1515
Annons

Räntor och valutor: Euron vände ned

Europeiska statspappersräntor fortsatte nedåt i längre löptider på fredagen, men nedgången gröptes ur i den sena handeln. Euron vände också ned mot dollarn på eftermiddagen efter att ha inlett dagen på höga nivåer.

Positiva eurodata på fredagen kunde inte vända sentimentet efter torsdagen oväntat låga kärn-KPI-utfall och ett svagt börssentiment, i spåren på fördröjningen av den amerikanska senatens behandling av skattereformen, som förstärkte nedåttrycket på räntenivåerna.

Dessutom skapade en ovanligt kraftig uppgång i Eonia-fixingen, som fastställer dagskursen för räntan på eurolån över natten, viss oro på de europeiska marknaderna. Bloomberg News noterade dock att ECB.s likviditetsdata inte antyder någon finansieringsstress, uppgången berodde sannolikt på kortsiktiga finansieringsmissar hon något enskilt institut.

Definitiva industri-PMI för euroområdet kom in på 60,1 i november, snäppet högre prelimära 60,0 och klart högre än de 58,5 som noterades i oktober.

Chris Williamson, chefekonom på Markit, noterade i en kommentar att industri-PMI för euroområdet endast har överträffat novemberutfallet en gång på 20 år, i april 2000.

Han konstaterade också att det har börjat uppstå allvarliga flaskhalsar de senaste månaderna. Och med efterfrågan som överstiger utbudet har det blivit mer av en säljarens marknad där allt fler leverantörer har börjat kunna höja priserna.

"Inflationstrycket är det högsta på över sex år", sade Chris Williamson.

I Storbritannien steg industri-PMI till 51-månadershögsta 58,2 i november från 56,6 i oktober. Det var klart över väntade 56,5, och uppgången drevs av såväl produktion, orderingång som sysselsättning.

Svenska statsobligationsräntor rörde sig oregelbundet, tioårsräntan sjönk 1 punkt, till 0,73 procent, och räntegapet mot den tyska motsvarigheten var oförändrat 38 punkter

Euron sökte sig mot 10-kronorsnivån mot kronan i förmiddagens handel men vände senare ner något, med benäget bistånd från en återhämtning för den norska kronan.

Vid fredagens stängning noterades euron till 9:94, 2 öre högre än vid samma tid på torsdagen. Dollarn stärktes samtidigt 6 öre, till 8:38, och TCW-index steg till 133,25 (132,89)

Silf/Swedbanks industri-PMI steg till 63,3 i november från 59,3 i oktober, och det var främst orderingång och produktion som låg bakom uppgången. Alla underindex, inklusive sysselsättning, noterades väl över 60.

Sveriges bytesbalans gav ett överskott på 50,7 miljarder kronor under tredje kvartalet, vilket kan jämföras med ett överskott på 58,4 miljarder kronor samma kvartal i fjol.

Vice riksbankschefen Martin Flodén talade vid finansbolagens förening på förmiddagen, och sade att även om inflationen i Sverige har stigit de senaste åren så är det för tidigt att göra penningpolitiken mindre expansiv.

"Vår bedömning är att vi inte är klara. Läget är betydligt bättre än för 2-3 år sen, men det är fortfarande ganska bräckligt", sade han.

Den norska kronan handlades fortsatt svagt i den inledande handeln på fredagen men återhämtade sig senare med stöd av stark arbetsmarknadsstatistik.

Arbetslösheten i Norge sjönk överraskande till 2,3 procent i november, från 2,4 procent i oktober.

"Nedåttrenden i arbetslösheten stärks. Nedgången är mycket starkare än Norges Banks prognos. Detta är ett argument för en tidigare räntehöjning", skrev Nordeas Erik Johannes Bruce i ett kundbrev.

Amerikanska statspappersräntor steg något i ett positivt riskklimat efter den svenska marknadens stängning på torsdagen, men vände därefter ner i Europahandeln på fredagen.

Senatens behandling av skattereformen mötte två hinder på torsdagskvällen. Dels visade en utredning från ett gemensamt utskott, Joint Committee on Taxation, att underskottet skulle öka med netto 1.000 miljarder dollar under tio år, det vill säga att skattesänkningarna inte är i närheten av att betala sig själva med högre tillväxt.

Dels motsatte sig en oberoende granskare reformens förslag om automatiska "triggers" (skattehöjningar) om skatteintäkterna skulle bli för små.

Åtminstone tre ledamöter, Bob Corker, Jeff Flake och James Lankford, har knutit sitt stöd för reformen till denna mekanism. De vill nu se andra ändringar för att öka intäkterna, och en möjlig väg framåt är att låta vissa skattesänkningar löpa ut vid ett tidigare tillfälle, vilket dock andra ledamöter motsätter sig.

"Förseningen stärker uppfattningen om att vi ser en Obamacare del 2, det vill säga ytterligare ett löfte från Trump som kollapsar", sade Richard McGuire, strateg vid Rabobank, till Reuters.

Senaten ska återuppta skattereformsdebatten klockan 17.00 svensk tid på fredagen.

Tre tidigare osäkra republikanska senatorer, däribland tidigare nämnda James Lankford, lovade på fredagen att rösta för skatteförslaget, och därmed skulle det bara krävas en röst till för att få igenom förslaget.

De förbättrade utsikterna för skatteförslaget bidrog till att höja riskhumöret i eftermiddagens handel, vilket fick USA-räntorna och dollarn att vända upp.

Vid svensk stängning noterades den amerikanska tioårsräntan till 2,40 procent, 2 punkter högre än vid samma tid på torsdagen. Tvåårsräntan steg samtidigt 4 punkter, till 1,80 procent, den högsta nivån sedan oktober 2008.

ISM:s industriindex sjönk till 58,2 i november, från 58,7 i oktober, trots att delindex för såväl produktion som orderingång steg jämfört med föregående månad. Bygginvesteringarna ökade vidare 1,4 procent i oktober, över väntade +0,5 procent.


Argentinas nya finansminister försöker lugna orolig marknad

Tillträdet av den vänsterinriktade ekonomen Silvina Batakis som ny finansminister i Argentina har skakat aktiemarknaden och fått peson på fall. Men i ett första uttalande säger hon att hon kommer stå fast vid de åtstramningar som ligger till grund för Argentinas avtal med den Internationella valutafonden IMF. 

Argentinas nya finansminister Silvina Batakis, bakom presidenten Alberto Fernandez.
Argentinas nya finansminister Silvina Batakis, bakom presidenten Alberto Fernandez.Foto:Natacha Pisarenko

Efter att den tidigare, relativt liberale, finansministern Martín Guzmán plötsligt avgick i helgen befarade många att den vänsterinriktade vicepresidenten Cristina Kirchner skulle ta över taktpinnen inom den ekonomiska politiken och genomföra en mer expansiv ekonomisk politik. 

Cristina Kirchner har länge kritiserat Martín Guzmán och det avtal med IMF som han förhandlade fram tidigare i år. Argentina har där förbundit sig att banta det primära budgetunderskottet från 2,5 procent i år till 0,9 procent 2024.

Men när Silvina Batakis, som anses stå nära Cristina Kirchner, svors in som ny finansminister sa hon något överraskande att hon kommer stå fast vid IMF-avtalet. 

”Jag tror på balans i de offentliga finanserna och jag anser att vi måste gå i den riktningen”, sa hon. 

Osäkerheten är nu stor bland bedömare om vad bytet av finansminister i Argentina kommer att leda till. Peson rasade på måndagen med över 8 procent på den fria, inofficiella valutamarknaden och försvagningen av valutan väntas spä på inflationstakten som redan ligger på 60 procent i årstakt.

Kurserna på börsen i Buenos Aires föll samtidigt med 1 procent, men genom valutans ras blev nedgången räknat i dollar över 10 procent. Även kurserna för statsobligationer noterade i pesos sjönk i samma utsträckning.

Cristina Kirchner har tidigare motsatt sig de åtstramningar i statsbudgeten som IMF-avtalet för med sig. Hon vill se en mer expansiv ekonomisk politik som skulle gynna familjer med begränsade inkomster, vilka i huvudsak tillhör hennes väljargrupper.

”Det finns ett demokratiskt missnöje hos befolkningen på grund av att folk inte har tillräckligt med pengar och inte får det att gå ihop”, sa hon nyligen.

Omkring 40 procent av argentinarna beräknas leva under fattigdomsgränsen.

”Utnämningen av Batakis verkar innebära att maktbalansen har skiftat till den kirchneristiska sidan och vi bör räkna med en mer expansiv finanspolitik och potentiellt en omförhandling av IMF-programmet”, kommenterar ekonomer på JP Morgan enligt nyhetsbyrån Bloomberg.

Ekonomen William Jackson på Capital Economics skriver att IMF-avtalet ”ser ut att vara på väg att spåra ur tidigare än vad vi väntade oss. En statlig betalningsinställelse börjar se alltmer sannolik ut”.

Men enligt den normalt välinformerade politiksajten LPO i Buenos Aires finns det nu en ökad insikt inom Kirchnerlägret att man måste bromsa den ekonomiska tillväxten för att hejda inflationen. 

Ekonomen Eduardio Crespo förespråkar en ”civiliserad lågkonjunktur” som botemedel.

”Det andra alternativet är en devalvering som inte löser någonting och som kan få allt att kollapsa”, säger en ekonom som uppges vara rådgivare till vicepresidenten.

Marcos Buscaglia, Latinamerikaexpert på finansfirman Alberdei Partners är delvis inne på samma linje:

”Vi tror att hon kommer att skärpa valutakontrollen och samtidigt troligen tygla de offentliga utgifterna”, säger han till Bloomberg.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?