ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Bankerna får notan för satsning på försvaret – flaggar för högre skatt för höginkomsttagare

  • Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar finansieringen av de ökade anslagen till försvaret. Foto: Tove Eriksson / TT
  • Finansminister Magdalena Andersson (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) presenterar finansieringen av de ökade anslagen till försvaret. Foto: Tove Eriksson / TT

Som Di kunde avslöja på fredagen ska de höjda försvarsanslagen finansieras med en bankskatt, som ska ge 5 miljarder kronor extra år 2022.

Men var de återstående 20 miljarderna ska hämtas är inte bestämt; regeringen flaggar dock för att de ska ha en ”tydlig fördelningspolitisk profil”.

Det sade finansminister Magdalena Andersson (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) vid en pressträff i regeringskvarteren på lördagen.

”Vi har kommit långt på finansdepartementet med hur en bankskatt ska se ut”, sade hon och utlovade detaljer i den kommande budgetpropositionen.

”Exakt utformning kommer vi återkomma till, men det kommer att ske på annat sätt än vad som diskuterats tidigare”, sa hon vidare och tillade att det kommer att vara förenligt med EU-regler samt oberoende av var huvudkontoret ligger.

fredagen avslöjade Di att ökningen av försvarsanslagen, som enligt en färsk uppgörelse ska ske stegvis med 5 miljarder kronor mer per år från nuvarande 59 till 84 miljarder kronor år 2025, från 1,0 till 1,5 procent av BNP, kommer att delvis finansieras med någon form av bankskatt.

Den ytterligare finansieringen ska ha en ”tydlig fördelningspolitisk profil”, sa försvarsminister Peter Hultqvist, och noterade höga vinster, 112 miljarder kronor, i de fyra storbankerna år 2018, 3 miljarder högre än 2017.

Hur övriga miljarder per år i den sammanlagda försvarsanslagsökningen ska finansieras bad ministrarna att få återkomma till inför respektive nytt budgetår. Hälften av respektive femmiljarderstillskott ska finansieras ”krona för krona” (med skattehöjningar eller neddragningar på andra håll) och med en ”rimlig fördelningsprofil”, och hälften ur det så kallade reformutrymmet.

Innebörden av ”fördelningsprofil” är inte definierad, men budskapet var att höginkomsttagare kan bidra mer än i dag till det offentliga.

”Alla människor, även de med höga inkomster, får vara med och bidra”, sa finansministern under presskonferensen.

I en intervju med Di efteråt sa finansministern dock att den tydliga fördelningspolitiska profilen inte automatiskt innebär höjda inkomstskatter; det finns enligt henne en mängd olika finansieringskällor med god sådan profil.

”Det finns många, både skattehöjningar och utgiftsminskningar, som har en bra fördelningspolitisk profil. Det behöver inte alls vara inkomstskatter”, sa hon och nämnde bankskatt och företagsskatter som exempel på skattehöjningar med god fördelningspolitisk profil.

Har du något exempel på utgiftsminskningar med god fördelningspolitisk profil?
”Nej, då kommer det att låta som att vi sitter och planerar just det, men det finns många neddragningar man skulle kunna göra som har en väldigt dålig fördelningspolitisk profil, till exempel minskad garantipension. Och många minskningar skulle ha en neutral fördelningspolitisk profil.”

Och exempel på utgiftsminskningar med god fördelningspolitisk profil?
”Ja, till exempel vissa skatteavdrag. Men som sagt, det kommer vi återkomma till.”

Hon ville inte heller gå in på detaljer, till exempel om omsättningen, vinsten eller transaktioner ska beskattas hos bankerna.

”Vi kommer presentera helheten”, sa hon.

Bankerna ska beskattas oberoende av var huvudkontoret ligger, sa du. Innebär det att Nordea kommer att beskattas som om huvudkontoret vore kvar i Stockholm?
”Alla kommer att beskattas oavsett var huvudkontoret ligger.”

Kan du utveckla hur dagens förslag på bankskatt skiljer sig från det tidigare och inte genomförda förslaget?
”Nej, jag ska i dag inte berätta mer om bankskatten, men utformningen kommer att vara annorlunda”, sa finansministern och nämnde som ledtråd till vad som kommer att vara annorlunda ett utredningsförslag från förra gången det begav sig. Den då diskuterade bankskatten var utformad på samma sätt som den så kallade resolutionsavgift som banker betalar som ett slags försäkring inför eventuella bankkollapser. Denna avgift baseras på bankernas totala skulder, och är beroende av var bankerna har huvudkontoret.

Exakt när regeringen ska kommunicera detaljerna om hur bankskatten ska utformas, exempelvis om det ska ske före årsskiftet, avböjde hon också att precisera. För 2018 uppgick de fyra svenska storbankernas (inklusive Nordea) skatter på sina vinster till sammanlagt strax under 23 miljarder kronor, se faktaruta nedan. 

Peter Hultqvist: kan du säga något om vart pengarna ska gå?

”Det kommer att klargöras när vi lägger den försvarspolitiska inriktningspropositionen år 2020 – så snabbt som möjligt under 2020, men exakt när får vi återkomma till. Det är kopplat till vilka analyser försvarsmyndigheterna kommer in med till regeringen den 15 november. Jag kommer i samband med det inbjuda samtliga partier till en information, och därefter börjar arbetet med propositionen.”

Grunden för den kommande propositionen utgörs, förklarar ministern, av helheten i ett färdigt förslag från Försvarsberedningen, som letts av Björn von Sydow.

”Jag ser satsningar framför mig inom både marin, flyg och armé”, säger han om vilka som ska få pengar, ”men hur det faller ned i varenda bit kommer att påverkas av vad myndigheterna säger i sina konsekvensanalyser.”

I och med de höjda anslagen ökar försvarsutgifterna från 1 till 1,5 procent av BNP. Vad är en lagom nivå, tycker du?

”Jag ser hellre till att diskutera konkret militär förmåga och konkreta militära investeringar än att fixera mig vid BNP-begrepp av olika slag. Det säger mer att diskutera reell militär förmåga. Det vi gör nu är att vi garanterar fortsatta investeringar och en långsiktig militär förmågeökning.”

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer