Räntor och valutor: Kronan stärks

Den svenska kronan stärks i förmiddagens handel på onsdagen, och svenska statspappersräntor stiger något, efter starka makrodata från SCB och ett Riksbanksprotokoll som åtminstone av vissa bedöms som en aning hökaktigt.

SCB rapporterade att produktionsvärdet i hela näringslivet steg 1,3 procent i november jämfört med i oktober, och med 6,6 procent jämfört med i november 2016. Det var väl över de +0,2 respektive +4,3 procent som väntades enligt SME Direkts prognosenkät, och den högsta uppgången på årsbasis sedan december 2015.

Industriproduktionsvärdet steg 6,1 procent i årstakt i november, tjänsteproduktionsvärdet steg 7,1 procent medan byggproduktionsvärdet steg 4,3 procent.

Industriorderingången steg samtidigt 2,6 procent i november jämfört med i oktober, och med 7,9 procent jämfört med november 2016.

Jörgen Kennemar, seniorekonom på Swedbank, noterar i ett kundbrev att statistiken visar på en brett baserad produktionsökning i svenskt näringsliv, vilket talar för stark tillväxt i svensk ekonomi under fjärde kvartalet.

Protokollet från Riksbankens decembermöte visade i stora drag bilden av en centralbank som så sakteliga rör sig framåt på vägen mot att ändra inriktning på penningpolitiken, men som riksbankschefen Stefan Ingves noterade: "vi är inte där än".

Det rådde dock fortsatt delade meningar i direktionen; Per Jansson uttryckte stor tveksamhet kring att inflationen ska kunna ligga kvar nära inflationsmålet även om Riksbanken inte förlängde sina tillgångsköp och senarelade tidpunkten för en första höjning av styrräntan.

Henry Ohlsson ansåg dock att Riksbankens tidigareläggning av återinvesteringarna i praktiken innebär en fortsatt utökning av köpprogrammet, och han höll också fast vid att räntebanan borde visa att räntehöjningarna inleds i början av 2018.

Stefan Ingves sade för sin del att det var av "central betydelse" att inflationsutfallen varit nära 2 procent under en tid, och att prognosen innebar att inflationen ligger "omkring 2 procent under hela prognosperioden".

"Riksbankens prognos utgår ifrån att utvecklingen när det gäller resursutnyttjande och inflation i Sverige blir så stark att det borde gå att börja höja styrräntan innan ECB gör det. Riksbankens bedömningar och prognoser på senare tid har stått sig väl och talar för att det blir så", sade han.

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, skriver i ett kundbrev att protokollet sammantaget var "något mer hökaktigt än väntat", men att inflationen och inflationsförväntningarna fortsatt är nyckeln, och en utmaning.

"Vi räknar med en inflation under Riksbankens prognos 2018, och räknar med att kärninflationen börjar röra sig nedåt redan i början av året. Vi prognostiserar en första räntehöjning i oktober, med risker som lutar mot en ännu senare höjning", skriver Torbjörn Isaksson.

Även Olle Holmgren, seniorekonom på SEB, anser att Riksbankens diskussioner om ett kommande policyskifte var aningen mer hökaktiga än väntat, även om mycket av analysen fortsatt fokuserar på nuvarande nivåer för inflation och inflationsförväntningar.

"Protokollet stöder vår prognos om en första räntehöjning i september, men vår prognos om nedåtöverraskningar i inflationen jämfört med Riksbankens prognos under första halvåret betyder att riskerna lutar över mot en senare räntehöjning", skriver Olle Holmgren i ett kundbrev.

Inflationsdata för december från Norge och Danmark drog åt olika håll, såväl i förhållande till prognoserna som till utfallen för november. I Norge steg kärninflationstakten till 1,4 procent, från 1,0 procent, vilket var över väntade 1,2 procent. I Danmark sjönk däremot KPI-inflationstakten från 1,3 till 1,0 procent, under väntade 1,3 procent.

Erika Blomgren, ekonom på SEB Oslo, noterar i ett kundbrev att överraskningen i den norska prisstatistiken till fullo förklaras av de "notoriskt volatila" flygpriserna. Men även rensat för detta trendar kärninflationen mot högre nivåer.

Nordea-ekonomen Jan Störup Nielsen noterar för sin del att nedgången i den danska inflationen främst förklaras av lägre priser på livsmedel, men även priserna på elektricitet och kläder bidrog till att dämpa inflationen. Nordeas prognos är att den danska inflationen kommer att stabiliseras på nuvarande nivåer de kommande månaderna.

Den norska kronan stärktes initialt närmare 7 öre mot euron efter inflationsstatistiken, till 9:60, men tappade senare omkring hälften av förstärkningen

SCB redovisar svenska decemberinflationsdata på torsdag. Enligt SME Direkts prognosenkät väntas KPIF-inflationen ha sjunkit till 1,9 procent, från 2,0 procent i november. (Riksbankens prognosbana pekar mot 2,0 procent).

Europeiska statspappersräntor sjunker svagt i förmiddagens handel på onsdagen jämfört med noteringarna vid svensk stängning på tisdagen. Den högre noteringen för tyska tioårsräntan avser en ny obligation, men något längre löptid, än den som tisdagens stängningsnotering avser.

Dollarn fortsätter samtidigt att försvagas mot japanska yen i Europa, men handlas mer oregelbundet mot euron.

Den amerikanska tioårsräntan fortsatte att stiga i den tidiga onsdagshandeln, och noterades till drygt 2,57 procent som högst strax innan den europeiska handeln startade, högsta nivån sedan mars 2017.

Räntenivån sjunker tillbaka något i Europahandeln, och noteringarna vid lunchtid är obetydligt lägre än vid USA-stängningen på tisdagen men något högre än när svenska marknaden stängde.

Enligt Wall Street Journal hänvisar marknadsaktörer de stigande amerikanska långräntorna till återuppväckta förväntningar om att starka tillväxtutsikter kommer att leda till stigande inflation.

USA-räntorna steg åter runt lunchtid i Europa på uppgifter till Bloomberg News att Kina ser köp av amerikanska statspapper som mindre attraktiva.

Eftermiddagens USA-agenda bjuder på importprisdata för december, klockan 14.30, och grossistlager för november, klockan 16.00. Dessutom väntas uttalanden från Fedledamöterna Charles Evans, klockan 15.00, Robert Kaplan, klockan 15.10 och 16.15, samt James Bullard, klockan 19.30.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?