1515
Annons

Räntor och valutor: Olja driver upp

Långa statspappersräntor fortsatte att stiga på torsdagen efter att ha avbrutit en kortare nedåtrekyl i onsdagens handel. Dollarn handlades fortsatt starkare mot japanska yenen, men något svagare mot euron jämfört med onsdagens svenska stängning.

Nedåtrekylen i långa statspappersräntor avbröts på onsdagen i takt med att oljepriset steg på beskedet om att Opec enats om en större produktionsneddragning än vad många hade väntat. Oljepriset fortsatte något uppåt även på torsdagen, efter en mindre nedåtrekyl i den europeiska förmiddagshandeln, Brent-terminen noterades som högst till över 53,40 dollar per fat. Det bidrog i sin tur till att norska kronan stärktes ytterligare 7 öre mot euron, till 8:96.

Uppgången i långräntorna fick också visst stöd av kommentarer från USA:s tillträdande finansminister, Steven Mnuchin, om att han överväger att förlänga löptiden i den amerikanska statsskulden.

Torsdagen bjöd vidare på några tämligen positiva signaler från den globala tillverkningsindustrin, i form av inköpschefsindex för november.

I Kina steg officiella industri-PMI till 51,7 i november, från 51,2 i oktober. Det var väl över väntade 51,0 och den högsta noteringen för indexet sedan juli 2014, då det också noterades till 51,7. För att hitta en högre notering får vi gå tillbaka till april 2012 (53,3).

I euroområdet steg det samlade industri-PMI till 53,7 i november, från 53,5 i oktober. Det var oförändrat jämfört med den preliminära rapporten, men ändå den högsta nivån sedan januari 2014 (54,0).

Eurostat rapporterade också att arbetslösheten i euroområdet sjönk till 9,8 procent i oktober från nedreviderade 9,9 procent i september (10,0). Oktobernoteringen var därmed den lägsta sedan juli 2011.

I Sverige sjönk däremot SILF/Swedbanks industri-PMI till 57,3 i november från förra månadens oväntat höga 58,4. Utfallet var något lägre än de 57,4 som väntades enligt SME Direkts prognosenkät, men ändå den näst högsta sedan april 2011.

Delindex för produktion sjönk något men noterades ändå till höga 60,5 medan delindex för order sjönk marginellt till 59,3. En uppgång för delindex för lager bidrog dock till att sänka huvudindex med 1,2 enheter i november.

Nedgången för industri-PMI, om än måttlig, tycktes ändå förstärka en negativ trend för den svenska kronan. Euron pressades upp över 9:81 som högst, att jämföra med en notering på strax över 9:74 som lägst på onsdagen.

Anders Söderberg, chef för teknisk analys på SEB, noterade i ett Twittersvar till Nyhetsbyrån Direkt att onsdagens kronutveckling, en inledande förstärkning som senare byttes till en större försvagning, utlöste signaler om högre EUR/SEK i närtid. Till det ska läggas att kommande avsättningar till PPM-fonderna lär utöva nedåttryck mot den svenska kronan givet att en relativt stor andel av fonderna placerar i utländska aktier.

Onsdagens försvagning i kronan sammanföll med en rapport från Market News som med hänvisning till "källor" uppgav att det är mer troligt att ECB kommer att förlänga QE-programmet den 8 december än att de inte gör det. Det följdes av en nedåtpress i EUR/USD som samtidigt satte uppåttryck på USD/SEK.

En förlängning av ECB:s QE-program antas öka trycket på att även Riksbanken behöver annonsera liknande åtgärder i samband med det penningpolitiska mötet den 20 december.

Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen tycker dock att Riksbanken bör "pröva tanken" på hur penningpolitiken fungerar i dag, med hög utlåningstakt och fullt resursutnyttjande.

Vid en pressträff i samband med FI:s finansiella stabilitetsrapport efterlyste Erik Thedéen ett samlat grepp för att hantera riskerna med hushållens skuldsättning. Utöver penningpolitiken gäller det även skattepolitiken, där han anser att skattereglerna motverkar FI:s ansträngningar för att minska riskerna med hushållens skuldsättning.

"Vi kan hamna i ett läge där vi har målkonflikter och vi har skäl påpeka detta. Det finns en risk att vi (från FI:s håll) under 2017-2018 inte kan införa rimliga åtgärder för att hantera detta", sade han.

Vid svensk stängning hade euron stärkts knappt 3 öre mot kronan, till 9:80, jämfört med vid samma tid på onsdagen. Dollarn hade samtidigt stärkts 1 öre, till 9:24, medan TCW-index steg till 135,72 (135,19).

Svenska statsobligationsräntor steg 2-6 punkter på torsdagen, tioårsräntan upp 6 punkter, till 0,58 procent, medan räntegapet mot den tyska motsvarigheten minskade till 25 punkter (27).

I USA steg ISM:s industriindex till 53,2 i november, från 51,9 i oktober. Det var högre än väntade 52,5, och i paritet med årets toppnotering från i juni.

Underliggande delindex visade uppgångar för produktion och nya order (men något ner för exportorder), sysselsättningsindex sjönk däremot till 52,3 från 52,9 i oktober.

Amerikanska statspappersräntor fortsatte stiga när USA-handeln kom i gång på eftermiddagen, vid svensk stängning noterades tioårsräntan till 2,45 procent, 7 punkter högre än vid samma tid på onsdagen och den högsta nivån sedan sommaren 2015.

 



Innehåll från Cancer Research KIAnnons

Samverkan är nyckeln till framtidens cancervård

Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, och Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet.
Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, och Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet.Foto:Andrea Björsell & Ulf Sirborn

I takt med att fler tekniker utvecklas och ser dagens ljus talas det alltmer om ett paradigmskifte inom cancervården. Några som är måna om att driva forskningen framåt genom samverkan är Karolinska Institutet. Med en gemensam satsning på precisionsmedicin med Karolinska Universitetssjukhuset och cellterapier för cancerpatienter vill de sätta patienten i första rummet. 

Forskning, innovation och utbildning inom bland annat cancer står högt i kurs hos Karolinska Institutet. I februari 2021 etablerades Precisionsmedicinskt centrum Karolinska (PMCK) – ett virtuellt centrum med syfte att skapa förutsättningar för att ta precisionsmedicin hela vägen från forskning in i hälso- och sjukvårdens vardag. Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, menar att precisionsmedicin är den enda – och rätta – vägen att gå. 

– Begreppet precisionsmedicin är på fleras läppar. Anledningen till att det är så aktuellt är att vi ser en utveckling som är remarkabel. Vi har en fantastisk utökning av nya kunskaper, tekniker och diagnostiska verktyg där vi också genererar mer och mer data på varje patient. Cancerområdet är ett av de områden som har kommit längst inom utvecklingen av precisionsmedicin, drivet av utvecklingen av ny kunskap och nya tekniker, målstyrda mer precisa läkemedel samt nya biomarkörer, säger hon. 

Läs mer om precisionsmedicin här

Unikt samarbete

Precisionsmedicin syftar till att ge patienter behandling och vård som är skräddarsydd utifrån patientens behov och förutsättningar. Fördelarna är många och ger vinster för både individ och samhälle. Bland annat möjlighet till tidig diagnostik och effektivare behandlingar. 

– Vi måste rigga sjukvården så att vi kan nå vårt mål – att kunna erbjuda rätt behandling i rätt tid till varje enskild patient. PMCK är ett unikt samarbete mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset som hoppas göra det här möjligt, säger Anna Martling. 

Ett annat centrum där samverkan står i fokus är NextGenNK. Centrumet är Vinnova-finansierat och syftar till utvecklingen av nästa generations cellterapier mot cancersjukdomar. Företrädare är aktörer inom akademin, hälso- och sjukvården och industrin. 

–  Centrumet koordineras av Karolinska Institutet och samarbetar med Karolinska Universitetssjukhuset och ett tiotal framstående nationella och internationella industripartners. Mycket av den utveckling som sker inom cellterapier sker i synergier mellan dessa områden, säger Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet. 

Här läser du mer om NextGenNK

”Ett spännande fält”

Han förklarar att många industrier och företag ser fördelaktigt på samarbete med universiteten där man kan få del av ny kunskap. Samtidigt får universiteten ta del av nyttiggörande upptäckter i praktiken. 

Sedan centrumet startades upp i början av januari 2020 har forskningen gått snabbt framåt. 

– Vi har nya läkemedelskandidater, i form av tumörspecifika immunceller, i klinisk prövning. Det är ett spännande fält med stor utvecklingspotential där vi hoppas kunna göra stor skillnad i framtidens cancerbehandling. Dock är det inte enkelt med terapier. Det handlar om levande läkemedel som ska fungera som mini-missiler för att eliminera tumörceller hos den cancersjuka patienten. Men, genom samarbete mellan de olika parter tror och hoppas vi att vi kan driva vården framåt och göra skillnad, säger Hans-Gustaf Ljunggren. 

Fakta: Cancer Research  
Cancer Research KI är en paraplyorganisation för cancerforskningen vid KI med över 300 forskningsgrupper. Genom kombinationen av cancerforskning - med forskare inom ett flertal olika discipliner - och klinisk onkologi, verkar organisationen för att främja nya upptäckter som kan hjälpa patienter och gynna samhället. Till organisationens uppdrag hör även att synliggöra spetsforskningen inom cancerområdet vid KI. Här kan du läsa mer om Cancer Reseach KI.  

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Cancer Research KI och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?