Annons

Räntor och valutor: Dollarn svagare

Europeiska statspappersräntor noterade en något blandad utveckling på måndagen, med något högre noteringar för långa tyska räntor samtidigt som långräntorna i Italien och framför allt Portugal sjönk tillbaka något.

Dollarn gav samtidigt upp en viss del av de senaste dagarnas förstärkning mot andra större valutor, men den amerikanska valutan vände åter upp mot framför allt japanska yen när USA-handeln kom i gång på eftermiddagen.

Amerikanska statspappersräntor fortsatte att stiga efter den svenska stängningen på fredagen, drivet av fortsatta tydliga Fed-signaler om sannolikheten för en räntehöjning i december. Terminsmarknadens prissättning av sannolikheten för att räntan höjs i december steg till 98 procent på fredagen, och fortsatte vidare upp till 100 procent på måndagen.

USA-räntorna gav senare upp delar av fredagens uppgångar i den asiatiska och europeiska handeln på måndagen, och nedgången höll i sig även när USA-börserna öppnade försiktigt uppåt på eftermiddagen.

Vid svenska marknadens stängning noterades den amerikanska tioårsräntan till 2,32 procent, 3 punkter högre än vid samma tid på fredagen men samtidigt ner från de 2,36 procent som noterades i sluthandeln i USA på fredagen.

Under helgen talade Fedguvernören Jerome Powell om en "kritisk tidpunkt" för den globala ekonomin givet IMF:s prognos om en tillväxt på 3,1 procent i år, den lägsta sedan finanskrisen, och han fastslog att en viktig delförklaring är en "skarp" inbromsning i den globala handeln.

Vice Fedchefen Stanley Fischer sade på måndagen att USA-ekonomin är nära Feds dubbla mål om maximal sysselsättning och 2 procents inflation, men han konstaterade samtidigt att den ekonomiska återhämtningen inte har varit "lycklig".

"Oron över ekonomin speglar ett antal långsiktiga utmaningar, utmaningar som kommer att kräva en annan verktygslåda än den som använts för att hantera kortsiktiga cykliska nedgångar i tillväxten", sa han.

Europeiska nyhetsskörden på måndagen (söndagen) handlade främst om storpolitik, och kanske främst det slutliga beskedet från Tysklands förbundskansler Angela Merkel om att hon kandiderar för en fjärde period på posten.

Hon konstaterade samtidigt att det kommande valet kommer att bli "svårare än något tidigare val".

"Vi kommer att få kämpa med utmaningar från alla sidor, från högern som aldrig förr och från en stark polarisering i vårt samhälle", sa Angela Merkel.

Carsten Nickel, analytiker vid Teneo Intelligence, sade till Bloomberg News att beskedet var en lättnad för Europa och positivt för marknaderna.

"Även om de inte är eniga om allt så känner folk henne, de vet vad de har att räkna med från henne", sa Carsten Teneo, som bedömer att chansen för att Angela Merkel väljs på nytt är 80 procent.

I Frankrike fick vidare den förre premiärministern Francois Fillon starkast stöd första valomgången i kampen om vem som ska bli högerns kandidat i nästa års presidentval. Han ställs nu mot Alain Juppe, också tidigare premiärminister, i en andra valomgång.

Holger Schmieding, chefekonom vid Berenberg Economics i London tyckte att valet av Francois Fillon var "goda nyheter för Europa", enligt Bloomberg News. Han tillade att "risken för att en vitt spridd önskan om förändring i Frankrike kunde svepa Marine Le Pen till makten nästa år har minskat".

Svenska statsobligationsräntor steg marginellt på måndagen, tioårsräntan upp 1 punkt, till 0,52 procent, och räntegapet mot den tyska motsvarigheten minskade till 24 punkter (25).

Euron har testat nedsidan mot svenska kronor några gånger sedan fredagens svenska stängning, men köpare verkar hela tiden komma tillbaka strax över 9,79. Vid svensk stängning på måndagen noterades euron till 9,81 mot kronan, 1 öre lägre jämfört med vid samma tid på fredagen. Dollarn hade samtidigt försvagats drygt 3 öre, till 9,23, och TCW-index hade sjunkit till 135,71 (135,80).

Finansminister Magdalena Andersson sade på måndagen att hon ser utsikter för att Sveriges ekonomiska tillväxt kommer att klara att bromsa in försiktigt från den höga takten de senaste åren, snarare än att utvecklingen ska behöva sluta i en krasch. Hon svarade samtidigt jakande på en fråga om den senaste tidens kronförsvagning kan hjälpa regeringen att uppnå sitt arbetslöshetsmål.

Finansministern sa vidare att finanspolitiken kan komma att behöva ta ett större ansvar för den ekonomiska stabiliseringspolitiken om penningpolitiken kringskärs av en lägre neutral ränta.

"Om det är så att den naturliga räntan har sjunkit och ligger mycket lägre än den gjorde tidigare, då blir ju penningpolitikens möjligheter av naturliga skäl mindre", sa hon.

Vice riksbankschefen Kerstin af Jochnick talade utsikterna för en eventuell förlängning av Riksbankens statsobligationsköp. Hennes bedömning är att Riksbanken närmar sig en gräns för hur mycket ytterligare man kan köpa, men hon ser ändå ett visst utrymme för en förlängning.

"Det är klart att vi någonstans kanske närmar oss någon slags gräns där vi inte kan köpa så mycket mer, men i det här läget är vår bedömning att vi kan köpa mer", sa Kerstin af Jochnick.


Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?