1515

Rapportera i scope och få koll på utsläppen

Många företag har stora utsläpp som sker utanför verksamhetens grind. Om de inte redovisas ges en felaktig bild av företagets klimatpåverkan och affärsrisker.

Foto:Fredrik Sandberg/TT
2050 Consulting. Från vänster: Göran Erselius, Vd Markus Ekelund och Nina Ekelund.
2050 Consulting. Från vänster: Göran Erselius, Vd Markus Ekelund och Nina Ekelund.Foto:Jesper Frisk

Investerare och kunder ställer högre krav på att få en helhetsbild av hur stor företags klimatpåverkan är. Genom att se över utsläppen i hela värdekedjan kan företaget också få en bättre bild av klimatrisker och affärsmöjligheter.

Här hittar ni DI:s klimattabeller 

”Om stora delar av de utsläpp som verksamheten genererar ligger utanför grinden, exempelvis i leverantörskedjor eller användningsfasen för sålda produkter så ger det en felaktig bild om man inte redovisar utsläppen i scope 3”, säger Göran Erselius, senior konsult och partner på konsultbyrån 2050.

Den allmänt vedertagna standarden för att redovisa utsläpp av växthusgaser, GHG Protocol, delar upp företagens utsläpp i tre olika scope. 

Scope 1 är de direkta utsläppen inne i verksamheten, exempelvis vid produktion i egna fabriker eller från den egna fordonsflottan.

Scope 2 rör den energi som köps in till verksamheten och informationen om dessa utsläpp kan ofta hämtas in genom fakturor eller i dialog med energibolaget.

”Det är en hygiennivå att börja där förstås”, säger Göran Erselius.

Vid redovisning av scope 3-utsläpp blir det mer komplext. GHG Protocol lyfter fram 15 utsläppsområden som kan vara väsentliga för företag att rapportera i scope 3. 

Det handlar till exempel om utsläpp som är inbäddade i varor och tjänster som köps in, eller de utsläpp som uppstår vid användning av produkter och avfallshantering. 

Affärsresor, anställdas arbetspendling och investeringar är andra områden som ligger i scope 3.

”Det första steget är att göra en väsentlighetsbedömning av var de största utsläppen ligger. Då får man börja med schabloner om man inte har några egna värden”, säger Göran Erselius.

Han tillägger att det finns olika verktyg och branschinitiativ att ta hjälp av för att få en schablonöverblick av scope 3-utsläppen.

Om företaget inte redan har en dialog med leverantörer kring de här frågorna är det dags att sätta i gång en sådan i samband med väsentlighetsanalysen. Dels för att kunna få in siffror på utsläpp, men i förlängningen även för att kunna få leverantörer att minska sina utsläpp.

Vilka utsläppsområden som är väsentliga att rapportera varierar mellan branscher och företag. Men en analys av drygt 35.000 företag som miljöorganisationen CDP har gjort visar att nästan alla utsläpp i scope 3 kommer från företags inköp av varor och tjänster, samt vid användning av deras sålda produkter.

För ett modeföretag kan det exempelvis finnas stora utsläpp dolda bland leverantörers produktion av material och kläder, medan en biltillverkare kan ha stora dolda utsläpp när de bilar som säljs sedan används.

Efter väsentlighetsbedömningen är det läge att plocka ut de områden som tillsammans utgör en större del av utsläppen för att räkna på mer i detalj och redovisa. Göran Erselius säger att det vanligtvis rör sig om minst två tre områden som företag väljer att redovisa. 

Det är viktigt att vara transparent med uppdelning av utsläppsområden i scope 3 samt vilka antaganden och källor som ligger till grund för siffrorna. Det är extra viktigt med transparens i de fall då företaget inte redovisar alla väsentliga utsläppsområden i scope 3.

”Om företaget vill säga att det har uppnått klimatneutralitet genom kompensation är det särskilt viktigt att ta med alla de viktiga utsläppskällorna i scope 3. Argumentet att företaget inte vågar redovisa utsläpp som bygger på en del uppskattningar köper jag inte. Att inte redovisa alls är betydligt mer riskfyllt när finansiärer och kunder faktiskt vill veta vad de investerar i och köper av”, säger Göran Erselius.

 


Innehåll från EKNAnnons

Blev miljardbolag på sex år – så här växte Polarium

Smarta batterier gjorde att svenska Polarium utsågs till Nordens mest snabbväxande tillväxtbolag av Financial Times tidigare i år. Bolaget är just nu på en tillväxtresa som många företagare drömmer om.

– Vi hade inte klarat det här utan EKN, säger Polariums grundare och vd Stefan Jansson.

Läs mer om hur EKN kan hjälpa svenska exportföretag att växa

Polarium tillverkar smarta uppkopplade litiumjonbatterier som driver mobilmaster, och kan ersätta många av de dieselaggregatorer och blybatterier som ofta driver masterna i dag.

– En av våra kunder sparar sju miljoner liter diesel i månaden på att använda våra produkter. Ser man till mobilmasternas hela livslängd innebär det över en miljard liter mindre diesel – för en kund, säger Stefan Jansson.

Tillväxt som kostar

Polarium har sedan starten 2015 installerat över 250 000 batterier i mer än 60 länder. I år förväntas omsättningen landa på 1,25 miljarder kronor. Efter sex år har företaget tre kontor i Sverige, fabriker i Mexiko och Vietnam, säljkontor i USA samt säljare och teknisk support i England, Nya Zeeland, Indonesien och flera afrikanska länder. Det är en otrolig tillväxtresa – och den har kostat en hel del.

– Vi har ett enormt kassaflöde och snabb tillväxt – lägg samman de två parametrarna så får du en uppfattning av vårt behov av rörelsekrediter. Det här var en riktig utmaning för oss i början när vi inte hade en historik att visa upp för kreditgivare, och dessutom gör många affärer på riskmarknader Därför vände vi oss till EKN.

Kombinera olika garantier

Statliga EKN finns nämligen till för att hjälpa svenska exportföretag och deras underleverantörer, genom olika typer av garantier. Polarium har använt tre finansieringslösningar från EKN:

För allmänna expansionssatsningar har de använt EKN:s rörelsekreditgaranti, vilket innebär att EKN har täckt 50 procent av bankens kreditrisk. Det har gjort det enklare för banken att våga säga ja till Polariums kreditbehov.

För affärer på riskmarknader har Polariums bank använt EKN:s rembursgaranti. Rembursgarantin kan banken ansöka om när man har en så kallad remburs, det vill säga att köparens lokala bank garanterar säljaren betalning vid leverans. Rembursgarantin täcker upp för risken att den lokala banken inte kan betala.

Polarium har också använt sig av EKN:s garanti för kundfordringar för specifika affärer, som täcker risken att köparen inte kan betala fakturan. Med hjälp av garantin kan Polarium dessutom gå till sin bank och få fakturan betald i förväg, vilket innebär att de kan erbjuda kunden kredit utan att själva behöva vänta på att få betalt.

Minskat risken och frigjort kapital

– Vi gör många affärer på riskmarknader och då är det betryggande att kunna räkna bort både politiska risker och valutarisker. Dessutom har vi kunnat frigöra kapital med hjälp av de här garantierna. Samarbetet med EKN har gjort att vi kan fokusera på vår grundverksamhet, det har varit otroligt värdefullt för oss, säger Stefan Jansson.

Läs mer om hur EKN kan hjälpa svenska exportföretag att växa

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?