De senaste åren har Postnord haft stora kvalitetsproblem där bara åtta av tio brev tidvis på vissa centraler kommit fram i tid eller inte alls. Klagomålen och synpunkterna på postutdelningen till kontrollmyndigheten PTS har också mångdubblats.
Nu lindrar regeringen därför postlagen och slopar kravet på att breven ska komma fram dagen efter. Tanken är att postanvändarna ska veta vad som gäller och att kraven därmed kommer närmare verkligheten. Nu ska det räcka med en tvådagars-garanti. Men då är i stället kravet att 95 procent av alla brev ska komma fram senast två dagar efter att brevet lagts på postlådan. I dag är kravet att 85 procent ska vara framme över natt. Tillsynen, som enligt Peter Eriksson varit för slapp, ska bli tuffare och om inte kraven efterlevs framöver kan PTS dela ut böter.
För postanvändarna blir det alltså mer av snigelpost, men säkrare, är tanken, även om Postnord inte kommer att överge postgång över natten.
"Har man bråttom skickar man e-post", säger Peter Eriksson som tror att förändringarna ska innebära säkrare postutdelning även i glesbygd, där det enligt Peter Eriksson i dag inte alls är säkert att breven kommer fram förrän efter flera dagar.
Det är också förstås en stor eftergift till postföretagen. Sedan början av 2000-talet har runt en tredjedel av brevvolymerna försvunnit i e-postens tidevarv, miljarder kronor i intäkter har försvunnit för postföretagen. Men Postnords kostnadskostym har till stora delar varit intakt för att kunna möta statens krav.
"Det här är en nödvändig modernisering", säger Peter Eriksson.
"Nu kan Postnord göra förändringar som sänker kostnadsmassan, till exempel mindre flygtransporter", fortsätter han.
Postnord får i samband med den ändrade lagen också rätt att höja priset på portot eftersom det formellt blir en ny tjänst. Men bara en gång, enligt Peter Eriksson. Pristaket och kravet på utdelning fem dagar i veckan behålls i lagen.
Däremot går inte regeringen fram med det tvingande kravet på att inrätta postboxar i alla fastigheter, vilket hade varit tids- och kostnadsbesparande för postföretagen.
Postnord har stora finansiella problem och förslaget från regeringen är efterlängtat även om postföretagen hade velat se mer. Postnords danska verksamheten blöder kraftigt och ledningen har sagt att det behövs ett kapitaltillskott från ägarna, svenska och danska staten, på tre miljarder kronor för att hantera de stora personalneddragningarna som behöver genomföras i Danmark. Bakgrunden till den dyra neddragningen är förmånliga danska anställningsavtal som i vissa fall kan medföra uppsägningslöner på upp till tre år.
Det har i sin tur bidragit till en frostig stämning mellan den danska och svenska regeringen, vem ska betala vad?
Vad som händer i den frågan vill inte Peter Eriksson säga något om.
"Det pågår förhandlingar mellan regeringarna och ledningarna", säger han.
