Det är ingen hemlighet att privatägda bilar är en syndabock när det gäller växtgasutsläpp. Biodrivmedel och mer effektiva bilar har betydelse för att minska utsläppen av koldioxid, men vägfordon står fortfarande för en tredjedel av de totala föroreningarna i luften varav personbilar släpper ut hälften av det.
Målet i Sverige är att ha en fossilfri fordonsflotta senast 2030 och en viktig pusselbit i det är att människor delar på fordon. Det är där MaaS kommer in. Förkortningen står för ”Mobility as a Service” – mobilitet som tjänst på svenska.
I MaaS-mixen ingår allt från kollektivtrafik, till bilpooler, elcykel-pooler och elscootrar som samordnas i olika tjänster för att serva invånarna. Det kan handla om att köpa biljetter eller boka transporter genom appar, eller att fastigheter och bostadsrättsföreningar erbjuder stationära fordonspooler som kan fungera som ett alternativ till den egna bilen.
Det finns många initiativ kring mobilitet som tjänst, både från kommersiellt och offentligt håll. Aktörer som Trafikverket, Energimyndigheten, Sveriges kommuner och regioner, Samtrafiken och forskningsvärlden – för att nämna några – är alla involverade i utvecklingen. Liksom privata aktörer som bilpooler, elscooterbolag och olika teknikleverantörer.
De försöker samarbeta i olika konstellationer för att hitta MaaS-tjänster som är till nytta för både människor och miljö – och kan skapa värde för alla parter.
Personbilen är en central del i människors liv och tröskeln för att överge den för en bilpool eller kollektivtrafik är hög. För att MaaS-tjänster ska fungera måste både beteenden och infrastruktur förändras.
Termer som används när man pratar om MaaS-tjänster kopplat till miljö är att de ska bidra till ett mer cirkulärt samhälle, vilket innebär att man tillsammans tar vara på de resurser som finns. Faktum är privata personbilar står still 95-96 procent av tiden, vilket ses som ett stort resursslöseri och är kostsamt för ägarna.
I städer och förorter är det också trångt om plats för bilar, som tar upp utrymmen för bostäder och grönområden. Man pratar om p-tal – parkeringstal – vilket innebär hur många bilar som ska rymmas i stadsmiljön och hur de kan minskas eller till och med nollas.
MER FRÅN MOBILITY INSIGHTS:
Gemensamt för de olika initiativen kring MaaS är att de ofta hamnar i en skärningspunkt mellan det privata näringslivet och den offentliga sektorn. För vem äger egentligen kunden? Och vem har rätt att påverka vilket resslag som slutkonsumenten väljer?
Den pågående pandemin gör också sitt till för MaaS-utvecklingen, då människor blir mer enkelspåriga i sitt resande och kollektivtrafiken inte känns lika säker.
I den här utgåvan av Mobility Insights har vi kartlagt läget i MaaS-branschen i Sverige och tittat närmare på tjänster, stadsplanering, forskning, hållbarhet och affärsmodeller. Vi har pratat med forskare och entreprenörer, kommunanställda och teknikleverantörer – och gjort nedslag i olika initiativ kring mobilitet som tjänst. I rapporten listar vi ett antal av de aktörer som är verksamma inom MaaS. Vi spanar även in i framtiden och blickar ut på andra initiativ i världen.
