1515

Regeringen presenterar ny rikspolischef

Säpochefen Anders Thornberg blir ny rikspolischef efter Dan Eliasson. Han blir den första polisen på jobbet.

Bild:Pontus Lundahl/TT

Anders Thornberg kommer att synas ordentligt i sömmarna under sina första månader, som dessutom sammanfaller med upptakten till riksdagsvalet 2018. Trygghet har blivit en av valets viktigaste frågor och polisen brottas med stora problem med att klara upp grova brott, men också med ett svagare förtroende.

"Anders Thornberg har ett mycket stort förtroende", säger justitieminister Morgan Johansson (S).

"Öppenhet och modet att erkänna verkligheten, att säga som det är, kommer att prägla mitt ledarskap", säger Anders Thornberg som har varit polis i olika roller i 37 år, sedan 2012 i rollen som Säpochef.

Polisen står inför stora utmaningar, konstaterar justitieministern.

"Samtidigt är förutsättningarna att klara dem större än någonsin", säger Morgan Johansson och pekar bland annat på höjda straffsatser, en utbyggd polisutbildning, högre löner och en ny polisorganisation.

Morgan Johansson nämner den organiserade brottsligheten följt av sexualbrott och kriminella stöldligor som viktigast att prioritera för den nya rikspolischefen.

"Vi accepterar inte utvecklingen med individer som springer omkring och tror att de äger en viss stadsdel”, säger han.

Hög operativ förmåga, mer förebyggande och mindre reaktivt arbete är några förhoppningar från Anders Thornberg. Men när han börjar på sitt nya jobb i mitten av februari är det med stora öron.

”Jag vill särskilt höra hur vi ska prioritera ordning och reda”, säger han.

Blir privata säkerhetsföretag mindre viktiga med en polis som fungerar eller tvärtom?

”Jag tror att man måste jobba med privata säkerhetsföretag också. Man måste undersöka alla olika möjligheter för att lyckas i kampen mot brottsligheten. Den diskussionen blir intressant att ta.”

Polisens omorganisation, som har mött hård kritik från flera håll, ses av Anders Thornberg som "en viktig förutsättning".

"Det finns en stor fördel med en organisation där man styr nationellt och kan arbeta med att föra över resurser", säger han.


Innehåll från HSBAnnons

Framtidens boende – så här vill svenskarna bo

HSB Living Lab i Göteborg.
HSB Living Lab i Göteborg.

Det är billigare, det leder till mindre psykisk ohälsa och, inte minst, det kan minska byggnadens koldioxidutsläpp med hälften. Emma Sarin, projektledare på HSB Living Lab, förklarar varför delning av allt från symaskiner till duschar är så centralt i framtidens bostäder.

Följ med HSB Living Lab på resan mot framtidens boende 

– En av de stora frågor vi ser att unga funderar över när det gäller sitt första boende är hållbarhet, och det påverkar väldigt många delar av hur vi kommer att leva och bo framöver, säger Emma Sarin.

Framförallt påverkar det vad man ser som ”mitt” boende, ”ditt” boende, och ”vårt gemensamma” boende.

– Cirkularitet är starkt inpräntat i den unga generationen, och i det ingår att de inte strävar efter att äga allting själva utan kan tänka sig att dela saker med sina grannar, oavsett om det handlar om att vara med i en bilpool, att ha gemensamma bostadsytor eller verktygsdelning i fastigheten.

Koldioxidutsläppen kan halveras

För att vara med och möjliggöra den sortens boende testar HSB flera olika aspekter av delningsekonomin i HSB Living Lab, ett världsunikt levande laboratorium där människor bor samtidigt som forskare och innovatörer från akademi, näringsliv och andra instanser utvecklar olika aspekter av framtidens boende.

– Här har vi byggt in olika sätt att dela redan från början. Till exempel har vi två bostadsplan där de boende bor i så kallade coliving-kluster där man delar generöst tilltagna kök, vardagsrum och även duschar med sina grannar. Men även på entréplan finns fler ytor att utnyttja gemensamt under devisen bo litet lev stort.”

Och delandet minskar verkligen miljöpåverkan. I ett nyligen avslutat projekt kunde man konstatera att koldioxidutsläppen kan minska med närmare femtio procent per person om man bygger fastigheter där de boende delar kök och badrum med varandra, jämfört med om alla ska ha eget. 

– Samtidigt visar studier att delade boytor minskar ensamhet och psykisk ohälsa, plus att det är billigare. Därför tror vi att delande i olika former kommer vara en viktig del av framtidens boende. 

Flexibiliteten viktigast

Emma Sarin påpekar dock att exakt hur vi lever i framtiden är det ingen som kan veta eftersom behoven hela tiden förändras. Hon tar det senaste året som exempel, där vi har sett hur nya önskemål har uppstått som följd av pandemin. Där folk för bara några år sedan efterfrågade öppna planlösningar är det nu möjlighet till lugn och ro som är det viktigaste.

– Nu är det jätteviktigt att kunna stänga om sig, och helst ska flera familjemedlemmar kunna göra det samtidigt. Dessutom ser vi ett större tryck på lägenheter utanför stadskärnan än vad vi kunde ha anat före pandemin, så det enda vi kan vara säkra på är att saker kommer att förändras.

Med tanke på att hus ska hålla i hundra, helst tvåhundra år, är det just flexibiliteten som är det viktigaste, att husen går att förändra allt eftersom livet gör det. Det är också en av anledningarna till att HSB startade HSB Living Lab.

– När utvecklingstakten är så snabb kan vi inte sitta själva på vår kammare utan vi måste börja samarbeta över gränserna, med akademin, med startups eller med andra som har goda idéer. Det är då vi tillsammans kan generera den flexibilitet och de goda idéer som krävs för att skapa framtidens hållbara boende.

Följ med HSB Living Lab på resan mot framtidens boende 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?