1515
Annons

Regeringen lägger fler miljarder på klimatet: ”Inget för fegisar”

Regeringen växlar upp insatserna för att minska utsläppen och snabba på omställningen inom industrin. Totalt summerar satsningarna på miljö- och klimatområdet till 2,9 miljarder kronor i höstens budget.

Foto:Henrik Montgomery/TT

Centerpartiet har under veckan presenterat flera reformer som kommer att ingå i höstens budget, som läggs fram om mindre än två veckor.

Och på fredagen var det Miljöpartiets tur att berätta om sina framgångar i budgetförhandlingarna.

Det handlar om insatser för att minska utsläppen, stärka skyddet av värdefull skog och åtgärder för en bättre havsmiljö (se faktaruta).

”Klimatpolitik är inget för fegisar, det kräver att man kan prioritera och göra de satsningar som är nödvändiga”, säger Per Bolund (MP), finansmarknads- och bostadsminister.

Totalt handlar det om ett tillskott på 2,9 miljarder kronor nästa år, som ska gå till de olika satsningarna på miljö- och klimatområdet.

Mest pengar, 1,16 miljarder, lägger regeringen på det så kallade klimatklivet, som är ett investeringsstöd som kan sökas av kommuner, företag och bostadsrättsföreningar.

Under förra mandatperioden beviljades stöd till 3.200 projekt och det beskrivs av miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) som mycket framgångsrikt.

”Det här har satt i gång väldigt mycket aktivitet runt om i landet och nu föreslår vi mer än en fördubbling av klimatklivet till nästan 2 miljarder kronor”, säger hon.

Regeringen vill även se åtgärder för att minska utsläppen inom industrin och det så kallade industriklivet kommer nästa år att förstärkas med 300 miljoner kronor.

Det innebär en fördubbling av dagens stöd och förhoppningen är att det ska skynda på omställningen inom industrin.

”Vi ser en ökad efterfrågan på det här stödet och det man framför allt vill se är att det finns en långsiktighet här”, säger Isabella Lövin.

Samtidigt som regeringen nu växlar upp klimatarbetet har det kommit kritik från flera håll, som går på att insatserna är ineffektiva och inte räcker till.

Regeringens mål är att nettoutsläppen i Sverige ska ned till noll senast 2045, men om det ska nås måste omställningen gå betydligt snabbare än i dag.

Isabella Lövin försvarar regeringens inriktning på klimatarbetet.

”Vi behöver göra mer och vi är smärtsamt medvetna om att klimatkrisen är här och nu. Men det här är en fördubbling av många av de klimat- och miljöinsatser som vi gör och det är viktiga steg på vägen”, säger hon.

Utöver de satsningar som presenterades på fredagen kommer regeringen även att gå vidare med den gröna skatteväxlingen, vilket innebär höjda miljöskatter i höstens budget.

Det handlar dels om en ny skatt på plastpåsar, som regeringen aviserade i våras, dels en ny skatt på avfallsförbränning, som förhandlades fram i januariavtalet.

Innehåll från Södertälje Science ParkAnnons

Så hjälper Sveriges science parks företag att vara relevanta på sikt

Science parks för samman offentlig sektor, akademi och industri och fungerar som en plattform för större innovations- och utvecklingsprojekt. Syftet med många av de gränsöverskridande samarbeten som uppstår är att bidra till den hållbara omställningen.

– Vi ser till att den forskning som finns om hållbarhet når en bredare målgrupp, säger Robert Kingfors, vd på Södertälje Science Park.

Läs mer om branschorganisationen för science parks och inkubatorer, SISP 

När Sveriges första science parks bildades för cirka 40 år sedan var fokus att skapa en plats i närheten av universitet och lärosäten där akademi och näringsliv kunde mötas för att laborera och driva olika projekt tillsammans. Idag jobbar landets science parks även mycket med affärsutveckling.

– Det handlar om att gynna svenska bolags tillväxt i samhället, och då framförallt bolag som kan bidra till en hållbar omställning, förklarar Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.

Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.
Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.

Hållbar produktion

Södertälje Science Park, vars huvudpartners och grundare är AstraZeneca, KTH, Scania och Södertälje kommun, är en mötesplats för hållbar produktion. Bland annat driver parken olika affärsutvecklingsprogram med hållbarhetsfokus.

– Ett exempel är projektet Liften där vi samlar företag som vill ha hjälp med att identifiera sina utvecklingsbehov och lära sig hur de blir mer hållbara. Det kan handla om allt från att skapa mer hållbara produkter och tjänster till att bli mer ekonomiskt hållbara, säger Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd, och tillägger:

– Att inte arbeta med hållbarhetsfrågan som företag kan innebära att man plötsligt inte har något existensberättigande på marknaden. Programmet blir därför ett sätt att hjälpa företag att fortsätta vara relevanta på sikt.

Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd.
Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd.

Nationella och internationella samarbeten

I dag finns det en ambition från Sveriges politiska beslutsfattare, storbolag och akademi att få igång ett förändringsarbete med hållbarhet i fokus på bred front. Johan Ödmark och Robert Kingfors menar att landets science parks roll blir att fungera som spindeln i nätet.

– Därför är viktigt att vi tittar på hur vi kan kombinera en lokal och regional tillväxt med att göra nytta nationellt och internationellt. Det är bara genom breda samarbeten som science parks kommer att vara relevant för finansiärer och intressenter också i framtiden. Då syftar jag även på samarbeten mellan våra medlemmar där vi redan i dag ser stora synergier, säger Johan Ödmark.

Läs mer om Södertälje Science Park, mötesplatsen för hållbar produktion 

Mer från Södertälje Science Park

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Södertälje Science Park och ej en artikel av Dagens industri

Dieseln en krona dyrare på två dagar

På torsdagen höjs bensinpriset vid bemannade stationer med 50 öre till 19:58 kronor litern. Dieselpriset höjs med 65 öre till 24:76 kronor per liter.

Foto:Fredrik Persson/TT

Bensinpriset har de senaste två dagarna sammantaget höjts med 65 öre och dieselpriset har under samma tidsperiod höjts med 95 öre.

Oljepriset har under september sjunkit till samma nivåer som i januari i år. Då låg bensinpriset på i snitt 18:34 kronor per liter och dieselpriset snittade på 20:83 kronor.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera