1515

Räntor och valutor: Draghi stärker euron

Europeiska statspappersräntor steg påtagligt i tisdagens handel samtidigt som euron stärktes rejält mot andra valutor efter en rad optimistiska kommentarer från ECB-chefen Mario Draghi.

ECB-chefen talade om att allt pekar mot att den ekonomiska återhämtningen stärks och breddas och att deflationistiska krafter ersätts av reflationistiska krafter.

Han påpekade att det fortsatt behövs en "betydande grad" av penningpolitisk ackommodation behövs för att inflationsdynamiken ska bli uthållig och självgående, och att ECB måste vara uthålliga med penningpolitiken.

Mario Draghi antydde dock att det inte behöver betyda en helt statisk penningpolitik.

"I takt med att ekonomin fortsätter att återhämta sig kommer en konstant policyhållning bli mer ackommoderande. Centralbanken kan följa återhämtningen genom att justera parametrarna i policyinstrumenten - inte för att strama åt policyhållningen utan för att hålla den i stort sett oförändrad", sade han.

Ekonomer på HSBC noterar i ett kundbrev, som Bloomberg News refererade, att Mario Draghi ansluter sig till den våg av centralbanksföreträdare som den senaste tiden signalerat mindre duvaktiga utsikter. Det faktum att ECB blir allt mindre oroade över deflationstryck kan antyda för marknaden att nästa steg kommer att bli att röra sig bort från den ackommoderande hållningen.

"I takt med att marknaden i allt högre grad räknar med 'tapering' (neddragning) av ECB:s QE kommer euron få mer stöd, även om tapering en lång och utdragen process", skrev HSBC-ekonomerna.

Svenska statsobligationsräntor steg 3-5 punkter på tisdagen, tioårsräntan upp 5 punkter, till 0,50 procent, och räntegapet mot den tyska motsvarigheten minskade till 18 punkter (21).

Euron stärktes knappt 1 öre mot kronan, till 9:77, medan dollarn försvagades 5 öre, till 8:66. TCW-index sjönk till 132,63 (132,85).

Data från SCB på förmiddagen visade att den svenska varuexporten tog fart i maj med en uppgång med 18 procent jämfört med i maj 2016, och detta med samma antal vardagar i maj i år som i maj 2016. Importen ökade samtidigt 11 procent, och handelsnettot visade ett överskott på 2,8 miljarder kronor. Enligt SME Direkts prognosenkät väntades -1,8 miljarder kronor.

SCB redovisade samtidigt att PPI-inflationen var oförändrad, på 7,2 procent, i maj jämfört med i april. Prisökningstakten för konsumtionsvaror för inhemsk tillgång steg däremot från 3,7 procent i april till 4,8 procent i maj. I mars var ökningstakten 2,5 procent.

Amerikanska statspappersräntor följde europeiska räntor högre på tisdagen efter att ha handlats oregelbundet under natten. Marknadsaktörer avvaktade eventuella signaler från Fedchefen Janet Yellen när hon i kväll, klockan 19.00, samtalar och svarar på publikfrågor om globala ekonomiska frågor.

Budskapen från olika Fedföreträdare de senaste dagarna har varit något blandade, vissa har argumenterat för tålamod med räntehöjningarna i avvaktan på bättre inflationsbesked medan andra, däribland Fedchefen i New York William Dudley (vars åsikter anses ligga väl i linje med Janet Yellens), ser skäl att fortsätta på den inslagna räntebanan.

IMF sänker sin prognos över USA:s BNP-tillväxt till 2,1 procent i år och nästa år, från 2,3 respektive 2,5 procent tidigare. En viktig är att fonden saknar många detaljer i USA-administrationens planer, och prognoserna utgår därför från en oförändrad policy.

Samtidigt konstaterar IMF att utsikterna förmörkas av viktiga obalanser på medellång sikt.

"USA:s ekonomiska modell fungerar inte så bra som den skulle kunna för att generera brett fördelad inkomsttillväxt. Den tyngs av stigande statsskuld. Dollarn är måttligt övervärderad (med omkring 10-20 procent)… Mest kritiskt är att i förhållande till historisk utveckling så har tillväxten efter krisen varit alltför låg och alltför ojämlik", skriver IMF i en rapport efter en artikel IV-konsultation.

USA-data på tisdagen visade att bostadspriserna i USA 20 största städer steg 5,67 procent på årsbasis i april, det var lägre än väntade 5,90 procent och ner från 5,89 procent i mars.

Hushållens konfidensindikator steg till 118,9 i juni från 117,9 i maj (väntat 116,0). Det var bedömningen om nuläget som steg starkt i juni och nådde den högsta nivån sedan juli 2001. Hushållens bedömning om utsikterna sjönk däremot något i juni jämfört med i maj.

USA-räntorna fortsatte stiga efter att USA-handeln kommit i gång på eftermiddagen. Vid svensk stängning noterades tioårsräntan till 2,19 procent, 6 punkter högre än vid samma tid på måndagen.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?