Vi arbetar aktivt för att vår produktion och våra produkter ska göra så litet avtryck på miljön som möjligt. Att delar av forskning och tillverkning sker lokalt i Sverige är en trygghet för många, och gynnar miljön vi alla lever i.

Caring for life.

Mottot Caring for life står för framsteg och kvalitet i utvecklingen av produkter som räddar och skyddar liv – och därigenom bidrar till att förbättra människors livskvalitet.

Fresenius Kabi sätter alltid människan i centrum: som patient, kund och medarbetare.

Vår vision
Vårt mål är att bli den ledande tillverkaren och leverantören av intravenösa näringslösningar, och den självklara samarbetspartnern. Patienternas bästa är utgångspunkten för allt vi gör. Vi vill att de ska ha tillgång till produkter som ökar förutsättningarna för goda behandlingsresultat oavsett var i vårdkedjan de befinner sig. Vi är stolta över våra produkter och det genomsyrar hela företaget.

Lyssna gärna på vår podcast för en djupare förståelse för vår verksamhet

Om Fresenius Kabi

Fresenius Kabi är ett växande hälso- och sjukvårdsföretag med cirka 1100 anställda i Sverige, och över 40 000 anställda världen över. Vi utgör ett betydande globalt nätverk inom produktion, försäljning och marknadsföring.

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fresenius Kabi och ej en artikel av Dagens industri

Så går Sveriges största fonder i år

Drivet av den bästa börsutvecklingen en enskild månad sedan våren 2020 har siffrorna snyggats till för marknadens största värdepappersfonder.

Men fortfarande ligger mångmiljardfonderna back med mellan 5 procent och 10 procent sedan årsskiftet.

Publicerad: 7 augusti 2022, 20:05

Hans Bolander

Text

Agendan: Inflation och producentpriserStängAgendan: Inflation och producentpriser.Håll koll på veckans viktigaste hållpunkter

Vid halvårsskiftet låg Sveriges tio största fonder back med tvåsiffriga tal, samtidigt som börsen hade rasat med 29 procent. Juli har dock varit återhämtningens månad där amerikanska börsindex steg med mellan 9 procent och 12 procent vilket blev den bästa månaden sedan april 2020. Även Stockholmsbörsen rusade där indexet över de 30 mest omsatta bolagen steg med 8 procent.

Men svenska fondsparare, som äger fondandelar i jättefonderna för sammantaget 1 390 miljarder kronor, är sannolikt inte helt nöjda. Fonder som haft mest motvind, Swedbank Roburs aktiefond Technology och fonden Robur Allemansfond Komplett, ligger fortfarande back med dryga 10 procent sedan årsskiftet.

Globala aktiefonder som den statliga premiepensionsmegafonden AP7 Aktie, med 773 miljarder kronor under förvaltning, samt Handelsbankens och Swedbanks globalfonder har klarat sig lite bättre och noterar nu runt 5 procent minus. Här har den starkare dollarn agerat räddningsplanka, eftersom fondinnehaven värderas upp med valutaeffekten för svenska sparare.

Sett över hela fondmarknaden hittas vinnarna under den senaste månaden bland branschfonder. Till exempel så har fastighetsfonder studsat tillbaka med 20 procent efter en mardrömslik start på året. De ligger dock fortfarande back med cirka 40 procent hittills i år.

Även många teknik- och småbolagsfonder har klättrat med mellan 15 procent och 20 procent under den senaste månaden.

Fondspararna ska trots en positiv återhämtning ändå inte räkna med att faran för nya börsfall har blåst över. Åtskilliga aktiemarknadsbedömare varnar för att den höga inflationen, stigande räntor, en turbulent energimarknad och högst påtagliga recessionsrisker kan sänka börserna återigen under hösten.

Exempelvis så räknar analyshuset Capital Economics med att de flesta börser faller tillbaka med 10-12 procent från dagens nivåer och att en återhämtning sker först någon gång under 2023.