1515

Räntor och valutor: Dollarn tappar

Dollarn handlades svagare på torsdagen och den amerikanska valutan verkar nu ha svårt att reagera positivt på starka inkommande USA-data och förhållandevis hökaktiga signaler från Fed om en möjlig räntehöjning i mars.

Efter onsdagens överraskande höga utfall för KPI och detaljhandeln i USA i januari bjöd torsdagen på nya positiva överraskningar i form av en mycket stark industrisignal, högre bostadsbyggande än väntat och ett nytt lågt utfall för antalet nyanmälda arbetslösa förra veckan.

Philadelphia Feds industri-index steg till 43,3 i februari från 18,0 i januari. Det var långt över väntade 18,0 och den högsta nivån sedan januari 1984 enligt RDQ Economics.

Antalet nyanmälda arbetslösa ökade svagt förra veckan, till 239.000 personer, men det var återigen lägre än väntat och inte långt ifrån de lägsta nivåerna sedan 1970-talet.

Takten i bostadsbyggande minskade visserligen oväntat 2,6 procent i januari, men det var från en tydligt uppreviderad nivå i december. Byggtakten i januari var därmed ändå 1,6 procent högre än väntat.

Dollarn stärktes visserligen temporärt efter torsdagsstatistiken, men efter en tid återtog säljarna kommandot.

Enligt marknadsaktörer som Bloomberg News talat med tyder dollarns problem med att behålla tidigare förstärkningar på att man vill se konkreta detaljer i USA:s president Donald Trumps finanspolitiska planer innan det kan bli aktuellt med ett nytt lyft för USA-valutan.

Amerikanska statspappersräntor har uppvisat ett liknande beteende, efter att snabbt ha raderat ut en tillfällig uppgång efter onsdagens överraskande höga KPI och detaljhandelsdata för januari vände USA-räntorna ner och handlades därefter på något lägre nivåer i Europa på torsdagen.

Vid den svenska marknadens stängning noterades den amerikanska tioårsräntan till 2,47 procent, 3 punkter lägre än vid samma tid på onsdagen.

Tyska statspappersräntor steg något i korta löptider på onsdagen men noterade endast mindre rörelser i längre löptider. Däremot sjönk långräntorna ibland annat Italien, Portugal och Spanien på signaler om att ECB kanske kan köpa förhållandevis mer statspapper från dessa länder.

Protokollet från ECB:s penningpolitiska möte den 19 januari visade beslutsfattarna anser att "begränsade och temporära avvikelser" från reglerna om hur obligationsköpen fördelas mellan länder (capital key) är "möjliga och oundvikliga".

Svenska statsobligationsräntor sjönk 1-2 punkter på torsdagen, tioårsräntan ner 1 punkt, till 0,74 procent, och räntegapet mot den tyska motsvarigheten var oförändrat 37 punkter.

Euron stärktes 1 öre mot kronan, till 9:47, medan dollarn försvagades 7 öre, till 8:88. TCW-index sjönk till 131,02 (131,12).

SCB rapporterade på förmiddagen att arbetslösheten som väntat steg till 7,3 procent i januari från 6,5 procent i december. Enligt säsongsjusterade data sjönk dock arbetslösheten, lika väntat, från 6,9 till 6,8 procent.

Att svensk arbetsmarknad fortsatt är stark bekräftades samtidigt av att antalet sysselsatta ökade med 90.000 personer, eller nära 1,9 procent, i januari jämfört med samma månad 2016.

Knut Hallberg, seniorekonom på Swedbank, noterade i en snabbkommentar att statistiken "bekräftar bilden av en stark svensk ekonomi och god utveckling på arbetsmarknaden", och han tillägger att det måste vara en "positiv läsning" för Riksbanken.

Även Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, reagerade på den starka sysselsättningstillväxten, +0,5 procent jämfört med i december, i sitt kundbrev. Han konstaterade att statistiken, tillsammans med att indikatorer pekar mot en fortsatt sysselsättningstillväxt, talar för att den svenska arbetsmarknaden är stram, men Nordea räknar så här långt inte med att det ska resultera i någon tydligt accelererad löneökningstakt.

SCB rapporterade vidare att bostadsbyggandet ökade med 34 procent 2016 jämfört med 2015. Torbjörn Isaksson hade väntat med en något större ökning, men räknar med att uppgången fortsätter under 2017. Det ökade utbudet kan därmed, enligt Nordea-ekonomen, innebära en viss nedåtpress på bostadspriserna framöver.


Innehåll från SalesforceAnnons

Så når de framgång i den nya digitala världen

Handelsbanken, Volvo Cars och andra framgångsrika storföretag avslöjade sina framgångsrecept under ett livestreamat event. ”90 tempofyllda minuter.” 

I dag arbetar vi var som helst, vi leder på distans, utvecklar tillsammans och samarbetar över gränser och tidszoner. Vad krävs egentligen för att lyckas i en digital värld? Svaren fick vi på ett livestreamat event den 6 maj, där Sveriges främsta experter tillsammans med programledare Peter Settman diskuterade hur vi skapar förutsättningar för nya former av tillväxt och framgång.  

Eventet Salesforce Live arrangerades av kundrelationsjätten Salesforce, vars Sverigechef Dan Bjurman säger:  

– Under 90 tempofyllda minuter inspirerades vi av nya sätt att tänka, och tog del av konkreta framgångsfaktorer för att agera i den nya digitala världen. Tillsammans med bland andra Handelsbanken, Volvo Cars, Sandvik, MatHem, Trustly och Stadsmissionen fick vi skarpa exempel från olika branscher, och spaningar om framtiden från professor Micael Dahlen och futurologen Ashkan Fardost.  

Från Handelsbanken deltog Catharina Belfrage Sahlstrand, Group Head of Sustainability och Stephan Erne, Chief Digital Officer i en breakout-session. De berättade om bankens resa inom digitalisering och hållbarhet, var man står idag samt hur de ser på framtiden.  

Ta del av Salesforce live  

Liksom i andra branscher har pandemin satt ytterligare fart på digitaliseringen inom banksektorn och medfört nya prioriteringar. Salesforce undersöker varje år vilka frågor som är viktigast bland beslutsfattare inom finansbranschen globalt. Den senaste rapporten ”State of Finance 2020” med 

2 800 respondenter pekar på stora skillnader före och efter pandemins utbrott.

Ladda ned State of Finance 2020 här  

– Finansiella aktörer i Norden har helt stuvat om bland sina prioriteringar. Ökad personalisering av banktjänster ses nu som den enskilt viktigaste frågan, följt av ökad automatisering av processer, säger Rob Klomps, CTO Financial Services EMEA på Salesforce, och tillägger:

– Vi ser också en brytpunkt i att en majoritet av kunderna nu föredrar digital rådgivning framför fysisk. Handskakningar och personliga samtal anses inte längre som avgörande för att bygga förtroende. Men en bank som sällan eller aldrig träffar sina kunder måste jobba mer datadrivet för att förutse deras behov och möta dessa. 

Algoritmdrivna finansiella tjänster 

För att lyckas med detta måste bankerna skaffa sig en 360-gradersvy av sina kunder. 

– De måste bli bättre på att samla in, förstå och agera på kunddata på ett intelligent och konsekvent sätt. Och de behöver känna till kundens ekonomiska milstolpar och mål.

Digital rådgivning och andra automatiserade och AI-stödda banktjänster blir allt smartare. Rob Klomps lyfter fram algoritmdrivna finansiella tjänster som fattar beslut eller genomför uppdrag för kundens räkning, som ett framtidsområde. 

Varför har bankerna inte kommit längre inom digitala tjänster?   

– Därför att de sitter fast i föråldrade IT-strukturer och system som inte är så lätta att koppla ihop och därför att deras organisation speglar produkterna och inte kunderna. Deras digitalisering har utgått från produkter som utlåning, betalningar, sparande. Men kunderna tänker inte ”vilken produkt kan lösa mina problem”, de ser sin finansiella ställning och sina behov. Produktapproachen måste bort och ersättas av kundfokus.

Bankens medarbetare var tidigare kundernas primära kontaktyta, men nu är digitala kanaler minst lika viktiga och upplevelsen av dessa behöver förbättras. De som lyckas bäst med det blir vinnarna på den nya digitala bankmarknaden, menar Rob Klomps. 

Ta del av Salesforce live här

Mer från Salesforce

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Salesforce och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?