Annons

Räntor och valutor: Kronan starkare

Räntorna i europeiska kärnländer noterade endast blygsamma rörelser på fredagen. Spanska räntor steg på förmiddagen, efter separatisternas framgångar i valet i Katalonien på torsdagen, men uppgångarna gröptes ur på eftermiddagen.

Rösträkningen visade att de partier som förespråkar självständighet, Junts per Catalunya, som leds av förre regionpresidenten Carles Puigdemont, ERC och CUP får tillsammans 70 av 135 platser i parlamentet. Valdeltagandet låg på 82 procent. Det spanska regeringspartiet, Partido Popular, tappar samtidigt åtta av sina tidigare elva platser i det katalanska parlamentet.

Capital Economics skrev i ett kundbrev att de inte räknar med att valresultatet kommer att leda till några förnyade försök att utropa oberoende inom den närmaste tiden; därmed bör de ekonomiska konsekvenserna av valresultatet bli små.

"Men med detta sagt är det alldeles för tidigt att avskriva sannolikheten för att den katalanska krisen ska ta fart på nytt. Valet har helt klart inte avgjort frågan om oberoende för gott", skrev Capital Economics.

Euron försvagades i Asien på fredagsmorgonen när valresultatet blev känt, men återhämtade mycket av nedgången i den europeiska handeln.

Svenska statsobligationsräntor steg något i korta löptider på fredagen men fortsatte samtidigt nedåt i längre löptider. Tioårsräntan sjönk 4 punkter, till 0,74 procent, och räntegapet mot den tyska motsvarigheten minskade till 32 punkter (35).

Trenden mot minskad långräntespread mot Tyskland, i spåren på Riksbankens besked större förtidsåterköp av obligationer än väntat 2018, inför ett stora förfall 2019, fortsatte därmed inför julhelgen. På tisdagseftermiddagen, inför Riksbankens besked på onsdagen, var räntegapet 41 punkter.

Euron försvagades 9 öre mot euron, till 9:90, medan dollarn försvagades 6 öre, till 8:37. TCW-index sjönk till 133,13 (134,17).

SCB/HUI rapporterade att detaljhandeln ökade 3,8 procent i november jämfört med november 2016, vilket var klart över de +2,2 procent som väntades enligt SME Direkts prognosenkät. Oktoberutfallet justerades samtidigt upp till +2,8 procent, från +2,6 procent.

HUI Research konstaterade att detaljhandeln total omsatte drygt 67 miljarder kronor under månaden pådriven av köpfesten Black Friday, men det starka utfallet kan också ha en baksida.

"Den starka försäljningsökningen i november sker dock på bekostnad av handeln i december. För sällanköpsvaruhandeln har december månads betydelse minskat och HUI bedömer det högst troligt att den negativa trenden kommer att fortsätta", skrev HUI Research.

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, noterade i ett kundbrev att det starka novemberutfallet i alla fall tillfälligt dämpar oron för att utvecklingen på bostadsmarknaden ska leda till vikande konsumtion.

"Men den skakiga bostadsmarknaden innebär ändå en risk för den inhemska frågan på längre sikt", skriver han.

Beträffande decemberhandeln rapporterade Svensk Handel/Stil tidigare på fredagen att åtminstone försäljningen av skor steg 10 procent de första 20 dagarna i december, jämfört med de första 21 dagarna i december 2016, när handeln "boostades av snövädret". Klädhandelns försäljning sjönk samtidigt 4,5 procent.

SCB rapporterade också att PPI-inflationstakten steg till 2,7 procent i november, från 2,5 procent i oktober.

Amerikanska statspappersräntor noterade endast mindre rörelser efter den svenska marknadens stängning på torsdagen, och rörelserna var begränsade även i fredagens Europahandel.

USA-data på fredagen visade bland annat att orderingången på varaktiga varor steg 1,3 procent i november, vilket var under väntade +2,0 procent. Kärnorderingången, kapitalvaror exklusive flyg och försvar, sjönk samtidigt 0,1 procent (väntat +0,5), men besvikelsen över novemberutfallet dämpades av att oktoberstatistiken samtidigt reviderades upp i nära på samma utsträckning som missen i november.

Reala privatkonsumtionen steg 0,4 procent i november, över väntade +0,2 procent. Kärn-PCE-inflationen steg samtidigt till 1,5 procent, från 1,4 procent i oktober, vilket var i linje med prognos.

Försäljningstakten för nya bostäder steg oväntat 17,5 procent i november, väntat -4,4 procent, efter att ha sjunkit med 1,7 procent i oktober. Försäljningstakten i november var den högsta sedan juli 2007.

Definitiva Michiganindex för december noterades till 95,2 (väntat 97,2), upp/ner från 96,8 tidigare i december efter att framför allt bedömningen om aktuella läget dämpats de senaste veckorna.

USA-statistiken lyckades inte sätta några tydliga avtryck på vare sig valuta- eller räntemarknaderna. Vid svenska marknadens stängning noterades tioårsräntan till 2,49 procent, oförändrat jämfört med noteringen vid samma tid på torsdagen.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?