Regeringen öppnar för utökade tester av självkörande bilar
Regeringen tog på torsdagen beslut om att slopa tidsbegränsningen för försöksverksamhet med självkörande fordon, och öppnar också upp för tester av obemannade transporter.
Per Mattsson
Text
Infrastrukturminister Tomas Eneroth under en demonstration av självkörande fordon i Frihamnen i Göteborg för två år sedan.Foto:Thomas Johansson/TT
”Nu skapar vi förutsättningar för längre projekt med självkörande bilar. Det är i Sverige som den tekniska fordonsutvecklingen ska vara och vi ska ha de bästa förutsättningar för att kunna pröva nya tekniker och tillämpningar”, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth till Dagens Industri.
Förordningen skulle ha löpt ut 1 juli 2022 och har medfört att Transportstyrelsen inte gett tillstånd till ansökningar som sträcker sig längre än så, vilket begränsat antalet ansökningar. Efter förmiddagens beslut kommer förordningen att gälla tills vidare.
Möjligheterna att få tillstånd för försök med automatiserade fordon kommer dessutom utökas. Förordningen gör det möjligt att utföra vissa försök utan förare, förutsatt att det kan ske på ett säkert sätt.
”Vi måste ha bra testmöjligheter i hela EU för att kunna möta konkurrensen från Asien och USA och snabbt se till att vi får en permanent lagstiftning på plats. Det skiljer fortfarande mellan EU:s olika länder. Och där arbetar i med för att få tydligare generella riktlinjer. Men Sverige ska vara landet med de bästa förutsättningarna. Det är här vi ska utveckla verksamheten. Vi må ha produktion i andra länder, men den tekniska utvecklingen ska ha de bästa förutsättningarna i Sverige. Vi jobbar också intensivt med en lagstiftning för att kunna ha självkörande bilar på samtliga vägar i Sverige”, säger Eneroth.
Svenska uppstickaren: Så hade kritiserade brobygget kunnat bli mer grönt
Med deras teknik, svenskt stål och lokal produktion hade klimatavtrycket från ett av Sveriges mest omtalade byggprojekt, Slussens guldbro, kunnat minskas med 60 procent. Det visar ett case som den svenska uppstickaren Stilfold har gjort tillsammans med ståldoktorn Henrik Sieurin från KTH.
Per Mattsson
Text
Johan Nyvang och Tue Beijer har två bolag ihop: Stilride och Stilfold.Foto:DAVID WALEGREN
”Vi gör inte det här för att kritisera guldbron utan vi vill visa på potentialen av vår teknik”, säger Jonas Nyvang vd på Stilfold.
Det hela började över en middag för drygt tre år sedan då de båda grundarna Tue Beijer och Johan Nyvang hamnade i en diskussion kring att bygga en elektrisk motorcykel i harmoni med naturen. Beijer vek snabbt ihop en prototyp av papper. Nyvang var såld. Strax därefter startade de företaget Stilride, som står bakom den elmotorcykeln SUS1.
SUS1 – Sports Utility Scooter One.Foto:Stilride
Den egensinniga designen är delvis ett resultat av bolagets unika vikteknik, en sorts industriell origami. Tekniken, som de döpt till Stilfold, tillåter att hela chassit skapas utifrån ett enda ark av rostfritt stål, vilket reducerar både mängden material och antalet komponenter som behövs. I väntan på ett internationellt patent är tekniken skyddad av svenska PRV. I veckan valde de båda grundarna att separera bolagen bakom motorcykel och teknik. Stilfold heter teknikbolaget – Stilride produktbolaget.
För att visa vilka vinster som finns med tekniken i kombination inhemsk produktion har de tillsammans med ståldoktorn från KTH Henrik Sieurin, hållbarhetsexperten Christian Engene och den svenska järn- och stålindustrins branschorganisation Jernkontoret tagit fram ett fiktivt case där de använt sin programvara och teknik för att ta fram en ny guldbro till Slussen i Stockholm, ett av landets mest omtalade och kritiserade byggprojekt.
Genom att använda svenskt stål och Stilfolds vikteknik kan man minska miljöpåverkan från Slussens guldbro med hela 60 procent.Foto:Stilfold
En stor del av bron tillverkades på plats i Kina och transporterades hela vägen till Sverige. Bara resan uppskattas ha haft ett klimatavtryck motsvarande 3.000 resor från Stockholm till New York, men det är bara en bråkdel av dess totala klimatavtryck, som beräknas till 15 miljoner kilo koldioxidemissioner.
Studien visar nämligen att den stora miljöbesparingen ligger i valet av material och i själva produktionen. Genom att använda sig av svenskt återvunnet stål istället för kinesiskt kolstål i kombination med Stilfolds teknik visar uträkningarna att man kan få ner utsläppen med totalt 60 procent.
”I processen optimerar vi användandet av plåten istället för att skära ut en massa olika delar. Det innebär att materialåtgången är cirka 20 procent mindre. Det betyder också att det behövs mindre svetsar och mindre tjocka delar, för styrkan byggs in i formen i stället för i tjockleken”, säger Nyvang.
Stilfold vill med caset sätta fokus på att det finns stora miljöbesparingar att göra genom genom att använda svenskt stål och en resurseffektiv produktion.
”Det är verkligen rätt tid för detta. Råvarupriserna har ju mer än dubblats så det är nu företagen behöver förstå att de behöver göra något åt sin produktion för att spara material och samtidigt få ner klimatavtrycket. Man pratar mycket om grönt stål men inte så mycket om grön tillverkning”, säger Nyvang.
Nästa steg för Stilfold är att jobba vidare med flera svenska bolag – det handlar om allt från fordonschassis, trailers, batterier till vikbara skåp – och visa hur deras teknik kan hjälpa företagen att minska mängden råmaterial, minska vikt och effektivisera hela produktionskedjan.
”Man bör ha ett helhetsperspektiv när man tillverkar saker. Det gäller att tänka först på vilket avtrycket blir av det man designar och hur man kan göra det på nya sätt nu när vi ska gå mot en mer fossilfri tillverkning. Det ställer helt nya krav på tillverkningen i form av energieffektivitet”, säger Nyvang.