Annons

Rapportera i scope och få koll på utsläppen

Många företag har stora utsläpp som sker utanför verksamhetens grind. Om de inte redovisas ges en felaktig bild av företagets klimatpåverkan och affärsrisker.

Foto:Fredrik Sandberg/TT
2050 Consulting. Från vänster: Göran Erselius, Vd Markus Ekelund och Nina Ekelund.
2050 Consulting. Från vänster: Göran Erselius, Vd Markus Ekelund och Nina Ekelund.Foto:Jesper Frisk

Investerare och kunder ställer högre krav på att få en helhetsbild av hur stor företags klimatpåverkan är. Genom att se över utsläppen i hela värdekedjan kan företaget också få en bättre bild av klimatrisker och affärsmöjligheter.

Här hittar ni DI:s klimattabeller 

”Om stora delar av de utsläpp som verksamheten genererar ligger utanför grinden, exempelvis i leverantörskedjor eller användningsfasen för sålda produkter så ger det en felaktig bild om man inte redovisar utsläppen i scope 3”, säger Göran Erselius, senior konsult och partner på konsultbyrån 2050.

Den allmänt vedertagna standarden för att redovisa utsläpp av växthusgaser, GHG Protocol, delar upp företagens utsläpp i tre olika scope. 

Scope 1 är de direkta utsläppen inne i verksamheten, exempelvis vid produktion i egna fabriker eller från den egna fordonsflottan.

Scope 2 rör den energi som köps in till verksamheten och informationen om dessa utsläpp kan ofta hämtas in genom fakturor eller i dialog med energibolaget.

”Det är en hygiennivå att börja där förstås”, säger Göran Erselius.

Vid redovisning av scope 3-utsläpp blir det mer komplext. GHG Protocol lyfter fram 15 utsläppsområden som kan vara väsentliga för företag att rapportera i scope 3. 

Det handlar till exempel om utsläpp som är inbäddade i varor och tjänster som köps in, eller de utsläpp som uppstår vid användning av produkter och avfallshantering. 

Affärsresor, anställdas arbetspendling och investeringar är andra områden som ligger i scope 3.

”Det första steget är att göra en väsentlighetsbedömning av var de största utsläppen ligger. Då får man börja med schabloner om man inte har några egna värden”, säger Göran Erselius.

Han tillägger att det finns olika verktyg och branschinitiativ att ta hjälp av för att få en schablonöverblick av scope 3-utsläppen.

Om företaget inte redan har en dialog med leverantörer kring de här frågorna är det dags att sätta i gång en sådan i samband med väsentlighetsanalysen. Dels för att kunna få in siffror på utsläpp, men i förlängningen även för att kunna få leverantörer att minska sina utsläpp.

Vilka utsläppsområden som är väsentliga att rapportera varierar mellan branscher och företag. Men en analys av drygt 35.000 företag som miljöorganisationen CDP har gjort visar att nästan alla utsläpp i scope 3 kommer från företags inköp av varor och tjänster, samt vid användning av deras sålda produkter.

För ett modeföretag kan det exempelvis finnas stora utsläpp dolda bland leverantörers produktion av material och kläder, medan en biltillverkare kan ha stora dolda utsläpp när de bilar som säljs sedan används.

Efter väsentlighetsbedömningen är det läge att plocka ut de områden som tillsammans utgör en större del av utsläppen för att räkna på mer i detalj och redovisa. Göran Erselius säger att det vanligtvis rör sig om minst två tre områden som företag väljer att redovisa. 

Det är viktigt att vara transparent med uppdelning av utsläppsområden i scope 3 samt vilka antaganden och källor som ligger till grund för siffrorna. Det är extra viktigt med transparens i de fall då företaget inte redovisar alla väsentliga utsläppsområden i scope 3.

”Om företaget vill säga att det har uppnått klimatneutralitet genom kompensation är det särskilt viktigt att ta med alla de viktiga utsläppskällorna i scope 3. Argumentet att företaget inte vågar redovisa utsläpp som bygger på en del uppskattningar köper jag inte. Att inte redovisa alls är betydligt mer riskfyllt när finansiärer och kunder faktiskt vill veta vad de investerar i och köper av”, säger Göran Erselius.

 


Innehåll från ForenaAnnons

Forena vill göra privat pensionssparande förmånligt – för alla

Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena
Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena

Pensionsnivåerna sjunker för varje årskull som går i pension. Tjänstepensionen har blivit en nödvändighet snarare än en guldkant på ålderns höst, men detta till trots saknas stimulansåtgärder som uppmuntrar och underlättar för privat pensionssparande. Det vill försäkringsbranschens fackförbund Forena ändra på. 

Pensionerna är en kärnfråga för det svenska samhället, oavsett politisk hemmahörighet. I takt med att befolkningen åldras och att pensionssystemet inte täcker upp i den mån som var avsett, riskerar vi att hamna i en framtid där våra äldre tvingas förlita sig på bidrag för att ens överleva.

– Hela 450 000 anställda saknar tjänstepension. Samtidigt arbetar runt 500 000 kvinnor deltid, 120 000 personer är småföretagare och vi har stor inflyttning. Vi pratar om över en miljon människor som behöver få chansen att spara ikapp, säger Forenas förbundsordförande, Anders Johansson.

Ett ointresse kring förändring

Det är dock en komplex fråga. I dag premieras till exempel företagare med förmånliga skatteregler för att avdrag vad gäller avsättning till tjänstepensionen. Yrkesverksamma som tjänar över 45 000 i månaden kan löneväxla förmånligt, men för 90 procent av dem som jobbar ges inga förmåner. 

– Det är överraskande att politikerna är så ointresserade av att förändra situationen. Istället gömmer de sig bakom Pensionsgruppens oantastlighet och ser en konflikt mellan subventionerat pensionssparande och konsumtion för tillväxt. Därtill finns en missuppfattning om att subventioner bara skulle leda till ökat pensionssparande hos höginkomsttagare, något som inte alls stämmer.

Tre reformförslag

Anders, som själv har lång erfarenhet från försäkringsbranschen, konstaterar att det i realiteten finns ett stort intresse från svenskarna att pensionsspara, men att de reducerade avdragsmöjligheterna har satt käppar i hjulet för andra.

– Därför presenterar vi tre reformförslag; till att börja med borde det införas matchat sparande, där staten matchar en viss procent av allt man månadssparar. Det är enkelt och man kan delta på den nivå man väljer själv.

Det andra förslaget är att öppna möjligheter för att man själv ska kunna göra insättningar till premie- och tjänstepension. Infrastrukturen för en sådan här modell finns redan i många andra länder och fungerar väl.

 – Det tredje förslaget är att låta äldre som säljer sina bostäder få omvandla reavinsten till livränta. Då får pensionärer pengar som förstärker pensionen samtidigt som vi ökar rörligheten på bostadsmarknaden.

Mycket på agendan

Medan pensionerna är en central fokuspunkt för Forena arbetar fackförbundet hårt även med en mängd andra sakfrågor. Högaktuellt just nu är exempelvis förhandlingarna mellan Svenskt näringsliv, LO och PTK kring LAS, omställningsfrågor och A-kassefrågor. 

– Förhandlingarna beräknas vara klara i slutet av september och det är mycket spännande. Vi berörs förvisso inte direkt av diskussionerna, men kommer ändå att påverkas av resultatet. Nu i oktober påbörjar vi också våra löneförhandlingar, så det finns mycket på agendan, avslutar Anders.

FAKTA OM FORENA

Forena är försäkringsbranschens fackförbund. Vi jobbar för ett tryggt och utvecklande arbetsliv för anställda inom försäkring och finans. Våra medlemmar finns inom alla yrkesroller på försäkringsbolag, banker som ägs av försäkringsbolag och hos försäkringsförmedlare. Forena är det största facket bland akademiker och chefer i försäkringsbranschen och vi ansluter studenter, yrkesverksamma och chefer. 

Läs mer om Forena

Mer från Forena

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Forena och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?