1515
Annons

Räntor och valutor: Tydigt nedåt för räntor på morgonen

USA-räntan har dragit ned tydligt under 1,60 procent medan risksentimentet är svagt på grund av förstärkt virusoro. Asienbörserna handlas tydligt nedåt medan valutarörelserna är beskedliga.

”På global nivå ser vi nya rekordnivåer av antalet nya covid-fall. Det är oklart hur mutationer kommer att reagera på vaccin så det är fortsatt ett frågetecken”, sade Peter Schaffrik, makrostrateg på RBC Capital Markets, till Dow Jones.

Den amerikanska tioårsräntan är ned 3 punkter sedan tisdagseftermiddagen till 1,56 procent.

Lee Hardman, valutastrateg på MUFG, framhåller för Dow Jones att avsaknaden av uppåtmomentum för amerikanska räntor har gjort att dollarn tappat sin drivmotor. Den amerikanska valutan har inte kommit tillbaka under 1:20 mot euro samt har tappat något till nivå kring 108 mot den säkra hamnen yen.

Rörande viruset rapporteras det från japanskt håll om att huvudstaden Tokyo samt bland annat Osaka kan komma att utlysa ett nödläge inför kommande månadsskifte. 

Japanska räntor har dragit nedåt med tioårsräntan en punkt lägre till 0,07 procent. Börserna i Tokyo och Hongkong tappar omkring 2 procent i nattens asiatiska handel. 

USA-terminerna är svagt ned efter att Wall Street stängde lägre för andra raka handelsdagen på tisdagskvällen. Bolagsrapporter lyckades inte få fart på riskaptiten.

Den sydkoreanska exporten ökade 45 procent och importen 31 procent under de 20 första dagarna i april mot samma period i fjol. Producentpriserna i landet fortsatte att klättra i mars till en årstakt på 3,9 procent från 2,1 procent månaden före.

Vidare var Nya Zeelands inflationstakt 1,5 procent i det första kvartalet, mot snittförväntan om en oförändrad nivå på 1,4 procent från kvartalet före. Varken den nyazeeländska kiwi-dollarn eller den sydkoreanska won har dock rört sig substantiellt på valutamarknaden under natten.

Den råvarukänsliga australiensiska dollarn är däremot försvagad upp mot 1:30-strecket gentemot USA-dollarn trots starkare detaljhandelsstatistik för mars än väntat. Ur ett råvaruperspektiv kan noteras att exempelvis oljepriset påverkats negativt av virusoron.

Energisektorn är en svagt presterande i nattens australiensiska börshandel med indextapp på omkring 1 procent. Den räntepåverkade banksektorn går också svagt medan australiensisk tioårsränta förts ned 5 punkter under 1,70 procent i det rådande klimatet.

På onsdagens fortsatta agenda står brittisk prisstatistik för mars och kanadensiskt KPI samt BOC-räntebesked. Inflationstrycket bedöms ha ökat i de båda länderna medan den kanadensiska centralbanken förväntas lämna kvar sin styrränta på 0,25 procent. Varken pundet eller kanadadollarn har uppvisat någon jätterörelse under natten efter ett mindre tapp mot dollar sent på tisdagen.

Liknande utveckling har märkts för kronan som är ett par öre svagare mot dollarn sedan tisdagseftermiddagen till 8:44. Mot euro har kronan försvagats en aning till 10:15.

Innehåll från Schneider ElectricAnnons

Hållbar fastighetsautomation med människan i fokus

Allt fler fastighetsägare har idag ett stort fokus på hållbarhet. Med Schneider Electrics system för fastighetsautomation kan de enkelt övervaka och styra sina byggnader och snabbare uppnå hållbarhetsmålen.

Fastigheter står idag för omkring 30 procent av världens energianvändning och för nästan 40 procent av de årliga koldioxidutsläppen. För att uppnå målen i Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, måste 3 procent av byggnadsbeståndet i Europa renoveras varje år. Idag ligger renoveringstakten på endast 1-1,5 procent årligen och det största hindret för att investera i hållbara byggnader är finansiering. Lösningen för att säkerställa mer träffsäkra investeringar är att använda sig av digital teknik.

- En av våra lösningar för fastighetsautomation är digital tvilling, en spegling av en verklig fastighet, med vilken man kan skapa datadrivna insikter för att optimera energianvändningen i sina fastigheter. Man får här data i realtid, kan simulera energiflöden och modellera förändringar innan de tillämpas live i anläggningen. Den digitala tvillingen skapar mervärde för fastighetsägaren, som kan ta rätt beslut för att optimera driften, säger Tomas Bäckstadi, Service and Business Development Director , Schneider Electric.

En öppen plattform för byggnadens olika system

80 procent av 2050 års byggnader uppskattas redan idag vara byggda, vilket innebär att både det befintliga fastighetsbeståndet såväl som kommande byggnader behöver kunna hanteras för att uppnå hållbarhetsmålen. 

Med Schneider Electrics fastighetsautomationssystem EcoStruxure™ Building Operation (EBO) möjliggörs enkel och flexibel styrning och övervakning av fastighetens olika system i en plattform. Med systemet skapas förutsättningarna för att samla, strukturera, analysera och agera på byggnadens data. För att möjliggöra dagens och framtidens allt mer uppkopplade byggnader har systemet inbyggt stöd för effektiv hantering och lagring av stora mängder data.

- Vi ser att fyra grundpelare driver utvecklingen av dagens och framtidens byggnader och därmed våra lösningar för fastighetsautomation– de behöver vara drift-och energieffektiva, motståndskraftiga, hållbara och utformade med människan i fokus. I och med att vi tillbringar uppåt 90 procent av våra liv inomhus blir det tydligt att de byggnader som vi vistas i har en stor påverkan på vårt välmående och hälsa. Luftkvalité, temperatur och belysning är exempel på parametrar som är viktiga att ha i åtanke. Med EcoStruxure™ Building Operation kan fastighetens olika system integreras sömlöst i en framtidssäkrad och flexibel plattform och bidra till att möjliggöra en mer produktiv och hälsosam inomhusmiljö för byggnadens nyttjare, säger Linnea Lunnbäck, Offer Manager, Schneider Electric. 

”Med en digital tvilling kan man skapa datadrivna insikter för att minska sin miljöpåverkan”

Läs mer om framtidens fastigheter

Mer från Schneider Electric

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Schneider Electric och ej en artikel av Dagens industri

Tyskland: Lönerna väntas öka med 4 procent

Hög inflation, brist på arbetskraft och den massiva höjningen av minimilönen gör att lönerna i Tyskland stiger snabbare. 

Detta gäller även de kommande löneförhandlingarna inom stora sektorer som metall- och kemisk industri samt offentlig sektor. De kollektivavtalade lönerna väntas därför öka med 3,5-4 procent under det kommande året, även om det kommer att finnas betydande skillnader mellan sektorerna även i fortsättningen, skriver Ralph Solveen, senior ekonom på Commerzbank, i ett kundbrev på fredagen.

Inflationen i Tyskland ökade i juli med 7,5 procent, vilket gröper ur arbetstagarnas reala löner. Dessutom finns det en växande övertygelse om att detta inte är något som snabbt kommer att gå över, utan att priserna sannolikt kommer att stiga kraftigt de kommande åren.

Arbetskraftsbristen i Tyskland börjar nu kännas av i allt fler sektorer. Enligt den kvartalsvisa undersökningen från Institutet för arbetsmarknads- och yrkesforskning, IAB, finns det nu nästan 2 miljoner lediga jobb på tyska företag och offentliga institutioner, en siffra som har stigit dramatiskt speciellt under de senaste kvartalen.

Hälften av de tyska företagen uppger att de saknar kvalificerad personal vilket påverkar deras verksamhet, enligt IFO:s undersökning. Än större är personalbristen i tjänstesektorn.

Den 1 oktober kommer minimilönen i Tyskland att höjas till 12 euro per timme, vilket motsvarar en höjning med drygt 22 procent jämfört med i början av året och, i vissa sektorer, kommer den också att bli högre än lönerna för den lägsta lönegruppen.

I de flesta fall kommer inte bara dessa löner att höjas – i vissa fall betydligt – utan även lönegrupperna över dem, för att bibehålla ett visst gap mellan lönegrupperna.

Ralph Solveen konstaterar att även om de flesta kollektivavtal som slutits i Tyskland under året innebar högre löneökningar än i tidigare avtal så finns det betydande skillnader mellan olika sektorer. 

Inom två grupper av företag har löneökningarna blivit speciellt höga – en inkluderar dem med löner under den genomsnittliga nivån, där ökningen av minimilönen fått speciellt stort genomslag. Här handlar det bland annat om städare och bemanningssektorn.

Den andra gruppen företag inkluderar sektorer vars företag också har gynnats av krisen eftersom deras priser stiger snabbare än deras kostnader. Här ingår stålsektorn, där löneökningar om 6,5 procent har förhandlats fram.

Däremot har jämförelsevis måttliga löneökningar på 2-3 procent per år förhandlats fram för vissa andra sektorer, som bank och försäkring, men även textil- och tryckeribranscherna.

Enligt ekonomen kan en faktor, förutom problem i dessa sektorer, ha varit att när dessa avtal slöts trodde vissa fortfarande att inflationen snabbt skulle falla tillbaka.

De måttliga löneavtalen i vissa sektorer har bidragit till att den underliggande trenden i de kollektivavtal som hittills har slutits endast har stigit svagt.

Borträknat de ibland mycket betydande engångsutbetalningarna steg de kollektivavtalade lönerna kraftigare under årets fem första månader än under stora delar av förra året. Fram till slutet av året var dock tillväxttakten fortfarande något lägre än före pandemin, noterar ekonomen.

Ralph Solveen räknar dock med att detta sannolikt kommer att förändras gradvis under de kommande månaderna eftersom de stora löneökningar som redan beslutats (för tillfällig personal) inte träder i kraft förrän i höst.

”Dessutom kommer årets stora löneförhandlingar – för metall- och kemiindustrin och offentlig sektor på federal och kommunal nivå att inledas de kommande månaderna, vilket kommer att ha stor inverkan på den övergripande löneutvecklingen i ekonomin”, framhåller ekonomen.

När det gäller metallindustrin har IG Metall redan gjort klart att de vill se lönehöjningar på 8 procent, för att kompensera de anställda för minskad köpkraft.

Inga konkreta lönekrav har ännu lagts fram från kemiindustrin, men fackförbundet IG BCE sade redan i våras att målet för löneförhandlingarna var att säkra köpkraften. Förhandlingarna sköts upp till i höst, och de anställda fick en engångsutbetalning på 1.400 euro i kompensation.

Commerzbank-ekonomen noterar samtidigt att miljön för fackförbunden troligtvis kommer att försämras de kommande månaderna när förhandlingarna fortsätter. Exempelvis kommer den nuvarande mixen av rekordhöga energipriser, betydande flaskhalsar och en svagare global ekonomi att bidra till att sätta ökad press på företagen och knuffa ner den tyska ekonomin i recession. Dessutom kommer ransoneringen av naturgas fortsätta vara åtminstone ett hot som kommer att påverka industrin i stort och kemiindustrin i synnerhet.

”I denna miljö är det osannolikt att IG BCE, som är känt för sitt ganska samarbetsvilliga tillvägagångssätt, kommer att försöka driva igenom sina maximala krav med strejker”, enligt Solveen.

Icke desto mindre tror han att de löneavtal som sluts nu sannolikt kommer att bli betydligt högre än under tidigare förhandlingar.

Sammantaget räknar Commerzbank med att de kollektivavtalade lönerna (inklusive engångsersättningar) stiger med knappt 3 procent i år. Nästa år kommer ökningen sannolikt att stiga till 3,5 till 4 procent på grund av de nya kollektivavtalen som då börjar gälla. 

”Det innebär att lönerna släpar efter inflationen, vilket gör att reallönerna fortsätter att sjunka under det kommande året, där arbetsgivare och anställda i slutändan delar på de högre energikostnaderna”, skriver han. 

Men detta ändrar inte det faktum att företagens lönekostnader kommer att stiga snabbare och att de på sikt kommer att försöka föra över de högre kostnaderna på konsumenterna.

Även om inflationstakten kan sjunka avsevärt under det kommande året kommer alltså inflationsriskerna på medellång sikt att öka på grund av den starkare löneutvecklingen.

”Eftersom detta även gäller för euroområdet som helhet kommer trycket på ECB att normalisera sin penningpolitik att öka ytterligare”, konstaterar ekonomen.

Om eurozonen faller ner i recession kan ECB avbryta sina räntehöjningar i början på 2023.

”Men ett starkare lönetryck tyder på att centralbanken kommer att återuppta räntehöjningar redan mot slutet av nästa år, det vill säga relativt snart efter att recessionen är över”, enligt Ralph Solveen.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera