ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Räntor och valutor: Dollarn vänder uppåt

Dollarn vände något upp i den inledande handeln på måndagen efter indikationer på att USA:s president Donald Trump försöker avfrosta sin kyliga hållning till Kina. Senare vände dock dollarn åter nedåt när marknaden i högre grad fokuserade på Trumps tuffare tonläge mot Ryssland.

Efter ett allt skarpare tonläge förra veckan uttryckte Donald Trump i helgen viss optimism om att handelsdispyten med Kina ska kunna lösas. I ett Twitterinlägg skrev presidenten att han och Kinas president Xi Jinping "alltid kommer att vara vänner oavsett vad som händer med vår dispyt".

"Kina kommer ta ner sina handelshinder eftersom det är rätt att göra det. Handeln kommer att bli ömsesidig och ett avtal kommer att nås om immateriella rättigheter. Fantastisk framtid för båda länderna", skrev Donald Trump.

På tisdagen väntas Kina-presidenten Xi Jinping tala. Vid en pressbriefing på måndagsmorgonen sade Geng Shuang, talesman på Kinas utrikesdepartement, att USA ligger bakom de nuvarande friktionerna i handelsfrågor. I nuvarande läge är det omöjligt att få till stånd förhandlingar mellan länderna, sade talesmannen enligt Reuters.

Bloomberg News rapporterade vidare att Kinas ledare överväger olika alternativ i takt med att spänningarna i handelsfrågorna ökar.

Bland annat utvärderar Kina den potentiella påverkan av en gradvis yuandepreciering. Enligt källorna betyder analyserna inte att tjänstemän kommer att genomföra en devalvering, för det krävs godkännande från högsta ledningen.

Det eventuellt något ökade hoppet om en handelslösning motverkades dock av ökad nervositet efter rapporter om kemvapenattacker i Syrien. Donald Trump varnade för repressalier och sade att Rysslands president Vladimir Putin och Iran "är ansvariga för att de stöder djuret Assad".

Ryska börser föll kraftigt på måndagen och rubeln försvagades tydligt, något som till stor del också hänvisas till fredagens amerikanska besked om utökade sanktioner mot ryska individer, regeringsföreträdare, företag och statliga företag.

Turkiska liran fortsatte samtidigt förra veckans kraftiga försvagning mot dollarn och andra valutor i spåren på fortsatt oro bland investerare för att centralbanken inte responderar på den allt mer överhettade ekonomin.

Nye Fed-chefen Jerome Powell sade på fredagskvällen att avsaknaden av en kraftigare acceleration i löner indikerar att den amerikanska arbetsmarknaden inte är överdrivet stram i dagsläget. Han upprepade att gradvisa räntehöjningar är den lämpligaste banan för Federal Reserve.

John Williams, Fed-chef i San Francisco och som tar över chefsposten på Fed i New York i juni, sade å sin sida att han fortsatt är för tre till fyra räntehöjningar under 2018.

Ingen av de två Fed-cheferna bedömer att handelsstriden mellan USA och Kina hittills har haft någon större ekonomisk betydelse, men att det ännu är för tidigt att bedöma effekterna då åtgärderna inte trätt i kraft.

Amerikanska statspappersräntor sjönk 2-3 punkter i USA-handeln efter den svenska stängningen på fredagen, men vände därefter lika upp i måndagens handel. Vid svensk stängning noterades tioårsräntan till 2,80 procent, oförändrat jämfört med vid samma tid på fredagen.

Data från Tyskland på måndagen visade en svagare utrikeshandel än väntat i februari; exporten sjönk 3,2 procent (väntat var en uppgång med 0,4) medan importen minskade 1,3 procent (väntat ökning med 0,4). Överskottet i handelsbalansen stannade på 18,4 miljarder euro, under väntade 21,7 miljarder.

ECB-chefen Mario Draghi skrev i bankens årsrapport på måndagen om stark tillväxt, men dämpat inflationstryck, i euroområdet, och att det krävs fortsatt en expansiv penningpolitik framöver.

ECB har fortsatt förtroende för att inflationen ska gå mot målet på medellång sikt, men också fortsatt osäkerhet om graden av lediga resurser i ekonomin.

"En tålmodig, ihärdig och klok penningpolitik är därför fortsatt nödvändig för att säkra att inflationen återvänder till målet", skrev Mario Draghi i rapporten.

Riksgälden meddelade att statens betalningar resulterade i ett överskott på 6,4 miljarder kronor i mars. Riksgäldens egen prognos pekade mot ett överskott på 1,9 miljarder kronor.

Statens primära saldo var 0,9 miljarder kronor högre än prognos, främst på grund av något lägre utgifter för bland annat Skolverket och EU-avgiften. De lägre utgifterna motverkades delvis av att skatteinkomsterna blev cirka 2 miljarder kronor lägre än beräknat.

Nettoutlåningen till myndigheter samt räntebetalningar förbättrade samtidigt saldot med drygt 3,5 miljarder kronor jämfört med Riksgäldens prognos.

SEB:s boprisindikator visade vidare att de svenska hushållen tror på en starkare utveckling för bostadspriserna i april jämfört med vad de gjorde föregående månad. Indikatorn steg till 7 i april jämfört med 4 i mars.

Svenska statsobligationsräntor handlades oförändrat till svagt lägre på måndagen. Tioårsräntan ner 1 punkt, till 0,69 procent, samtidigt som den tyska motsvarigheten var oförändrad, på 0,50 procent.

Euron stärktes knappt 2 öre mot kronan, till 10,31, medan dollarn försvagades drygt 2 öre, till 8,37. TCW-index steg till 138,02 (137,92).

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer