Annons

Räntor och valutor: Svagare krona på signaler från Riksbanken

Såväl USA- som Europaräntorna avslutade veckan på lägre nivåer, medan dollarn gick sidledes. Kronan tappade på ett duvaktigt Riksbanksprotokoll.

Fredagsagendan var relativt tunn, med definitiv tysk BNP för fjärde kvartalet och EMU-KPI för januari in i linje med de preliminära utfallen. För euroområdet handlar det därmed om en svag uppgång i den underliggande inflationen till 1,0 procent. 

Kanada-dollarn stärktes efter en högre inflationstakt än väntat i januari. USA-dollarn var i stort oförändrad mot yenen men stärkts något till 1:23-nivån mot euron.  

Euron har gynnats av starkare tillväxtutsikter men positioneringen backas också av att det inte blir några nya politiska bakslag. Två viktiga test på vägen är det italienska parlamentsvalet och SPD-omröstningen om den tyska regeringskoalitionen, båda med besked den 4 mars. 

USA-räntorna sjönk successivt, med den tioåriga statsobligationsräntan ned till 2,88 procent. Det är i stort oförändrat från före Fed-protokollet, som drog upp tioåringen till dryga 2,95 procent som högst. 

Fortsatt osäkerhet om vart börserna är på väg efter en tids turbulens har lett till ökad efterfrågan på säkrare placeringar.

"Vi går också in mot slutet av månaden och en period av rebalansering, och efter den volatilitetsspurt som vi haft på alla marknader, särskilt i aktier, så kan det uppmuntra till viss rebalansering mot räntebärande" värdepapper sade Guy LeBas på Janney Montgomery Scott till Reuters. 

Robert Kaplan, Fed-chef i Dallas, sade på torsdagen att 

han fortsatt ser tre höjningar i år som lämpligt, men om det kommer in mer bevis för stigande inflation eller sysselsättning kan det påverka den synen. 

Raphael Bostic, Fed-chef i Atlanta och röstande i FOMC i år, sade att Fed befinner sig i en räntehöjande miljö och en "noggrant kalibrerad återgång" till en mer normal Fed-hållning.

Tyska räntor var 3-4 punkter ned vid svensk stängning. Svenska räntor sjönk 4-5 punkter, medan kronan tappade 4 öre till 8:16 mot dollarn och 4 öre till 10:04 mot dollarn i spåren av Riksbanksprotokollet. EUR/SEK toppade på 10:0637, den högsta nivån sedan den 9 november 2016 (efter Trump-segern) då EUR/SEK var uppe på 10:10. 

Vid februarimötet lämnade Riksbanken räntan och räntebanan oförändrade, men sänkte inflationsprognosen och talade om en första höjning "andra halvåret" i år, jämfört med tidigare formulering om "mitten av" 2018. 

Redan i den penningpolitiska rapporten talades om att 

osäkerhetsfaktorerna (från tjänstepriser och löner) kunde ses som argument för att något senarelägga reporäntehöjningarna. 

Denna bild av en till stora delar tvekande direktion stärktes i protokollet. 

Enligt Riksbankens sammanfattning av diskussionen uttryckte flera ledamöter oro för inflationsutvecklingen framöver och betonade att nedåtriskerna förtjänar särskilt stor uppmärksamhet när man ska avgöra vid vilken tidpunkt och i vilken hastighet det är lämpligt att börja höja reporäntan.

Riksbankschefen Stefan Ingves ansåg att det i dagsläget var viktigt att vara "vaksam och försiktig i penningpolitiken". 

"Vi behöver noga följa den svenska inflationsutvecklingen, men även vad andra centralbanker gör, hur normaliseringen sker och i vilken takt. Jag ser små risker med att vara försiktig", sade han. 

Per Jansson sade att orosmolnen hopat sig för inflationen och såg oktobermötet som det första mötet med "hyggliga" förutsättningar för en höjning, även om december eller kanske en bit in på 2019 var mer troligt. 

Martin Flodén var mer oroad över inflationsutvecklingen än i december, även om nedrevideringen av prognosen inte var "alarmerande". 

Cecilia Skingsley och Kerstin af Jochnick såg osäkerhet i sambandet mellan resursutnyttjande, löner och inflation medan Henry Ohlsson, som ville höja räntan, betonade att såväl inflation som inflationsförväntningar nu är nära målet och att det är fel fokus att låta några tiondelar vid sidan av målet styra politiken.

Enligt Nordea bekräftade protokollet att inflationen förblir främsta fokus och att direktionen är bekymrad över inflationsutsikterna. 

"Majoriteten i direktionen tycks tveksam till att höja räntan och det var nära att räntebanan sänktes i februarirapporten", skrev Nordea.

De noterade att inflationsutfallet för januari också kom in lägre än väntat och att protokollet därmed är lite daterat. 

Själva tror de att KPIF-inflationen exklusive energi kommer att ligga kvar runt 1,5 procent i år vilket inte är tillräckligt för att ha en höjning på agendan.

"Det är därmed upplagt för en nedrevidering av räntebanan vid aprilmötet och följande möten. Protokollet stärker vår syn att Riksbanken kommer ligga still i år", skriver Nordea. 

SEB skrev att det svaga KPI-utfallet i januari, i kombination med ett mjukt tonläge från flera Riksbankschefer, gör att de justerar sin prognos om när Riksbanken höjer reporäntan för första gången till december, från september.

Swedbank läste också protokollet som att flera ledamöter uppenbarligen övervägde att senarelägga en första höjning. Med hänsyn till det låga KPI-utfallet i januari så är Riksbanken nog nära att dra ned sin räntebana framöver. 

"De kommande KPI-utfallen för februari och mars kommer att vara avgörande för aprilmötet. Just nu håller vi däremot fast vid vår prognos om en första liten höjning med 10 punkter i juli, men vi erkänner att osäkerheten har ökat betydligt", skrev Swedbank.


Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?