1515

Räntor och valutor: Svag statistik fick euron att vända ned

Euron vände ner mot dollarn på tisdagen, efter en tydlig förstärkning i ett ljusare riskklimat på måndagen. Europeiska statspappersräntor sjönk samtidigt svagt, med något minskade spreadar mellan periferin och Tyskland.

Brittiska pund försvagades samtidigt relativt kraftigt efter att beskedet om att GlaxoSmithkline ska köpa schweiziska Novartis andel i bolagens joint venture inom konsumenthälsovård, för 13 miljarder dollar kontant, lockat investerare att ta vinster på långa pundpositioner.

Euron fortsatte att stärkas i den tidiga Europahandeln på tisdagen, men vände senare nedåt efter att ECB rapporterat om en oväntat stor nedgång för penningmängdstillväxten i februari.

M3 ökade endast 4,2 procent i februari jämfört med reviderade 4,5 procent i januari (4,6 procent tidigare), vilket var klart under de 4,6 procent som analytiker hade räknat med. Det var första gången sedan mars 2015 som ökningstakten var under de 4,5 procent som ECB har som riktvärde. Ökningstakten för företagsutlåningen minskade till 3,1 procent i februari från 3,4 procent i januari.

EU-kommissionens konjunkturbarometer för mars visade vidare att barometerindikatorn sjönk till 112,6, från 114,2 i februari, vilket var lägre än väntade 113,4. Nedgångar noterades för industrin, tjänstesektorn och detaljhandeln medan indikatorn för byggsektorn steg något och hushållsindikatorn var oförändrad.

Capital Economics noterade i ett kundbrev att nedgången i barometerindikatorn speglar de budskap som redan förmedlats från andra enkäter, om att BNP-tillväxten i euroområdet kan ha passerat toppnivån. Men även om indikatorn för mars var den lägsta sedan i september låg den fortsatt väl över det historiska genomsnittet.  

I Sverige sjönk Konjunkturinstitutets (KI) barometerindikator till 108,4 i mars, från 109,4 i februari, vilket var marginellt under de 108,5 som väntades enligt SME Direkts prognosenkät. 

Det var framför allt hushållens omdöme, främst om Sveriges ekonomi, som sjönk mer än väntat medan industriindexet oväntat steg något, till 114,5. Byggindex vände också upp, till 110,3 efter en dipp till 106,3 i februari. Detaljhandelsindex sjönk svagt medan index för tjänstesektorn sjönk från 104,2 till 102,2.

KI presenterade också en ny konjunkturprognos där Sveriges BNP väntas öka 2,8 procent i år och 2,1 procent 2019 (+2,9 respektive +2,0 i december). Högt kapacitetsutnyttjande gör, enligt KI, att näringslivets investeringar ökar snabbt, trots att bostadsinvesteringarna planar ut.

KI tror vidare att bristen på arbetskraft gör att löneökningarna stiger gradvis, men inflationen når inte 2 procent förrän 2020, och svagare inflationsutsikter på längre sikt gör att KI nu räknar med att Riksbanken avvaktar med en första räntehöjning till i början av 2019 (hösten 2018 i decemberprognosen).

Swedbank och Danske Bank har också presenterat nya konjunkturprognoser på tisdagen; Swedbank ser en BNP-tillväxt på 2,6 procent i år och 1,8 procent 2019 medan Danske räknar med 1,6 respektive 1,9 procent. Swedbank räknar med att Riksbanken har höjt reporäntan till -0,25 procent i slutet av 2018 och till +0,25 procent i slutet av 2019. Danske tror inte att räntan kommer att höjas varken i år eller nästa år.

Efter KI var det SCB:s tur, och de kunde meddela att tillväxttakten för hushållen lån låg kvar på 7,0 procent i februari, vilket var i linje med prognos. Ökningstakten har nu legat runt 7 procent sedan början av 2017 efter att tidigare ha sjunkit gradvis från 7,9 procent i maj 2016.

SCB rapporterade också att handelsbalansen gav ett underskott på 3,4 miljarder kronor i februari. Exporten ökade 8 procent jämfört med februari 2017 medan importen ökade 10 procent. PPI sjönk med 0,5 procent mellan januari och februari och steg 2,8 procent jämfört med februari 2017.

Svenska statsobligationsräntor sjönk något, främst i längre löptider, på tisdagen, tioårsräntan ner 2 punkter, till 0,73 procent, samtidigt som den tyska tioårsräntan sjönk lika mycket, till 0,51 procent.

Euron stärktes knappt 3 öre mot kronan, till 10:21, medan dollarn stärktes drygt 4 öre, till 8:23. TCW-index steg till 136,60 (136,19).

Amerikanska statspappersräntor steg svagt efter svensk stängning på måndagen i takt med att amerikanska aktier återhämtade en god del av förra veckans nedgångar på minskad oro över de amerikanska handelsrelationerna med Kina.

USA-räntorna vände därefter något ned på tisdagen, i linje med Europa. Vid svensk stängning noterades tioårsräntan till 2,82 procent, 2 punkter lägre än vid samma tid på måndagen.

Conference Board index över hushållsförtroendet vände ner till 127,7 i mars från 130,0 i februari (väntat 131,0). Noteringen var ändå den näst högsta sedan december 2000.

S&P/CaseSchiller rapporterade vidare att bostadspriserna i USA största städer steg 6,4 procent i januari jämfört med januari 2017, över väntade +6,2 procent.


Innehåll från Akademiska HusAnnons

A Working Lab – en katalysator för det mänskliga mötet

Pandemin har förändrat vår bild av den traditionella arbetsplatsen och i en allt mer digitaliserad värld går det att arbeta var som helst. Tack vare dessa faktorer, men även ett ökat fokus på delningsekonomi, har allt fler börjat intressera sig för co-working. A Working Lab är Akademiska Hus nationella koncept som erbjuder samverkan och kreativa mötesplatser i campusnära miljöer – med syfte att skapa möten mellan akademi och näringsliv.

När livet i sakta mak återgår till det mer normala börjar tankar på hur arbetet på ens vanliga kontor kommer se ut. Vilka friheter för distansarbete kommer att finnas? För många är mycket ovisst, men ett som är säkert är att det i dag drivs många initiativ för att skapa fysiska möten människor emellan. Akademiska Hus nationella koncept A Working Lab ett av dessa. 

– Vårt syfte är att skapa en plats för innovation och agera en katalysator för det mänskliga mötet. Hos oss samlas människor med olika referensramar som tillsammans kan byta erfarenheter med varandra för att nå insikter som kan leda till nya innovationer. I förlängningen handlar det om att stärka Sverige som kunskapsnation, säger Ulf Däversjö, direktör för innovation och hållbar utveckling Akademiska Hus. 

Rum för alla behov

 I dag finns A Working Lab på campus i Solna och Umeå samt vid Johanneberg Science Park på Chalmers i Göteborg. Vilken inriktning de olika co-workingmiljöerna har styrs mycket av sammanhang, partners och campus. A Working Lab i Göteborg var den första samverkansarenan som öppnade och ligger i ett av Sveriges starkaste kluster för samhällsbyggnad. Ebba Kullin är verksamhetsledare på platsen och hennes arbete handlar mycket om att agera en nod som för samman människor.

– Att befinna sig på ett kontor ska ge mer energi än vad det tar och det är vad vi försöker uppnå. I hela huset finns det massa olika rum och funktioner som vi hoppas ska ge inspiration och främja krockar mellan människor, säger Ebba Kullin.

Stor flexibilitet

 Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser för vad man kan göra i lokalerna. I Göteborg har man ett Makerspace som är en verkstad där innovationer kan skapas och testas med hjälp av modern teknik. Det finns även ett Learning Lab som är ett tjänsteerbjudande där man tillsammans kan utforska rummets betydelse för lärande och kreativitet.  

– Grundtesen är att man som medlem har tillgång till alla dessa gemensamma ytor. Man hyr in sig månadsvis och syr ihop ens medlemskap utifrån de behov man har. Du kan ha ett litet privat kontor eller flexplatser. Om du har en person som ska jobba på ett tidsbegränsat projekt kan du sedan enkelt addera personen till medlemskapet, säger Ulf Däversjö. 

En hållbar byggnad

 När byggnaden som rymmer A Working Lab i Göteborg byggdes var ambitionen att hållbarhet ska vara en del av husets DNA, med hjälp av såväl materialval som energieffektiv teknik. Men det handlar också om hur byggnaden nyttjas och för att kunna analysera det har en digital tvilling av byggnaden skapats.

– Tack vare den digitala tvillingen kan vi identifiera ytor med lite aktivitet och addera och testa nya sätt för bättre lokalutnyttjande baserat på användarinsikter. Vi vill också att fastigheten ska nyttjas fler timmar på dygnet och öppna upp den för spännande verksamheter som adderar ett värde till platsen. Vi vill vara så flexibla som möjligt, avslutar Ebba Kullin.

Läs mer om A Working Lab

Erbjudande

* Flexplatser, fasta platser och privata kontor

* Flexibla mötesrum och framtidens lärandemiljöer

* Fullservice: wifi, kaffe, skrivare mm. 

* Community, event, värdskap. 

* Ett medlemskap och tillgång till alla AWLs platser

* Smidig access med digitala nycklar

 

Mer från Akademiska Hus

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Akademiska Hus och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?