1515

Räntor och valutor: Europa-räntor upp inför ECB-besked

Europeiska statspappersräntor stiger något i förmiddagens handel på torsdagen. Euron handlas samtidigt starkare mot dollarn än vid onsdagens svenska stängning inför ECB:s räntebesked och presskonferens i eftermiddag.

På onsdagskvällen stärktes dollarn påtagligt mot andra valutor efter att Federal Reserve höjt styrränteintervallet med 25 punkter, vilket var visserligen var väntat. Däremot var det inte helt väntat att Fed-ledamöternas medianprognos nu skulle flagga för ytterligare två räntehöjningar i år, i stället för en i prognoserna från i mars. Många hade väntat att Fed-ledamöterna skulle avvakta med en eventuell ändring av utsikterna till i september.

Amerikanska statspappersräntor steg samtidigt markant, främst i kortare löptider, efter räntebeskedet, men uppgångarna för såväl dollarn som USA-räntorna gröptes senare ur medan Fed-chefen Jerome Powell höll sin presskonferens.

Fed-chefens kommentarer om att banken inte kommer att överreagera om inflationen skulle överstiga 2 procent i kombination med en betoning av vikten av att inflationen inte bör sjunka under 2 procent kan ha bromsat dollarköparna, men enligt marknadsaktörer i Asien, som Reuters talat med kan det snarare handla om att investerare valde att stänga positioner inför ECB:s besked i eftermiddag.

ECB väntas visserligen inte meddela några omedelbara förändringar i penningpolitiken i eftermiddag, men det finns ändå vissa förväntningar om att det kan komma någon form av signalering om när tillgångsköpprogrammet kommer att avslutas.

Svenska statsobligationsräntor stiger svagt på torsdagsförmiddagen samtidigt som kronan handlas nära oförändrat mot euron jämfört med vid onsdagens svenska stängning.

SCB rapporterade att KPIF-inflationen steg till 2,1 procent i maj, från 1,9 procent i april. Det var i linje med SME Direkts konsensusprognos men över de 2,0 procent som Riksbanken hade räknat med i prognosen i april.

KPIF-inflationen exklusive energi steg samtidigt till 1,5 procent i maj från 1,4 procent i april. Även det var i linje med SME Direkts konsensusprognos men däremot under de 1,6 procent som Riksbanken räknat med i aprilprognosen.

Johan Löf, seniorekonom på Handelsbanken, noterar i ett kundbrev att inflationsutfallet gick helt i linje med förväntningarna. Han påpekar samtidigt att även om elpriserna dämpades något i maj så har de senare vänt uppåt igen, vilket talar för att KPIF-inflationen kan stiga ytterligare i juni, till ungefär 2,3 procent (i så fall att jämföra med 2,0 procent i Riksbankens aprilprognos).

Stigande elpriser påverkar förstås inte KPIF exklusive energi, som fortsatt ligger klart under 2-procentsmålet, men enligt Johan Löf börjar det nu bli svårt för Riksbanken att betrakta stigande energipriser som en temporär företeelse.

"Den kraftiga uppgången i energipriserna de senaste två åren fortsätter. Det betyder att de knappast kan ses som ett temporärt obehag. I stället ser det mer ut som en drivkraft som börjar pressa upp inflationen via förväntningar och andrahandseffekter som slår på kostnadstrycket i företagen", skriver han.

SCB publicerar dock inte juni-KPI förrän väl efter Riksbankens penningpolitiska möte, den 2 juli.

Kronan stärktes 2-3 öre mot euron omedelbart efter KPI-utfallet, men gav snabbt upp förstärkningen och handlades senare som mest 4 öre svagare än före statistiken, bara för att senare åter vända tillbaka mot utgångspunkten.

Tidigare på torsdagen redovisade Arbetsförmedlingen att totalt 6,8 procent av arbetskraften var inskrivna i maj, ner från 7,3 procent i maj 2017.

ESV presenterade en ny prognos på förmiddagen där de räknar med att budgetsaldot blir något starkare i år och nästa år jämfört med i föregående prognos, i april. ESV ser nu ett överskott på 53 miljarder kronor i år, ett underskott på 1 miljard kronor nästa år och ett överskott på 50 miljarder kronor 2020. I april väntade ESV +49 respektive -7 och +44 miljarder kronor.

Riksgälden presenterar sin nästa prognos på tisdag, den 19 juni.

Brittiska pund stärktes mot andra valutor på förmiddagen efter besked om att detaljhandeln överträffade förväntningarna för andra månaden i rad i maj. Försäljningen ökade 1,3 procent jämfört med i april och 3,9 procent jämfört med maj 2017. Konsensusprognosen pekade mot +0,5 respektive +2,4 procent.

ECB meddelar sitt räntebesked klockan 13.45, och chefen Mario Draghi kommer därefter inleda sin presskonferens, i Riga, klockan 14.30.

Klockan 14.30 kommer också besked om amerikansk detaljhandel och importpriser i maj, samt sedvanlig veckostatistik över nyanmälda arbetslösa.


Innehåll från ENFOAnnons

Därför hamnar beteenderisker i fokus efter pandemin

Under mars månad 2020 förändrades världen nästintill över en natt. Pandemin massförflyttade människor från deras arbetsplatser och säkra nät till köksbordet, med rejält ökade säkerhetsrisker som följd. Detta har ökat kraven på medarbetarnas säkerhetsmedvetenhet, såväl som på säkra accesstjänster. Men hur gör man för att hänga med på tåget?

Säkerhet, som alltid har varit en angelägen fråga, har sedermera blivit en topprioritet i fråga om IT-investeringar. En säker arbetsplats handlar dock inte uteslutande om teknik. 

– Digitalisering är en förändringsresa som kräver kontinuerlig utveckling och lärande. Det första steget handlar emellertid om människan snarare än tekniken. Det nya normala kräver ett helt annat beteende och en personlig säkerhetsmedvetenhet, på en djupare nivå än tidigare, konstaterar Sarvi Glemfors, ansvarig för affärsenheten User Engagement inom affärsområdet Digital Trust på  Enfo.

Läs om Enfos tjänster inom cybersäkerhet  

Enfo har lång erfarenhet inom framtagande av såväl strategier och arkitektur, som planering baserad på de krav som ligger till grund för den digitala förändringsresan. Enfos tjänster inom området User Engagement fokuserar specifikt på slutanvändarens beteende och hantering av data, där kärnan är en säker och trygg digital transformationsresa med användarens behov i fokus. Sarvi betonar dock att en och samma strategi inte är applicerbar hos alla företag.

– Det är viktigt att utgå från sin egen verksamhet och kartlägga var man befinner sig i sin utveckling nu, kontra innan pandemin. Vari ligger förändringsbehovet och vad behöver man göra för att verkligen förändra sina medarbetares beteenden i grunden?

Gör inte allting själv

För att nå svaren på dessa frågor krävs en hel del research och långt ifrån alltid besitter man rätt kompetens in-house. Det är därför viktigt att inte sträva efter att göra allting själv. Då behov uppstår bör man istället anlita experter som kan rita de stora dragen på en övergripande nivå och lägga grunden för eventuella förändringar. 

– Användaren behöver alltid vara i fokus. Vilka ska använda de lösningar eller den teknik som ska implementeras? Hur beter de sig och hur tänker de kring säkerhet? Finns det några beteenderisker?

Läs mer om Enfos identitetslösningar  

Dataklassificering är en grundsten

Vikten av säkra lösningar och dito teknik kan emellertid inte underskattas. Ökande mobilitet medför många komplexa utmaningar. Patrik Duckert, ansvarig för området Digital Identity, betonar därför vikten av att skapa trygg och säker åtkomst till data, för att säkerställa att rätt person når rätt information. Liksom Sarvi konstaterar han att en teknisk lösning inte passar alla – eller gör allt. 

– Att klassificera och skatta sina data är därför en absolut grundsten i säkerhetsarbetet och för att åstadkomma en datadriven transformation. Vet man vilka data som behöver skyddas och hur, är det betydligt lättare att bygga tekniska lösningar som lägger på ett lock av ID-skydd eller åtkomstskydd. Samspelet mellan agil teknik och medvetna medarbetare är därmed en förutsättning för en lyckad verksamhetsdigitalisering, avslutar han.

Läs mer om Enfos Modern Workplace  

Mer från ENFO

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ENFO och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?