Nedåtrekylen i långa statspappersräntor avbröts på onsdagen i takt med att oljepriset steg på beskedet om att Opec enats om en större produktionsneddragning än vad många hade väntat. Oljepriset fortsatte något uppåt även på torsdagen, efter en mindre nedåtrekyl i den europeiska förmiddagshandeln, Brent-terminen noterades som högst till över 53,40 dollar per fat. Det bidrog i sin tur till att norska kronan stärktes ytterligare 7 öre mot euron, till 8:96.
Uppgången i långräntorna fick också visst stöd av kommentarer från USA:s tillträdande finansminister, Steven Mnuchin, om att han överväger att förlänga löptiden i den amerikanska statsskulden.
Torsdagen bjöd vidare på några tämligen positiva signaler från den globala tillverkningsindustrin, i form av inköpschefsindex för november.
I Kina steg officiella industri-PMI till 51,7 i november, från 51,2 i oktober. Det var väl över väntade 51,0 och den högsta noteringen för indexet sedan juli 2014, då det också noterades till 51,7. För att hitta en högre notering får vi gå tillbaka till april 2012 (53,3).
I euroområdet steg det samlade industri-PMI till 53,7 i november, från 53,5 i oktober. Det var oförändrat jämfört med den preliminära rapporten, men ändå den högsta nivån sedan januari 2014 (54,0).
Eurostat rapporterade också att arbetslösheten i euroområdet sjönk till 9,8 procent i oktober från nedreviderade 9,9 procent i september (10,0). Oktobernoteringen var därmed den lägsta sedan juli 2011.
I Sverige sjönk däremot SILF/Swedbanks industri-PMI till 57,3 i november från förra månadens oväntat höga 58,4. Utfallet var något lägre än de 57,4 som väntades enligt SME Direkts prognosenkät, men ändå den näst högsta sedan april 2011.
Delindex för produktion sjönk något men noterades ändå till höga 60,5 medan delindex för order sjönk marginellt till 59,3. En uppgång för delindex för lager bidrog dock till att sänka huvudindex med 1,2 enheter i november.
Nedgången för industri-PMI, om än måttlig, tycktes ändå förstärka en negativ trend för den svenska kronan. Euron pressades upp över 9:81 som högst, att jämföra med en notering på strax över 9:74 som lägst på onsdagen.
Anders Söderberg, chef för teknisk analys på SEB, noterade i ett Twittersvar till Nyhetsbyrån Direkt att onsdagens kronutveckling, en inledande förstärkning som senare byttes till en större försvagning, utlöste signaler om högre EUR/SEK i närtid. Till det ska läggas att kommande avsättningar till PPM-fonderna lär utöva nedåttryck mot den svenska kronan givet att en relativt stor andel av fonderna placerar i utländska aktier.
Onsdagens försvagning i kronan sammanföll med en rapport från Market News som med hänvisning till "källor" uppgav att det är mer troligt att ECB kommer att förlänga QE-programmet den 8 december än att de inte gör det. Det följdes av en nedåtpress i EUR/USD som samtidigt satte uppåttryck på USD/SEK.
En förlängning av ECB:s QE-program antas öka trycket på att även Riksbanken behöver annonsera liknande åtgärder i samband med det penningpolitiska mötet den 20 december.
Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen tycker dock att Riksbanken bör "pröva tanken" på hur penningpolitiken fungerar i dag, med hög utlåningstakt och fullt resursutnyttjande.
Vid en pressträff i samband med FI:s finansiella stabilitetsrapport efterlyste Erik Thedéen ett samlat grepp för att hantera riskerna med hushållens skuldsättning. Utöver penningpolitiken gäller det även skattepolitiken, där han anser att skattereglerna motverkar FI:s ansträngningar för att minska riskerna med hushållens skuldsättning.
"Vi kan hamna i ett läge där vi har målkonflikter och vi har skäl påpeka detta. Det finns en risk att vi (från FI:s håll) under 2017-2018 inte kan införa rimliga åtgärder för att hantera detta", sade han.
Vid svensk stängning hade euron stärkts knappt 3 öre mot kronan, till 9:80, jämfört med vid samma tid på onsdagen. Dollarn hade samtidigt stärkts 1 öre, till 9:24, medan TCW-index steg till 135,72 (135,19).
Svenska statsobligationsräntor steg 2-6 punkter på torsdagen, tioårsräntan upp 6 punkter, till 0,58 procent, medan räntegapet mot den tyska motsvarigheten minskade till 25 punkter (27).
I USA steg ISM:s industriindex till 53,2 i november, från 51,9 i oktober. Det var högre än väntade 52,5, och i paritet med årets toppnotering från i juni.
Underliggande delindex visade uppgångar för produktion och nya order (men något ner för exportorder), sysselsättningsindex sjönk däremot till 52,3 från 52,9 i oktober.
Amerikanska statspappersräntor fortsatte stiga när USA-handeln kom i gång på eftermiddagen, vid svensk stängning noterades tioårsräntan till 2,45 procent, 7 punkter högre än vid samma tid på onsdagen och den högsta nivån sedan sommaren 2015.
