1515

Räntor och valutor: Europaräntorna nedåt

Europeiska statspappersräntor fortsätter neråt i förmiddagens handel på tisdagen samtidigt som euron fortsätter att försvagas mot dollarn när marknadsaktörer fortsatt ser frågetecken inför kommande val i flera europeiska länder.

Imre Speizer, strateg vid Westpac Banking Corp i Auckland, sade till Bloomberg News att marknaden drivs av en avveckling av "Trumplation trade" och i stället börjar en geopolitisk risk prisas in när valperioder närmar sig i flera europeiska länder, som Nederländerna, Frankrike och senare Tyskland.

Grekiska räntor stiger däremot på tisdagen efter att besked om att IMF:s styrelse är delad i fråga om Greklands nödlåneprogram skapat frågetecken om fondens fortsatta deltagande.

Tysk industriproduktion sjönk 3,0 procent i december jämfört med i januari och med 0,7 procent jämfört med december 2016, vilket var långt sämre än de +0,3 respektive +2,5 procent som väntades enligt Bloomberg News prognosenkät.

Det tyska ekonomidepartementet ser dock förutsättningar för en återhämtning för produktionstillväxten kommande månader, med hänvisning till orderdata och positiva sentimentsindikatorer.

UniCredit noterar också i ett kundbrev att decemberproduktionsdata tyngdes av en negativ kalendereffekt; eftersom julen 2016 inföll på en helg, och många företag stängde produktionen under den efterföljande veckan, var antalet "effektiva arbetsdagar" betydligt lägre än de föregående åren, vilket inte beaktas i kalenderjusteringen.

"Det är troligt att industriaktiviteten återfår momentum redan i början av året givet den höga nivån för orderböckerna", skriver UniCredit.

Svenska statsobligationsräntor sjunker med upp till 3 punkter i längre löptider på tisdagsförmiddagen, kronan handlas samtidigt nära oförändrat mot euron och omkring 5 öre svagare mot dollarn.

Riksgälden meddelade på förmiddagen att statens betalningar resulterade i ett överskott på 8,7 miljarder i januari, att jämföra med Riksgäldens egen prognos om ett underskott på 2,1 miljarder kronor.

Flera faktorer, som lägre EU-avgifter, tidigarelagda jordbruksstöd och lägre räntebetalningar bidrog till att utfallet blev "bättre" än väntat, men intressantast var kanske att skatteinkomsterna var cirka 2 miljarder kronor högre än prognos.

Skatteinkomsterna fortsätter därmed att överraska på uppsidan trots att räntan på skattekontot sänktes till noll vid årsskiftet. Det kan eventuellt påverka Riksgälden till att åter sänka sina prognoser om lånebehovet vid nästa prognostillfälle, den 22 februari, och kanske också leda till en ny sänkning av emissionsvolymerna av nominella statsobligationer.

Ekonomerna på SEB, som redan tidigare tillhörde optimisterna om de svenska konjunkturutsikterna i år, höjde på tisdagen sin BNP-prognos för Sverige till +3,1 procent i år och 2,4 procent 2018, från 2,8 respektive 2,3 procent i november.

Ekonomerna noterar att protektionism och isolationism vägs mot ökad framtidstro och ljusare tillväxtsignaler, och att politisk turbulens öppnar för både positiva och negativa utfall i år och nästa år.

SEB-ekonomerna håller samtidigt fast vid sin tidigare prognos om att Riksbanken kommer att höja styrräntan i december, med 25 punkter till -0,25 procent. Enligt Riksbankens prognosbana från i december väntades en första räntehöjning först under andra kvartalet 2018.

"Omsvängningen i penningpolitiken klargörs under sommaren. Att omvärlden börjar lämna den okonventionella politiken bakom sig och även höjer räntan (till exempel USA) bidrar till att hålla tillbaka kronförstärkningen", skriver SEB i rapporten.

Data från Kina på förmiddagen visade att valutareserven minskade med 12,3 miljarder dollar i januari till 2.998,2 miljarder dollar. Det var under väntade 3.003,5 miljarder dollar och första gången sedan februari 2011 som nivån var lägre än 3.000 miljarder dollar.

Amerikanska statspappersräntor noterar endast marginella rörelser i den europeiska tisdagshandeln, efter att ha sjunkit efter den svenska stängningen på måndagen.

Eftermiddagens USA-agenda bjuder på handelsbalansdata för december, klockan 14.30, samt Jolts-data (lediga platser, omsättning på arbetsmarknad) för samma månad, klockan 16.00.

Kinas valutareserv har sjunkit gradvis från en toppnivå på 3.993,2 miljarder dollar i juni 2014 när kinesiska myndigheter har agerat för att bromsa en försvagning i yuanens växelkurs. Den kinesiska valutan har ändå försvagats från nivåer på strax över 6 yuan per USA-dollar till nära 7 yuan per dollar vid årsskiftet. Yuanen försvagades något i såväl fastlands- som offshoreräkning efter beskedet om den oväntat stora nedgången i reserverna i januari.

Kinas valutaadministration, Safe, konstaterade i ett uttalande, som citeras av Reuters, att valutareserverna ännu är omfattande och att fluktuationerna är normala givet den komplicerade interna och externa miljön.

Safe noterar också att nedgången i valutareserven var mindre i januari än i december, vilket anges visa att valutautflödet har minskat.


              tisdag kl 10.45 (måndag kl 16.15)
=================================
USD/SEK 8:8915 (8:8400) Statsobl 2y -0,54 (-0,54)
EUR/SEK 9:4760 (9:4737) Statsobl 10y 0,69 (0,72)
EUR/USD 1:0658 (1:0717) Räntegap/ty 34 (33)
US obl 10 2,41 (2,45) Ty obl 10 0,35 (0,39)



Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?