ANNONS:
Till Di.se

Regeringen storsatsar på att få igen lönegapet

Lönegapet mellan kvinnor och män krymper, men det går för långsamt. Det anser regeringen som nu satsar på en ny handlingsplan.

Regeringen konstaterar att det skiljer flera miljoner kronor i livsinkomster mellan kvinnor och män i Sverige. Även om lönegapet mellan könen på senare år krymper för varje år behövs det fler åtgärder. Det går för långsamt, skriver regeringen i en handlingsplan som presenterades på tisdagen.

”Kvinnor och män ska ha samma möjlighet till ekonomisk självständighet och trygghet, genom hela livet”, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Regeringen beslutar om en ny handlingsplan för jämställda livsinkomster och presenterar ett uppdrag till Medlingsinstitutet som ska redovisa löneförändringar i olika yrken mellan åren 2014 och 2017. Dessutom tillsätts en utredning för att se över behovet av effektivare sanktionsmöjligheter när det gäller diskrimineringsbrott.

I handlingsplanen redovisas ett antal faktorer som förklarar löne- och inkomstskillnader mellan män och kvinnor. En sådan är att kvinnor är överrepresenterade i yrken och sektorer med lägre löner. Yrket är enligt Medlingsinstitutet den enskilt viktigaste faktorn bakom löneskillnader. I yrken som undersköterska, grundskollärare, barnskötare, vårdbiträde, städare, personlig assistent, förskollärare och sjuksköterska är det kvinnor som dominerar stort.

Löneskillnaden mellan kvinnor och män har från 2005 till 2016 minskat med 4,3 procentenheter enligt Medlingsinstitutet. Skillnaden är i dag 12 procent, vilket innebär att kvinnor i snitt har 88 procent av mäns lön. Det är en så kallad ovägd löneskillnad, där man inte tar hänsyn till att kvinnor och män i stor utsträckning jobbar i olika yrken eller att många kvinnor arbetar deltid.

Den standardvägda löneskillnaden, som också kallas för den oförklarade löneskillnaden, var 2016 4,5 procent.

Lönegapet mellan könen skiljer sig åt mellan arbetsgivare och sektorer, vilket framgår av tabellen här intill. Gapet är minst i kommunerna, bara 0,3 procent. Störst är den oförklarade löneskillnaden bland tjänstemän i privat sektor, 7,2 procent.

Deltidsarbete är också en viktig förklaring till lönegapet. Under 2016 arbetade 37 procent av anställda kvinnor deltid, vilket kan jämföras med 14 procent för män. Den vanligaste anledningen till deltidsarbete bland kvinnor är att det saknas heltidsarbete. Den näst vanligaste orsaken är vård av barn.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies