Annons

Räntor och valutor: Dollarn studsar upp

Dollarn fortsatte att försvagas i den europeiska handel på fredagen men vände senare plötsligt i eftermiddagens handel. Internationella långräntor sjönk ytterligare i takt med att internationella börser sjönk tillbaka relativt kraftigt.

Finansmarknaderna gick på fredagen in i något av ett "risk-av" läge drivet av viss nervositet inför ett tal från USA:s president Donald Trump, natten till onsdag svensk tid. Frågan är kanske om han då kommer att ge några klarare om besked de "fenomenala" skattereformer och infrastruktursatsningar han flaggat för eller om det mer kommer att handla handelshinder.

Eftermiddagens uppåtrekyl för USA-valutan kom oväntat strax efter klockan 15.00, utan några tydliga nya besked som kunde ge vägledning om orsak. Marknadsaktörer hänvisade till tekniska faktorer bakom dollarrekylen, men utan att nedåttrenden för USA-valutan skulle vara bruten.

Valutamarknaden hade tidigare pressat ner dollar bland annat med hänvisning till att USA:s finansminister Steven Mnuchin på torsdagen sagt att det kommer att ta tid innan Trump-administrationens politik får effekt på ekonomin.

Esther Reichelt, valutastrateg på Commerzbank, sade till Reuters att det som stod ut i finansministerns kommentarer var att en skattereform troligen inte kommer att antas förrän i augusti.

"Trump har signalerat att han skulle presentera något inom två-tre veckor och det har varit en av de stödjande faktorerna för dollarn och hela skälet till att Trumponomics har varit så stödjande (för marknaderna). Att det fördröjs ytterligare ökar osäkerheten", sade hon.

Svenska statsobligationsräntor sjönk med upp till 6 punkter i längre löptider på fredagen, tioårsräntan ner just 6 punkter, till 0,55 procent, och räntegapet mot den tyska motsvarigheten minskade till 35 punkter (37).

Euron stärktes ytterligare 4 öre mot euron, till 9:54, även dollarn stärktes 4 öre, till 9:02. TCW-index steg till 132,42 (131,82).

Nya positiva signaler om styrkan i den svenska ekonomin från Konjunkturinstitutet, KI, gav därmed inget tydligt genomslag på marknaderna.

KI:s barometerindikator sjönk visserligen svagt i februari, till 111,6 från 111,9 i januari, vilket var i linje med vad som väntades enligt SME Direkts prognosenkät, men det innebär (med KI:s ord) att den fortsatt signalerar "ett mycket ljust stämningsläge i ekonomin".

Indikatorn för tillverkningsindustrin sjönk något, till 117,7 från 118,7, men det var ändå över väntade 117,2. Övriga näringslivsindikatorer steg något och nu noteras även detaljhandelsindikatorn något över det historiska snittet.

Hushållsindikatorn sjönk marginellt, till 104,5 från 104,6 (väntat 104,1), och här kan särskilt noteras att inflationsförväntningarna på ett års sikt steg till 2,7 procent, från 2,2 procent i januari.

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, noterade i ett kundbrev att inflationsförväntningarna därmed noterades på den högsta nivån sedan KI introducerade en ny metod att beräkna förväntningarna 2015. Enligt den gamla beräkningsmetoden var inflationsförväntningarna 2,0 procent i februari, men det var ändå den högsta noteringen sedan september 2012.

"Sammantaget är rapporten något 'hökaktig' eftersom hushållens inflationsförväntningar steg till flerårshögsta nivåer och eftersom den understryker en stark ekonomi. En eventuell vändning i penningpolitiken är dock ännu avlägsen eftersom inflationen fortsatt utgör en utmaning för Riksbanken", skrev Torbjörn Isaksson.

Hans kollega, Andreas Wallström, noterade samtidigt i ett Twitterinlägg att barometerindikatorn antyder en BNP-tillväxt på 6 procent.

Amerikanska statspappersräntor sjönk efter den svenska marknadens stängning på torsdagen och fortsatte nedåt i den europeiska fredagshandeln.

USA-data på fredagen visade att försäljningstakten för nya bostäder steg 3,7 procent i januari, vilket var under väntade +6,4. Michiganindex steg vidare till 96, i slutet av februari, från 95,7 i början av månaden. Analytiker hade väntat 96,0.

Vid den svenska marknadens stängning noterades den amerikanska tioårsräntan till 2,34 procent, 5 punkter lägre än vid samma tid på torsdagen.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?