ANNONS:
Till Di.se
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

Räntor och valutor: Dollarn stärks

Europaräntorna gick i olika riktningar på onsdagen, medan dollarn stärktes något. Även kronan vann mark trots oroande signaler från bostadsmarknaden och ett inflationsutfall fortsatt under Riksbankens prognos.  

Tyska räntor var vid svensk stängning 1-2 punkter ned medan EMU-periferin stigit lika mycket. Svenska räntor sjönk 2-3 punkter, medan kronan sammantaget stärktes 1 öre till 8:19 mot dollarn och 2 öre till 10:12 mot euron från tisdagen.

KPI steg 0,7 procent i februari från januari och 1,6 procent i årstakt. Till månadsförändringen bidrog främst högre priser på kläder, men även paketresor och el drog upp. Lägre priser för tv-, film och musiktjänster och drivmedel drog ned. 

KPIF-inflationen (KPI med fast ränta) låg kvar på 1,7 procent och KPIF-inflationen exklusive energi låg kvar på 1,5 procent, båda i linje med förväntningarna i SME Direkts enkät. 

Det var samtidigt 0,2 procentenheter under Riksbankens prognosbana, samma "prognosfel" som vid januariutfallet. 

Bedömare såg därmed mer tvivel om Riksbankens antagande om en första räntehöjning i år. Swedbank noterade att tjänsteprisinflationen sjönk till 2,3 från 2,6 procent vilket är dåliga nyheter för Riksbanken som fokuserat på detta under en tid. Avvikelsen med 0,2 procentenheter för KPIF ligger nog utanför Riksbankens komfortzon.

"Vi ändrar därmed vår syn om Riksbanken och tror att direktionen senarelägger den första höjningen till fjärde kvartalet", skrev Swedbank som nu ser en höjning med 10 punkter vid oktobermötet, följt av gradvisa steg därefter. De har tidigare spått en höjning i juli.

SEB noterade också att sammansättningen i inflationen inte kommer att göra Riksbanken glad då högre klädpriser motverkades av lägre tjänsteprisinflation. Februariutfallet bekräftar antagandet att KPIF exklusive energi kommer att bli lägre än Riksbankens inflationsbana, och Riksbanken väntas därmed sänka räntebanan vid mötet i april. 

Boprisutvecklingen stod också i fokus på onsdagen. Enligt Valueguards HOX-index sjönk bostadspriserna i Sverige med 0,4 procent i februari jämfört med föregående månad, efter en uppgång med 3,4 procent i januari.

Valueguard har valt att inte publicera någon säsongsrensad utveckling för februari, då det skärpta amorteringskravet som infördes den 1 mars stör säsongsmönstret.

Priserna på bostadsrätter sjönk 0,8 procent jämfört med föregående månad, medan villapriserna sjönk 0,2 procent. I Stockholm sjönk bostadsrättspriserna 10 procent i årstakt, den kraftigaste nedgången sedan finanskrisen. 

Nordeas Andreas Wallström såg en säsongskorrigerad nedgång på 0,9 procent under månaden vilket var under deras prognos på +1,7 procent. De vill ändå se utfallen för mars och april för att kunna säga något om en eventuell stabilisering och vart priserna är på väg framöver. 

Tore Stramer på Nykredit ser ändå oroande på utvecklingen. Mönstret inför detta skärpta amorteringskrav liknar det som var när amorteringskravet infördes i juni 2016. Då steg aktiviteten kraftigt inför för att därefter falla 15-20 procent efterföljande månad. 

"Dessutom är det värt att notera att bostadspriserna sjunker innan regelförändringen, även om handelsaktiviteten är hög. Det kan vara en föraning om att priserna kommer att dyka rejält under våren", skrev han i en kommentar.

EMU-data på onsdagen visade att industriproduktionen sjönk 1,0 procent i januari, under väntade -0,4 procent. 

I USA steg producentpriserna 0,2 procent i februari, något mer än väntade 0,1 procent. Detaljhandeln sjönk 0,1 procent i februari, väntat +0,3 procent, efter att ha sjunkit 0,1 procent även i januari. 

Capital Economics skrev att svag bilförsäljning och lägre bensinpriser tyngde men att även den underliggande försäljningsutvecklingen var dämpad, vilket indikerar att konsumtionstillväxten bromsade in första kvartalet. 

"Denna nedväxling är en särskild besvikelse givet den skjuts som de disponibla inkomsterna fått från skattesänkningarna", skrev Capital Economics.

Tom Porcelli på RBC Capital Markets såg en viss "köpstrejk" bland konsumenterna de senaste månaderna, vilket trotsar det faktum att förtroendeindikatorer ligger högt. 

"Folk kanske är lite överraskade av det svaga utfallet men det var inte oväntat givet det starka fjärde kvartalet", sade han till Bloomberg News.

Pundet har gått sidledes mot dollarn, och ett höjt tonläge mellan Ryssland och Storbritannien har ännu inte gett någon direkt inverkan på marknadssentimentet. 

USA-räntorna har stigit något i kortare löptider men sjunkit i längre, med den tioåriga statsobligationen ned 3 punkter till 2,83 procent. Dollarn har tappat lite mot yenen men stärkts något till 1:2360 mot euron.

Utsikterna för handelskonflikter har tyngt dollar som å andra sidan gynnats av ökade förväntningar om fler höjningar från Fed. 

"USA-administrationen har ytterligare sjunkit ned i kaos och den Trump-relaterade dollarsvagheten kan ha en viss effekt en tid, men inte för alltid då fundamentala faktorer kommer i förgrunden", sade Ulrich Leuchtmann på Commerzbank till Reuters.

ECB-chefen Mario Draghi upprepade budskapet från förra veckans rådsmöte att ECB behöver mer bevis för att inflationen stiger mot målet och penningpolitiken behöver vara "tålmodig, ihärdig och klok" framöver. Denna fras upprepades av direktionskollegan Peter Praet.

BK Asset Management noterade att ECB-ledamöterna insett riskerna med en fortsatt eurostyrka och att det tycks finnas en samordnad ansträngning om att tala ned euron och hålla den under 1:25 mot dollarn.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies