1515
Annons

Räntor och valutor: Hopp om brexit-avtal håller pundet uppe

Risksentimentet fick sig en rejäl törn under torsdagseftermiddagen vilket överskuggade tidigare handelsoptimism. Räntorna sjönk, börserna föll och dollarn stärktes markant mot euron. Pundet hålls däremot uppe på viss förhoppning om ett brexitavtal. 

"Vi har haft en rejäl (börs)uppgång och jag tror att om vi inte får några mer goda nyheter för att hålla detta momentum uppe så kommer vi få ge upp en del vinster, om än måttligt", sade Art Hogan på B.Riley FBR till Reuters. 

Nafta-samtalen mellan USA och Kanada uppgavs göra framsteg och skulle fortsätta på torsdagen. I bakgrunden fortsätter också samtalen mellan USA och EU. Handelskommissionär Cecilia Malmström sade till Politico Europe att de är redo att slopa importtullar på bilar för att nå ett handelsavtal, förutsatt att USA gör detsamma.

Men marknaden tog mer fäste på annat. En del hänvisade till positionering inför månadsskiftet, andra till fortsatt oro för relation mellan USA och Kina och en väntad inbromsning i den kinesiska ekonomin (PMI på fredagen). 

Oro för tillväxtländerna bidrog också. Argentinas peso tappade ytterligare mot dollarn medan IMF överväger landets begäran om snabbare stödutbetalningar, och centralbanken höjde räntan till 60 procent. 

Den turkiska liran försvagades ytterligare 4 procent till 6:73 mot dollarn. 

"Marknaden väntar sig fortfarande att centralbanken ska höja räntan betydligt den 13 september, i stället för åtstramningar via bakvägen. Detta skulle behöva åtföljas av mer budgetåtstramning och ekonomiska reformer, och kanske än viktigare att Ankara gör ett försök att lösa tvisten med USA", sade Piotr Matys på Rabobank till Bloomberg News. 

Tyska räntor var vid svensk stängning 3-5 punkter ned.  Italienska räntor steg upp till 10 punkter trots att en emission av fem- och tioåriga statsobligationer mottagits väl under förmiddagen. USA-räntorna var 1-2 punkter lägre med den tioåriga statsobligationen ned till 2,87 procent.  

Data på torsdagen visade att inflationstakten i Tyskland var oförändrad på 2,0 procent i augusti jämfört med i juli, väntat var just 2,0 procent. HIKP-inflationen sjönk däremot till 1,9 från 2,1 procent, väntat 2,0 procent. 

Den spanska HIKP-inflationen sjönk också något i augusti. På fredagen kommer den preliminära EMU-inflationen, där kärninflationen väntas ligga kvar på låga 1,1 procent.

EMU:s konjunkturbarometer visade en nedgång till 111,6 i augusti från 112,1 i juli, under väntade 112,0. Förtroendet inom industri, tjänster och hushåll sjönk medan detaljhandel och bygg förbättrades. 

I USA steg kärninflationen (core-PCE) som väntat till 2,0 procent i juli från 1,9 procent i juni, det vill säga i linje med Federal Reserves mål. Mätt som kärn-KPI låg inflationstakten lite högre på 2,3 procent i juli.  

Euron tappade till 1:1660 mot dollarn, som i sin tur tappade till 111:30 mot yenen. Pundet bibehöll i stort uppgången till 1:30-nivån mot dollarn efter att ha fått en rejäl skjuts på onsdagen då EU:s chefsförhandlare Michel Barnier sagt att de är beredda att erbjuda ett partnerskap med Storbritannien som aldrig tidigare har setts.  

Svenska räntor visade relativt små nettoförändringar medan kronan sammantaget stärktes 3 öre till 9:13 mot dollarn och 6 öre till 10:65 mot euron. 

Kronstöd kom från KI-barometern. Den samlade indikatorn (ETI) steg till 111,5 i augusti från 109,7 föregående månad, över väntade 109,1 den högsta nivån sedan december. 

Alla sektorer utom tjänstesektorn steg, och störst uppgång noterades för detaljhandeln från en dipp i juli. Bygg- och anläggning steg med uppjusterade anställningsplaner inom anläggning, och tillverkningsindustrin steg till skyhöga 121,8, med starkast läge inom massa- och pappersindustrin. 

För hushållen ligger nu indikatorn åter över 100-nivån (normalläge) och det är främst synen på den egna ekonomin som förbättrats. 

Capital Economics skrev i en kommentar att uppgången i ETI var större än väntat och att det i huvudsak återspeglar ett bättre förtroende i industrin, kanske delvis på grund av "eldupphör" i tullstriden mellan EU och USA och den ihärdigt svaga kronan. 

"Totalt är ETI förenlig med en BNP-tillväxt i årstakt som stiger från 3,3 procent andra kvartalet till över 4 procent. Givet att sambandet mellan de båda tycks ha brutit samman under det senaste året så tvivlar vi på att tillväxten blir så stark. Men den höga nivån på ETI indikerar att en kraftig nedgång är osannolik", skrev de.

Medlingsinstitutet rapporterade att löneökningarna i ekonomin som helhet uppgick till 2,6 procent i juni jämfört med motsvarande månad 2017, upp från 2,5 procent i maj. 

Under det första halvåret 2018 har löneökningarna varit 2,5 procent, vilket kan jämföras med 2,4 procent under 2017.

Nordea noterade att Riksbankens löneprognos på 2,7 procent i år ser för hög ut, 2,6 procent tycks mer realistiskt, och även om avvikelsen är liten är den betydelsefull. 

"Lönerna är ett av de viktigaste datasläppen för Riksbanken just nu. De låga löneökningarna underblåser deras oro för den underliggande inflationen och förklarar varför tjänsteinflation och underliggande inflation är så måttliga", sade Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, till Direkt.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?