Reaktioner från näringslivet: ”Vi vill vara en del av lösningen”

Företagen har lagt i en högre växel i klimatarbetet och spelar nu en avgörande roll för att snabbt få ned utsläppen. För Di berättar SAS, Atlas Copco, LKAB och Sandvik hur de ser på FN:s nya rapport och bolagens roll i omställningen.

”Rapporten visar att det inte finns några alternativ till omställning och att det är bråttom”, säger Niklas Johansson, direktör för kommunikation och klimat på LKAB.

Publicerad: 9 augusti 2021, 19:13

Andreas Johansson

Text

John Eckhoff, presschef SAS

”Vi har satt mål om att reducera de klimatpåverkande utsläppen där vi fortsätter att arbeta med oförminskad kraft. Viktigast för oss är att reducera de klimatpåverkande utsläppen på kort- och lång sikt. Vi fortsätter vårt arbete. Vi uppfattar att detta varit tydligt redan i tidigare publicerade rapporter.”

Sofia Svingby, hållbarhetschef Atlas Copco

”Vi har minskat våra koldioxidutsläpp med 28 procent tack vare de mål vi arbetat med sedan 2019. Men vi ser naturligtvis alltid över våra mål. Vi som företag vill, och kan vara, en del av lösningen. Inte minst genom att hjälpa våra kunder att också sänka sina utsläpp.”

Niklas Johansson, Direktör Kommunikation och Klimat LKAB

”Rapporten visar att det inte finns några alternativ till omställning och att det är bråttom.”

”I grunden är det viktigt att hela tiden se helheten vad gäller hållbarhetsarbetet. Men utan tvekan är det så att vad gäller just koldioxidutsläppen så har vi möjlighet att verkligen göra enorm skillnad för hela järn- och stålindustrin med effekter långt utanför vårt eget närområde.”

Mats W Lundberg, Hållbarhetschef Sandvik.

”På en övergripande nivå understryker IPCC-rapporten vetenskapligt det som vi känner till från tidigare rapporter och studier, nämligen att kraftiga utsläppsminskningar krävs för att vi ska klara de globala utsläppsmålen och begränsa klimatpåverkan. Vi har själva satt tydliga mål inom hållbarhet, till att börja med fram till 2030 där ett viktigt område är just att reducera koldioxidutsläpp och ett annat är att öka cirkularitet och resurseffektivitet.”

Innehåll från WihlborgsAnnons

Wihlborgs inför pris på koldioxidutsläpp

Publicerad:8 juni 2022, 09:00Uppdaterad:20 juni 2022, 10:22

Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).

Flera svenska företagsjättar har infört ett internt pris på koldioxidutsläpp. Nu hoppar Wihlborgs på tåget. ”Det känns roligt att vi kan driva utvecklingen i vår bransch”, säger miljö- och klimatchefen Staffan Fredlund.

Nu inför fastighetsbolaget Wihlborgs ett internpris på koldioxidutsläpp. Priset sätts till 1000 kronor per ton och kommer inledningsvis att testas vid investeringsbeslut kring renoveringar och hyresgästanpassningar.

– Det här är en nyckel för att omsätta klimatpåverkan till ett finansiellt värde som vi kan använda i kostnadskalkylen. Tanken är att det interna priset ska underlätta för oss att fatta kloka och relevanta beslut, och premiera leverantörer som erbjuder det klimatbästa alternativet när vi genomför upphandlingar, säger Staffan Fredlund, miljö- och klimatchef på Wihlborgs.

Verktyg för att nå halveringsmål

Genom införandet av internpriset på koldioxid lägger bolaget i en högre växel för att minska utsläppen som sker i samband med byggprojekt, det som räknas som indirekt klimatpåverkan i värdekedjan.

För att pressa ner klimatpåverkan ytterligare sätter Wihlborgs även upp ett så kallat målgränsvärde vid nybyggnation av kontorsfastigheter. Gränsvärdet ligger på 270 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter.

Nyfiken på Wihlborgs klimatarbete? Ta reda på mer här.

– Vi har liksom branschen i stort haft svårt att mäta och målsätta klimatpåverkan vid byggnation och renoveringar, alltså den del av vår verksamhet som har störst klimatpåverkan, säger Arvid Liepe, ekonomi- och finanschef på Wihlborgs, och fortsätter:

– Internprissättningen och målgränsvärdet hjälper oss att angripa detta. Förhoppningen är att satsningarna ska göra stor skillnad för de totala utsläppen och bidra till att vi uppnår vårt halveringsmål för 2030.

Tar steget – innan det blir ett hygienkrav

Arvid Liepe och Staffan Fredlund hoppas att verktygen kommer att användas brett i organisationen och i både små och stora projekt.

– Vi kommer att testa detta och utvärdera om det styr oss på rätt sätt. Genom att ta steget nu hinner vi också med en lärandeprocess kring intern prissättning innan den här typen av åtgärder blir ett hygienkrav på marknaden. Det känns roligt att vi kan visa ledarskap och driva utvecklingen i vår bransch, säger Staffan Fredlund.

Om Wihlborgs
Wihlborgs är ett börsnoterat fastighetsbolag som erbjuder kommersiella lokaler till företag och organisationer i Öresundsregionen. Wihlborgs Fastigheter finns i Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn. Bolaget är marknadsledande i de tre svenska städerna.

Läs mer om Wihlborgs fastighetsutveckling

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wihlborgs och ej en artikel av Dagens industri

Nära lösning för flaskhalsen i norr

LULEÅ. Hamnen i Luleå har pekats ut som en flaskhals som hotar industrisatsningarna i norra Sverige.

Nu ser markfrågorna ut att vara lösta – men diskussioner pågår fortfarande om järnvägen.

Publicerad: 17 augusti 2022, 18:29

Jens Kärrman

Text

Kranar i Luleå hamn (t v). Hybrit, med pilotanläggning i Luleå (t h), är en av de nya satsningar som ställer krav på kapaciteten i hamnen.Foto:Simon Eliasson; TT

Hamnen i Luleå är en viktig del av infrastrukturen för industrin i norra Sverige. Den används i dag både av gruvbolaget LKAB och av ståltillverkaren SSAB.

Under det kommande decenniet väntas hamnens betydelse öka markant. H2 Green Steel, som planerar ståltillverkning i Boden, är en av flera nya aktörer som vill använda anläggningen.

Före sommaren blev det klart att LKAB köper 120 hektar mark i hamnen där företaget ska bygga en anläggning för utvinning av sällsynta jordartsmetaller. Avtalet fick hamnens ledning att gå i taket, eftersom markbrist riskerade att gå ut över hamnens utvecklingsmöjligheter och övriga kunder.

Efter några månaders diskussioner säger Luleå hamns tillförordnade vd Göran Carlsson att läget ser betydligt ljusare ut.

”De kundkrav som vi känner till de kommande åtta till tio åren kommer vi att klara av”, säger han.

För att får fram mer mark har hamnen omvärderats hur ytorna används i dag.

”Vi tittar på alternativa markytor som vi har och då kommer vi behöva flytta på vissa saker. Vi har en del hus som i dag står lite illa till. Vi har grönområden som vi nu måste ha som industrimark. Det andra vi har tittat på är tekniska lösningar som är mer yteffektiva”, säger Göran Carlsson.

Några beslut om förändringarna är dock inte tagna ännu.

”Vi kan besluta om något innan vi har några beställningar. Däremot har vi gjort en förstudie som visar att vi klarar av det här”, säger Göran Carlsson.

Sammantaget innebär omdisponeringen av mark att Luleå hamn gör bedömningen att anläggningen klarar de behov som SSAB och H2 Green Steel och flera andra nya industrier väntas ha det kommande decenniet.

”Om alla projekt blir av på sin maxvolym handlar det om flera gånger större volym än vi hanterar i dag. Vi kommer att bli en betydligt större hamn”, säger Göran Carlsson.

Däremot är det inte klart hur järnvägen ska dras på området, vilket är en central fråga. Där pågår fortfarande diskussioner mellan industrin, kommunen, hamnen och Trafikverket.

Parallellt med markfrågorna muddras farleden i hamnen för att kunna ta emot större fartyg och öka lastkapaciteten. Malmporten, som projektet kallas, kostar 2,7 miljarder kronor och finansieras gemensamt av staten och Luleå kommun.