Annons

Räntor och valutor: Dollarn tappar inför Fed-besked

Spreadarna i euroområdet vidgades på onsdagen, med tyska räntor svagt ned medan italienska var 4-5 punkter upp. Börserna var blandade medan dollarn tappade inför Federal Reserves policybesked.

OECD:s skrev i sin nya prognos att coronaeffekterna är betydande men osäkerheten fortsatt stor. De har två scenarier, med global BNP -6,0 procent i år om smittovågen fås under kontroll, och -7,6 procent om det blir en ny smittovåg. 

Pristrycket har varit dämpat i spåren av coronapandemin. 

Kinas inflationstakt sjönk till 2,4 procent i maj från 3,3 procent i april, och PPI sjönk 3,7 procent i årstakt, den brantaste nedgången på fyra år.

I USA sjönk KPI 0,1 procent under maj, väntat var oförändrade priser, med energipriserna ned 1,8 procent på månaden, medan livsmedelspriserna var upp 0,7 procent. 

Kärninflationen sjönk till 1,2 från 1,4 procent, under väntade 1,3 procent och den lägsta takten på nio år. 

Capital Economics noterade att nedgången i kärninflationen drevs av samma kategorier som i mars och april, med flygpriser ned 4,9 procent under månaden, bilförsäkringar ned 8,9 procent och hotellpriser ned 1,5 procent. Klädpriserna sjönk men bör få stöd av att butikerna nu åter öppnar, och priserna på begagnade bilar tycks ha stabiliserats. 

”Det finns överlag få tecken på att pandemin resulterar i ett utbrett nedåtgående tryck på priserna, och när den initiala nedgången i efterfrågan nu avtar så kommer kärninflationen troligen inte att falla så mycket mer. Men då inflationen väntas förbli klart under Feds mål så är det skäl för att förvänta sig ultralätt penningpolitik under överskådlig framtid”, skrev Capital Economics. 

USA-räntorna visade små förändringar, med den tioåriga statsobligationen 1 punkt ned till 0,80 procent, medan dollarn sammantaget tappade till 1:1360 mot euron och 107:30 mot yenen.

Blickarna riktades mot Fed-beskedet klockan 20.00, svensk tid. Analytiker är eniga om att Fed inte kommer att sänka styrräntan ytterligare från nuvarande 0,00-0,25 procent. 

Policykommittén (FOMC) väntas diskutera för- och nackdelar med andra möjliga penningpolitiska lättnader, som förstärkt framåtblickande guidning, åtgärder för att kontrollera räntekurvan (YCC) och/eller en återstart för storskaliga obligationsköp. De kommer även att publicera nya prognoser, de första sedan i december. 

Svenska räntor steg 1-3 punkter stabila medan kronan tappade 7 öre till 10:48 mot euron och 5 öre till 9:22 mot dollarn. 

Kantar Prosperas breda enkät visade att KPIF-förväntningarna sjönk rejält på ett och två års sikt, till 0,4 respektive 1,1 procent, jämfört med enkäten i mars. På fem års sikt sjönk de en tiondel till 1,7 procent. 

Noteras kan att penningmarknadens aktörer (som undersöks varje månad) hade oförändrade inflationsförväntningarna på ett och två års sikt, medan KPIF-förväntningarna på fem års sikt steg marginellt. 

Löneförväntningarna har dragits ned på ett till två års sikt, men är oförändrade på lång sikt. Arbetsgivarna ser löneökningar på 1,6 respektive 2,0 procent de kommande två åren (2,3/2,3 i mars) medan arbetstagarna ser 2,2 respektive 2,3 procent ((2,6/2,6 i mars). Avtalsrörelsen är pausad till i höst på grund av coronapandemin.

”Totalt sett sjunker inflationsförväntningarna, men det kunde ha varit värre givet läget. Den låga inflationen och löneförväntningarna är ändå ett problem för Riksbanken, ett problem som är svårt att fixa. Vi förväntar oss att Riksbanken ska använda balansräkningen för att stötta ekonomin snarare än reporäntan”, skrev Nordea. 

Riksbankschef Stefan Ingves sade till journalister att det var ”glädjande” att de femåriga inflationsförväntningarna höll sig nära inflationsmålet på 2 procent. Det kommer att ta tid för ekonomin att återgå till mer normala förhållanden, men ambitionen att nå inflationsmålet gäller än.

Han sade också att den senaste tidens statistik är mer i linje med Riksbankens mindre pessimistiska scenario i den senaste penningpolitiska rapporten, där BNP antogs minska med 6,9 procent i år, och upprepade att en för snabb kronförstärkning skulle kunna bli ett problem, men vi är inte där ännu. 

I anförandet, som var en bred genomgång av de möjliga penningpolitiska verktygen framöver, framhöll han att det låga ränteläget troligen kommer att bestå och att det blivit allt viktigare att använda balansräkningen för att stötta ekonomin. 

”Talet belyser att Ingves ser balansräkningen som det bästa verktyget för Riksbankens penningpolitik just nu och upprepar budskapet att en räntesänkning inte är lämplig just nu i alla fall. Det stöder vår syn att Riksbanken kommer lämna räntan oförändrad kommande månader men presentera mer QE kommande månader för att göra penningpolitiken mer expansiv”, skrev SEB i en kommentar. 

Den norska kronan tappade cirka 8 öre mot euron på onsdagen. 

Den norska inflationstakten steg till 1,3 procent, över väntade 1,1 procent och upp från 0,8 procent i april. Kärninflationen steg till 3,0 procent från 2,8 procent, väntat var 2,9 procent. 

Oxford Economics noterade att inverkan från energipriserna har avtagit, men väntas fortsätta att tynga framöver. Samtidigt driver högre importpriser upp kärninflationen, och den svaga kronan väntas fortsätta dra upp kärninflationen mot 3,5 procent i slutet av 2020. 

Men att hantera återhämtningen kommer att överskugga Norges Banks agerande när de uppdaterar utsikterna den 18 juni. Den djupa recessionen kommer innebära högre arbetslöshet och svagare lönetillväxt. 

”Centralbanken kommer att ha uppfattningen att det inhemska pristrycket kommer vara dämpat och inta en duvaktig syn om inflationstrycket från växelkursvolatilitet och baseffekter från energin. Vi ser ingen räntehöjning förrän sent 2022”, skrev Oxford Economics.   

Den svenska KPI-inflationen i maj publiceras på torsdagen, där KPIF-inflationen väntas stiga svagt till -0,3 procent. KPIFX-inflationen väntas sjunka till 0,8 procent. 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?