USA-räntorna steg på måndagskvällen, drivet av ökad optimism ökat om att president Trumps skattereform till slut ska bli verklighet.
Senator Susan Collins, som tidigare varit osäker, har nu uppgett att hon ska stödja lagförslaget. Därmed är alla utom en av de republikanska senatorerna positiva till lagförslaget.
Representanthuset ska enligt planen rösta om förslaget i dag, tisdag, efter en debatt tidigare under dagen. Därefter ska förslaget tas upp i senaten. En planerad omfattande debatt kan göra att omröstningen dröjer till onsdagen. Därefter återstår undertecknande av president Trump.
Den tyska konjunkturbarometern, IFO-index, sjönk till 117,2 i december, från rekordhöga 117,6 i november, vilket var något lägre än väntade 117,5. Det var index över förväntningarna som sjönk i december, till 109,5 från 111,0 i november (väntat 110,7), medan nulägesindex steg till 125,4 från 124,5 (väntat 124,7).
IFO-chefen Clemens Fuest kommenterade dock att stämningsläget i det tyska näringslivet är fortsatt gott; "Tyska företag är fulla av feststämning", sade han.
IFO-ekonomen Klaus Wohlrabe sade att man inte bör läsa in mycket i nedgången för IFO-index i december, om situationen är mycket bra är det svårt att se ytterligare förbättring. Han påpekade dock att osäkerheten verkar ha ökat något, och företagen väntar på att en ny regering ska bildas.
Klaus Wohlrabe sade också att han inte kan se några effekter på indexet från brexit, eller från den amerikanska skattereformen.
Svenska statsobligationsräntor stiger något mer än tyska räntor på tisdagsförmiddagen, kronan handlas samtidigt knappt 1 öre svagare mot euron jämfört med noteringarna vid den svenska marknadens stängning på måndagen.
Marknadens fokus riktas mot Riksbankens räntebesked och penningpolitiska rapport på onsdagen, efter att direktionen hållit sitt penningpolitiska möte nu på förmiddagen. Intresset riktas kanske främst mot vilka besked Riksbanken ger om tillgångsköpen och räntebanan.
I avvaktan på Riksbankens besked presenterade finansminister Magdalena Andersson en ny prognos om det ekonomiska läget på tisdagen, där BNP väntas öka 2,5 procent i år, 2,8 procent nästa år och 2,2 procent 2019.
I höstbudgeten var regeringens prognos att BNP skulle öka 3,1 procent i år, 2,5 procent 2018 och 2,0 procent 2019. Riksbankens prognos i oktober var BNP skulle öka 2,9 procent i år och nästa år, och 2,0 procent 2019.
Enligt finansminister ligger BNP-prognosen för i år fast, men på grund av upprevideringar av föregående BNP-utfall blir skillnaden mellan åren mindre. Prognosen för 2018 skrivs upp främst för att tillväxten i omvärlden väntas bli bättre.
Regeringens KPI-prognos justeras samtidigt upp något för i år, från 1,6 till 1,7 procent, men sänks samtidigt med från 1,7 till 1,5 procent 2018 och från 2,1 till 1,9 procent för 2019. Riksbankens KPI-prognoser i oktober var +1,8 procent i år, +1,9 procent 2018 och +2,8 procent 2019.
I eftermiddag blir det USA-statistik över bostadsbyggandet i november samt bytesbalans för tredje kvartalet, klockan 14.30.
