ANNONS:
Till Di.se
LÖRDAG 26 MAJ Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

Räntor och valutor: Högre USA-räntor efter inflationssiffror

USA-räntorna vände uppåt, och drog med sig Europaräntorna, samtidigt som börserna vek nedåt och dollarn stärktes på onsdagseftermiddagen sedan det amerikansk KPI-utfallet för januari visat sig vara högre än väntat. Främst dollarrörelsen gröptes senare ur och dollarn tappade sin förstärkning.

Europaräntorna pekade tidigare under dagen nedåt, medan räntebeskedet från Riksbanken fått svenska räntor att stiga svagt. Beskedet fick samtidigt kronan att försvagas, en rörelse som tilltog efter USA-statistiken, men sedan även den vände.

Vid svensk stängning var den amerikanska tvåårsräntan 6 punkter upp till 2,16 procent och den tioåriga var 2 punkter högre till 2,87 procent. 

Onsdagens fokus låg på KPI-statistiken för januari och dess möjliga påverkan på Federal Reserves kommande räntebeslut, och därmed utvecklingen på finansmarknaderna.

De amerikanska konsumentpriserna steg 0,5 procent från månaden före och med 2,1 procent jämfört med ett år tidigare, väntar var +0,3 respektive +1,9 procent. Kärn-KPI steg 0,3 respektive 1,8 procent, väntat +0,2 respektive +1,7 procent.

Capital Economics konstaterade i ett kundbrev att KPI-inflationen var oförändrad, men att "den större storyn" var den brett baserade uppgången med 0,3 procent i kärn-KPI under månaden, den största uppgången på tolv månader.

"Högre inflation är redan här och Fed kommer att tvingas svara snart", skrev ekonomerna.

RDQ Economics skrev att de kommande två KPI-utfallen, speciellt det för mars, kommer att bli mycket viktiga för marknadsaktörerna och för Fed. Ett område att se på bör vara kärn-KPI för konsumentvaror, som tidigare har sjunkit men nu visar en uppgång med 1,7 procent de senaste tre månaderna i beräknad årstakt.

Samtidigt som KPI-statistiken publicerades detaljhandelsutfallet för januari. Försäljningen minskade oväntat med 0,3 procent, i stället för att öka med 0,2 procent som analytikerna väntat sig. Exklusive bilar var försäljningen oförändrad, mot en väntad uppgång med 0,5 procent.

Capital Economics tonade dock ned nedgången i försäljningen och pekade på att den följde på en stark uppgång under fjärde kvartalet i fjol. Större delen av nedgången koncentrerades till byggmaterial och bilar. De hänvisade också en del av nedgången till ett ovanligt stort antal rapporterade influensafall under månaden.

För svensk del var det Riksbankens räntebesked som stod i blickfånget.

Riksbanken lät som väntat reporäntan ligga stilla på -0,50 procent och räknar nu med att långsamma räntehöjningar inleds under andra halvåret i år. Tidigare har beskedet varit att den första räntehöjningen skulle komma i "mitten av 2018".

De skrev att det är viktigt att "inte höja räntan för tidigt", och upprepar budskapet om att penningpolitiken behöver vara fortsatt expansiv för att inflationen ska stabiliseras nära målet även framöver. 

"Om förutsättningarna för inflationen skulle ändras har direktionen, precis som tidigare, beredskap att införa ytterligare penningpolitiska lättnader", skrev Riksbanken.

Men Henry Ohlsson reserverade sig mot beslutet om oförändrad reporänta och mot räntebanan och förordade en höjning till -0,25 procent med hänvisning till den starka ekonomiska utvecklingen i Sverige och internationellt.

Vice Riksbankschefen Per Jansson fick hålla i pressträffen eftersom Stefan Ingves var sjuk och han sade att det var glädjande att inflationen stigit mot 2 procent men att det inte är mycket vunnet om det inte blir bestående. Det finns dock goda förutsättningar för det, framhöll han.

Samtidigt lyfte Per Jansson fram flera faktorer som var oroande - en lägre underliggande inflation, att tjänsteinflationen sjunkit ett antal månader i rad samt oväntat låga löneutfall.

Det reviderade språkbruket om den första höjningen återspeglar den ökade osäkerheten om inflationsutvecklingen, enligt Per Jansson.

Nordeas chefanalytiker Torbjörn Isaksson tyckte att Riksbanken skickade blandade signaler, att beskedet karaktäriserades av "splittring och tveksamhet" samt att en räntehöjning fortfarande ter sig avlägsen.

Samtidigt som Ohlsson reserverade sig och inflationsprognosen reviderades ned rejält utan att det fick konsekvenser för räntebanan, så var skrivningarna i pressmeddelandet och i den penningpolitiska rapporten mjukare, enligt Isaksson.

"Sammanfattningsvis är dagens besked aningen mer hökaktigt än vi räknat med då den lägre inflationsprognosen inte fick konsekvenser för räntebanan. Vi kan ändå konstatera att en räntehöjning inte står för dörren", skrev Nordeas chefanalytiker och tillade att banken står fast vid sin bedömning att reporäntan lämnas oförändrad under hela 2018.

Danske Bank tyckte att Riksbanken lanserade en typ av verbal "mjuk guidning" genom att senarelägga reporäntebanan utan att faktiskt ändra den.

Riksbanken pekade i sin penningpolitiska rapport ut bostadsmarknaden som den största risken mot tillväxten i Sverige. Även om utvecklingen varit förenlig med deras prognos i december noterade de att osäkerheten kring prisutvecklingen på bostadsmarknaden är stor och att ett större prisfall inte kan uteslutas.

På onsdagens agenda fanns även preliminär BNP för eurozonen under fjärde kvartalet, som steg med 0,6 procent från kvartalet före och med 2,7 procent från ett år tidigare. Utfallet var i linje med det första estimatet och analytikernas förväntningar.

Capital Economics konstaterade att eurozonens ekonomi avslutade 2017 starkt, att industrin bidrog till att lyfta BNP och att utsikterna ser ljusa ut.

"Även om detta år kan karaktäriseras av mer volatilitet på finansmarknaderna än förra året så är regionens finansiella institutioner i ett starkare läge än de varit under en tid så vi tvivlar på att detta kommer att hålla tillbaka den reala ekonomin", skrev de i ett kundbrev.

Den tyska tioårsräntan hade vid svensk stängning stigit 2 punkter till 0,76 procent, medan den svenska tioårsräntan stängde 2 punkter högre till 0,96 procent.

På valutamarknaden handlades euron vid svensk stängning kring 1:2370 mot dollarn, upp från 1:2355 på tisdagen, medan dollarn tappat till 107:10 mot yenen, från 107:70.

Kronan stärktes totalt sett med drygt 1 öre till 9:93 mot euron och med knappt 3 öre till 8:02 mot dollarn.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies