Räntor och valutor: Dollarn försvagas

En vecka dominerad av centralbanksbesked som har dragit i olika riktningar avslutades med generellt lägre räntor och något svagare dollar.

Tyska räntor var vid svensk stängning svagt upp i korta löptider medan långa änden var oförändrad. Periferin visade en blandad utveckling men med små nettorörelser.

Tidigare hade dock räntorna pressats upp, med den tyska tvååringen 4 punkter högre, efter kommentarer från ECB-rådsledamoten Ewald Nowotny i en intervju med Handelsblatt.

Han sade bland annat att ECB kan komma att strama åt penningpolitiken på ett annorlunda sätt än vad Federal Reserve har gjort. Den amerikanska modellen var att avsluta tillgångsköpen först, men denna modell kanske inte är överförbar till Europa.

Samtliga styrräntor behöver heller inte höjas samtidigt, eller i samma utsträckning, utan depositräntan kan komma att höjas före refinansieringsräntan.

"Marknaden har lyssnat till ECB:s framåtblickande guidning under en lång tid och prisat in det. Så nu när vi hör en annan ton från ECB så innebär det oundvikligen att det behöver ske förändringar på marknaderna", sade Peter Chatwell på Mizuho till Reuters.

Terminsräntor (Eonia) indikerar nu en sannolikhet på 80 procent att ECB höjer räntan i december i år, upp från 60 procent i förra veckan enligt Reuters noteringar.

Att höja depositräntan innan QE-programmet avslutas kan också vara ett sätt att minska trycket på ECB att agera utan att det får så stora återverkningar.

"Det skulle ha en signaleffekt, och än viktigare lätta på trycket att rulla tillbaka QE-programmet", sade Lorenzo Codogno på LC Macro Advisors till Reuters.

Euron stärktes till 1:0780 mot dollarn som högst efter Nowotny-utspelet, men tappade senare under fredagen ned till 1:0740.

Europaräntor och euron drogs senare delvis ned av en ny opinionsmätning i Frankrike som visade att Marine Le Pen utökat sin ledning med 1 procentenhet till 3 procentenheter över Emmanuel Macron inför presidentvalet. I den andra omgången skulle hon däremot förlora med 41 procent mot 59 procent för Macron. Francois Fillon är fortsatt en bit efter.

Centralbankschefer och finansministrar i G20 träffas i Baden-Baden fredag-lördag. Enligt ett utkast till slutkommuniké, som Reuters har tagit del av, ska de upprepa sitt åtagande att avstå från konkurrensdevalveringar, men har ännu inte hittat någon gemensam hållning vad gäller handel och protektionism, en kontroversiell fråga efter att Donald Trump tillträtt.

USA-räntorna sjönk med den tioåriga statsobligationen ned 3 punkter till 2,49 procent. Tioåringen har haft stora kast under veckan; den var som högst uppe på 2,63 procent i tisdags för att därefter sjunka till 2,48 procent som lägst i spåren av ett Fed-besked i onsdags som upplevdes som duvaktigt.

Industriproduktionen i USA var oförändrad i februari, väntat +0,2 procent, medan produktionen i tillverkningsindustrin ökade 0,5 procent i linje med prognos. Januariutfallen reviderades upp.

Det preliminära Michiganindexet (konsumentförtroende) steg till 97,6 i mars från 96,3 föregående månad, väntat 97,0. Inflationsförväntningarna sjönk samtidigt på såväl kort som lång sikt.

"Men det är värt att framhålla att enkätbaserade mått på inflationsförväntningarna är volatila, och att andra mått, som New York Feds, har fortsatt trenda uppåt. Hursomhelst bör vi vänta oss att inflationsförväntningarna börjar stiga inom kort, i linje med uppgången i den verkliga inflationen", skrev Capital Economics i en kommentar.

Dollarn tappade till 112:60 mot yenen. Norska kronan återtog mer än väl torsdagens försvagning mot euron i spåren av ett duvaktigt besked från Norges Bank. Pundet bibehöll däremot i stort torsdagens uppgång i spåren av ett relativt hökaktigt besked från Bank of England.

Svenska räntor sjönk svagt medan kronan sammantaget stärktes 3 öre till 8:80 mot euron och 2 öre till 9:46 mot dollarn.

Regeringen presenterade på fredagen ett förslag som ska stärka Riksbankens finansiella oberoende, med bland annat en målsatt nivå för det egna kapitalet. Valutareserven ska minskas till den ursprungliga nivån, och den extra upplåning som skett i omgångar, nu värd 257 miljarder kronor, avvecklas successivt.

Förslaget innebär att statsskulden minskar med 20 procent över tid, eller motsvarande cirka 5 procent av BNP.

"Om något är dagens besked kortsiktigt något kron- och räntepositivt. På lite längre sikt är dock marknadsimplikationerna mer tvetydiga", skrev Swedbank i en kommentar, och noterade att Riksbankens relativa maktposition kan komma att naggas i kanten.

SEB skrev att det troligaste scenariot är att Riksgälden vill fortsätta upprätthålla en närvaro på den internationella marknaden, vilket kan leda till ett minskat lånebehov på 30-50 miljarder kronor i svenska statsobligationer, vilket skulle göra bristen dessa "än mer markant framöver".


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?