Annons

Regeringen ska bygga hela Norrbotniabanan

Regeringen ger i dag beskedet att bygget av järnvägen Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå fortsätter – hela vägen till Luleå.

Foto:Fredrik Sandberg/TT

På torsdagen kommer regeringen att fatta beslut om att hela Norrbotniabanan ska byggas och ingå i regeringens plan för infrastruktur.

”Trafikverket får nu i uppdrag att planera sträckan Skellefteå–Luleå, med syfte att möjliggöra för en byggstart av sträckan inom ramen för kommande infrastrukturplanen”, säger infrastrukturminister tomas eneroth (S) på en pressträff.

”Arbetet med att fullfölja hela Norrbottniabanan är därmed i gång”, säger han.

Bygget är i gång sedan 2018 och pengar finns för sträckan mellan Umeå och Skellefteå. Men det har saknats det besked om när nästa steg kommer, och pengar, för sträckan från Skellefteå till Luleå.

Båda sträckorna är ungefär lika långa, runt 13 mil. Intresseorganisationen Norrbotniabanegruppen som inkluderar flera kommuner, regionerna Västerbotten och Norrbotten och många företag, har väntat på ett besked.

”Jag hoppas att vi äntligen får besked om att Norrbotniabanan ska byggas hela vägen till Luleå”, sade Elisabeth Sinclair, projektledare för intresseorganisationen, inför dagens besked från regeringen.

I våras lade regeringen fram sin infrastrukturproposition och även då sade Tomas Eneroth, som är infrastrukturminister även i statsminister Stefan Löfvens (S) senaste regering, att lagt kort ligger om Norrbotniabanan.

Det vill säga att den ska byggas i sin helhet. Men det har hittills inte funnits finansiering för den andra halvan och för att planerna ska bli mer konkreta måste den in i den nationella planen för infrastruktur.

Trafikverket arbetar nu med ett förslag för planen som regeringen ska ta ställning till i vår.

Innehåll från TelenorAnnons

Så ska råttorna stoppas – med digitala tekniken

När städerna växer blir råttorna allt fler.

Här är digitala tekniken som effektivt sätter stopp för skadedjuren.

– Det har förändrat vårt arbete i grunden, säger Ulf Eripe, teknisk chef hos Anticimex Global.

Läs mer om hur skadedjursbekämpning med IoT fungerar här 

Sinnebilden av skadedjursbekämpning är en utställd fälla med gift. Då och då åker man och vittjar lådan på fångsten. Förvisso måste dagens uppkopplade råttfällor med sensorer fortfarande tömmas, men i övrigt är inte mycket sig likt hos det globala skadedjurskontrollsföretaget Anticimex.

– Vi kan på avstånd övervaka och analysera, vi ser vad som sker hos kunderna utan att vi behöver åka dit i onödan, berättar Ulf Eripe och fortsätter:

– Man kan jämföra det med ett inbrottslarm, ett larm som indikerar skadedjur men som även fångar skadedjur. Det ger oss möjlighet att agera tidigare, minimerar skador för våra kunder samt ger oss operationell trygghet. Med våra uppkopplade fällor och sensorer vet vi problemet är och vart skadedjuren tar sig in. Utifrån den aspekten blir det en win-win både för oss och kunden.

Ulf Eripe är teknisk chef hos Anticimex Global.
Ulf Eripe är teknisk chef hos Anticimex Global.

Satsningen på digital skadedjurskontroll startades 2015 efter att ha föregåtts av lokala initiativ. Anticimex, som numera finns på 21 marknader räknas som det tredje största bolaget i världen inom skadedjurskontroll, har cirka 350 000 fällor och sensorer uppkopplade i dagsläget.

– Antalet uppkopplade fällor och sensorer har växt med 65 procent de senaste 12 månaderna, så det står för en stor del av vår tillväxt, säger Eripe.

Tekniken bakom de digitala fällorna kallas Anticimex SMART och för uppkopplingen har man tagit hjälp av Telenor IoT.

– I enheterna sitter det ett globalt SIM-kort från Telenor, som är uppkopplat till vårt backend-system. Vi letade efter en lösning som gick att distribuera globalt, det skulle gå att koppla upp sig utan att behöva hantera lokala SIM-kort. Det var en bidragande orsak till att vi valde dom.

Enligt Ulf Eripe är Telenor IoT en viktig pusselbit i Anticimex SMART globala expansion de senaste åren – just tack vare de globala uppkopplingsmöjligheterna och den personliga dygnet runt-supporten.

– Det hjälper oss att snabbare kunna etablera oss med våra lösningar på nya marknader, speciellt där det kan vara komplicerat att ordna tillförlitlig landstäckande uppkoppling med lokala operatörer säger Eripe.

Digitaliseringen av skadedjurskontroll har även gett andra positiva effekter – Anticimex har effektiviserat sin verksamhet tack vare övervakningsmöjligheterna och har även minskat sin miljöpåverkan.

– Historiskt sett har man använt sig av gift, men de system vi använder idag tar hand om skadedjuren mekaniskt eller elektriskt. Det minskar även riskerna för så kallad secondary poisioning, alltså att inte andra djur eller människor utsätts för gifter.

Läs mer om hur skadedjursbekämpning med IoT fungerar här 

 

Mer från Telenor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Telenor och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera