1515
Annons

Rapportera i scope och få koll på utsläppen

Många företag har stora utsläpp som sker utanför verksamhetens grind. Om de inte redovisas ges en felaktig bild av företagets klimatpåverkan och affärsrisker.

Foto:Fredrik Sandberg/TT
2050 Consulting. Från vänster: Göran Erselius, Vd Markus Ekelund och Nina Ekelund.
2050 Consulting. Från vänster: Göran Erselius, Vd Markus Ekelund och Nina Ekelund.Foto:Jesper Frisk

Investerare och kunder ställer högre krav på att få en helhetsbild av hur stor företags klimatpåverkan är. Genom att se över utsläppen i hela värdekedjan kan företaget också få en bättre bild av klimatrisker och affärsmöjligheter.

Här hittar ni DI:s klimattabeller 

”Om stora delar av de utsläpp som verksamheten genererar ligger utanför grinden, exempelvis i leverantörskedjor eller användningsfasen för sålda produkter så ger det en felaktig bild om man inte redovisar utsläppen i scope 3”, säger Göran Erselius, senior konsult och partner på konsultbyrån 2050.

Den allmänt vedertagna standarden för att redovisa utsläpp av växthusgaser, GHG Protocol, delar upp företagens utsläpp i tre olika scope. 

Scope 1 är de direkta utsläppen inne i verksamheten, exempelvis vid produktion i egna fabriker eller från den egna fordonsflottan.

Scope 2 rör den energi som köps in till verksamheten och informationen om dessa utsläpp kan ofta hämtas in genom fakturor eller i dialog med energibolaget.

”Det är en hygiennivå att börja där förstås”, säger Göran Erselius.

Vid redovisning av scope 3-utsläpp blir det mer komplext. GHG Protocol lyfter fram 15 utsläppsområden som kan vara väsentliga för företag att rapportera i scope 3. 

Det handlar till exempel om utsläpp som är inbäddade i varor och tjänster som köps in, eller de utsläpp som uppstår vid användning av produkter och avfallshantering. 

Affärsresor, anställdas arbetspendling och investeringar är andra områden som ligger i scope 3.

”Det första steget är att göra en väsentlighetsbedömning av var de största utsläppen ligger. Då får man börja med schabloner om man inte har några egna värden”, säger Göran Erselius.

Han tillägger att det finns olika verktyg och branschinitiativ att ta hjälp av för att få en schablonöverblick av scope 3-utsläppen.

Om företaget inte redan har en dialog med leverantörer kring de här frågorna är det dags att sätta i gång en sådan i samband med väsentlighetsanalysen. Dels för att kunna få in siffror på utsläpp, men i förlängningen även för att kunna få leverantörer att minska sina utsläpp.

Vilka utsläppsområden som är väsentliga att rapportera varierar mellan branscher och företag. Men en analys av drygt 35.000 företag som miljöorganisationen CDP har gjort visar att nästan alla utsläpp i scope 3 kommer från företags inköp av varor och tjänster, samt vid användning av deras sålda produkter.

För ett modeföretag kan det exempelvis finnas stora utsläpp dolda bland leverantörers produktion av material och kläder, medan en biltillverkare kan ha stora dolda utsläpp när de bilar som säljs sedan används.

Efter väsentlighetsbedömningen är det läge att plocka ut de områden som tillsammans utgör en större del av utsläppen för att räkna på mer i detalj och redovisa. Göran Erselius säger att det vanligtvis rör sig om minst två tre områden som företag väljer att redovisa. 

Det är viktigt att vara transparent med uppdelning av utsläppsområden i scope 3 samt vilka antaganden och källor som ligger till grund för siffrorna. Det är extra viktigt med transparens i de fall då företaget inte redovisar alla väsentliga utsläppsområden i scope 3.

”Om företaget vill säga att det har uppnått klimatneutralitet genom kompensation är det särskilt viktigt att ta med alla de viktiga utsläppskällorna i scope 3. Argumentet att företaget inte vågar redovisa utsläpp som bygger på en del uppskattningar köper jag inte. Att inte redovisa alls är betydligt mer riskfyllt när finansiärer och kunder faktiskt vill veta vad de investerar i och köper av”, säger Göran Erselius.

SKF:s miljardinvestering – 101 fabriker ska stöpas om

Kullagerjätten SKF har minskat utsläppen med närmare 40 procent sedan 2015. Nu siktar man en koldioxidneutral i tillverkning 2030 med hjälp av grön el och automatisering.

Alrik Danielson, vd SKF.
Alrik Danielson, vd SKF.Foto:Magnus Gotander,

Idag är två av 103 fabriker hos SKF koldioxidneutrala. Nu ökar industrijätten målet till att vara koldioxidneutrala i hela tillverkningen 2030. 

”Vi räknar med att kunna minska utsläppen med nästan 100 procent i vår tillverkningsprocess. För att hantera de utsläpp vi inte lyckas bli av med, till exempel vissa installationer där det används gas, kommer vi att använda oss av klimatkompensering”, säger SKF:s hållbarhetschef Johan Lannering.

2015 satte SKF målet att minska koldioxidutsläppen från tillverkningen med 40 procent per kullager. Idag har man minskat utsläppen med 36 procent.

Enligt Johan Lannering är nycklarna till minskade utsläpp hos SKF inköp av grön energi samt energieffektiviseringar.

För 2020 har SKF öronmärkt 3.3 mdkr till fabriksinvesteringar. Det handlar bland annat om investeringar i nya system, automatisering och digitalisering av processer.

”Med hjälp av automatisering och bättre produktionsanläggningar minskar vi energiförbrukningen hela tiden. Det är lätt att sätta likhetstecken mellan sådant som gynnar klimatet och ökade kostnader, men det ser vi inte i vår verksamhet”, säger Johan Lannering.

Han pekar på en investering i bolagets fabrik i Göteborg som ökade produktiviteten med en dryg tredjedel, samtidigt som energiförbrukningen minskade med 5 procent. En central del av SKF:s hållbarhetsstrategi är cirkulära lösningar där man har ett livscykelperspektiv på sina produkter, som servas för att leva längre, återbrukas och till sist återvinns.

SKF:s klimatmål är inte certifierade enligt den globala standarden för klimatneutralitet, PAS 2060, som även inkluderar utsläpp från kunder och leverantörer.  Inte heller har bolaget fått sina mål godkända av organisationen Science Based Targets Initiative, SBTI, som granskar om företags klimatstrategier bygger på vetenskapliga grunder. 

”Våra mål för 2025 är inte certifierade och vi har ännu inte fattat ett beslut kring hur vi ska göra med målen för 2030. Än så länge har vi inte tyckt att en certifiering tillfört något, men vi kommer definitivt att titta på det i takt med att processen går framåt”, säger Johan Lannering.

”När vi satte vårt mål för 2025 använde vi samma metoder och verktyg som förespråkas av SBTI men vi valde att inte certifiera målet externt. Vi är dock trygga med att 2025 målen ligger väl inom ramarna för SBTI”, fortsätter han.

Ni har valt att endast inkludera den egna verksamheten i era klimatmål, inte utsläpp som kan kopplas till era leverantörer eller kunder. Varför har ni gjort det valet?

”Våra mål omfattar scope 1 och 2 eftersom vi måste börja med oss själva och det vi kan kontrollera. Vi jobbar dock en hel del mot våra leverantörer, mot att de ska ha isocertifiering, men också med deras utsläpp.”

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera