Tyska räntor var vid svensk stängning 3-4 punkter ned, medan italienska och spanska sjunkit upp till 9 punkter i långa änden. Ett duvaktigt ECB-besked, som inte minst gynnade periferiräntorna, bidrog tillsammans med uppgifter om att den katalanske regionspresidenten Carles Puidgemont kan vara redo att utlysa nyval i stället för självständighetsförklaring.
Svenska räntor sjönk som de tyska medan kronan sammantaget tappade 10 öre till 8:31 mot dollarn och 5 öre till 9:73 mot euron.
Riksbanken lämnade som väntat reporäntan oförändrad på minus 0,50 procent, och direktionen var enig om beslutet. Samtidigt lämnades räntebanan oförändrad, och de ser fortsatt en första räntehöjning i "mitten av 2018". Riksbanken uppgav också att de avvaktar med besked om tillgångsköpen till decembermötet.
Inflationsprognoserna drogs ned något. Direktionen framhöll att penningpolitiken behöver vara fortsatt expansiv för att inflationen ska ligga kvar nära målet.
Riksbankschef Stefan Ingves sade vid en pressträff att det vore riskabelt att höja räntan innan inflationen och inflationsförväntningarna är säkrade. Angående bostadsmarknaden sade han att de bevakar utvecklingen, men tillade att det inte är någon nackdel i sig med en lugnare prisutveckling.
Nordea såg inga överraskningar från Riksbanken och spår fortsatt en första räntehöjning i oktober 2018. De känner sig stärkta i sin syn att en räntehöjning är avlägsen, dels då de räknar med att inflationen faller nästa år, dels då det dröjer innan ECB reverserar penningpolitiken.
De noterade att räntorna på bostadsobligationer stigit mer än på motsvarande statsobligationer de senaste dagarna, samtidigt som kronan försvagats. Än så länge är det små rörelser, men det skulle kunna vara de första strecken på en ny spelplan skapad av nervositet kopplad till bostadsmarknaden.
Till exempel kan det tidigare apprecieringstrycket på kronan vändas till dess motsats. Det kan också medföra att hushållens bostadsräntor stiger, trots att Riksbankens styrränta är oförändrad. Bostadsmarknaden har redan delvis ändrat förutsättningarna för Riksbanken och ökar sannolikheten för att penningpolitiken lämnas oförändrad, både vad gäller åtgärder för att hålla kronan i schack och räntehöjningar.
"Med tanke på detta, och vår inflationsprognos, överväger riskerna att en räntehöjning dröjer ännu längre än vad vi har i vår prognos", skrev Nordea.
Swedbank håller kvar sin prognos om en första höjning i april 2018, medan SEB senarelägger antagandet till juli 2018 (från april) eftersom det inte kommer några signaler från direktionen om att ett skifte är i antågande.
Riksbanken var åter tydliga med att ECB har en stor betydelse för penningpolitiken, och ECB levererade enligt prognos. De lyckades även framgångsrikt ge intrycket av en mycket försiktig QE-kalibrering, och belöningen blev en svagare euro.
Beskedet var att lämna styrräntorna oförändrade och fortsätta med nuvarande QE-program till årsskiftet. Från januari dras de månatliga tillgångsköpen ned till 30 från 60 miljarder euro, men köpen ska samtidigt fortsätta till åtminstone september ut, och längre vid behov.
ECB upprepar att de är redo att justera programmet om nödvändigt, att de kommer att återinvestera förfallande värdepapper under åtminstone QE-programmets längd och att räntorna kommer att vara låga länge.
I Bloomberg News enkät var snittprognosen just att ECB skulle förlänga tillgångsköpen i nio månader samtidigt som de drogs ned till 30 miljarder euro per månad. ECB-läckor pekade också i den riktningen.
ECB-chefen Mario Draghi sade vid en pressträff att rådet varit enigt om att det fortsatt finns ett bra tillväxtmomentum, vilket tillsammans med tecken på ökat pristryck gör att de har tillräckligt förtroende för att minska stimulanserna.
Det underliggande inhemska inflationstrycket är däremot fortsatt dämpat och en uthållig uppgång ännu inte säkrad, så därför krävs det en fortsatt expansiv policy.
Beslutet var inte enhälligt, utan skiftade mellan bred konsensus och stor majoritet, där det senare gällde beslutet att inte ha ett fixerat slutdatum.
Bedömare såg det totala ECB-budskapet som lätt duvaktigt och konsekvensen blir en senarelagd första räntehöjning. Flera noterade även att Draghi indikerat att det inte kommer att bli något abrupt slut på QE, vilket talar emot att köpen skulle gå från 30 till 0 efter september 2018.
Euron tappade sammantaget 1 cent till 1:1720 mot dollarn, som in sin tur stärktes något till 113:80 mot yenen.
Dollarn uppgavs även ta stöd av nya turer i frågan om nästa Fed-chef. Enligt Politico är Janet Yellen inte längre aktuell och valet skulle stå mellan Jerome Powell och John Taylor. En talesperson för Vita huset sade att något beslut ännu inte är fattat.
USA-räntorna gick sidledes under torsdagen, med den tioåriga statsobligationen på 2,43 procent, ned från onsdagens högstanivå på 2,47 procent.
Den norska kronan har följt den svenska och tappat 4 öre till 9:51 mot euron.
Norges Bank lämnade som väntat styrräntan oförändrad på 0,50 procent på torsdagen. De konstaterade att utsikterna och riskbilden för norsk ekonomi inte har ändrats betydligt sedan den förra penningpolitiska rapporten i september, vilket talar för att räntan är fortsatt oförändrad den närmaste tiden.
"I september indikerade Norges Bank att den första höjningen skulle komma 'runt sommaren 2019'. Baserat på våra förväntningar om en lite högre tillväxt och högre löneökningar nästa år tror vi fortsatt på en räntehöjning i december 2018, vilket är rätt nära vad marknaden prisar in", skrev Danske Bank i en kommentar.
