ANNONS:
Till Di.se
LÖRDAG 24 FEB Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

Räntor och valutor: Brexitoro drar ned pundet

Den nya veckan inleddes med lite ökad riskaptit, och med räntorna generellt svagt uppåt, börserna överlag klart högre och dollarn något svagare.

Under eftermiddagen var dock tendensen sjunkande räntor.

Tyska räntor var vid svensk stängning marginellt högre men med den tioåriga statsobligationen kvar på 0,75 procent.

Den tioåriga USA-obligationen steg som mest 4 punkter till 2,89 procent, den högsta nivån sedan årsskiftet 2013/2014, då tioåringen senast var över 3 procent, för att under eftermiddagen sjunka tillbaka till 2,85 procent, netto oförändrat från fredagen.

ECB-signaler under helgen vägde på obligationsmarknaden, då ECB fortsatt lutar åt att avsluta tillgångsköpen efter september i år.

ECB-rådsledamoten Ewald Nowotny sade att han inte ser något behov för ECB att fortsätta QE-programmet efter september, "åtminstone inte i nuvarande form", men upprepade försäkran om att en räntehöjning är aktuell först en tid därefter.

Han tonade även ned börsturbulensens betydelse och framhöll att det inte är centralbankerna uppgift att tillfredsställa marknaderna, utan att säkra generell ekonomisk stabilitet.

IMF-chefen Christine Lagarde såg heller inte de skarpa fluktuationerna på aktiemarknaderna som oroande givet den starka globala tillväxten.

För USA:s del bidrar skattesänkningar och expansiv budget till fokus på högre räntor. Vita husets budgetförslag inkluderar bland annat 200 miljarder dollar till infrastruktur och 18 miljarder dollar till att bygga en mur mot Mexiko.

Budgeten har kostnadsbesparande förslag men bryter enligt Washington Post ändå med den republikanska traditionen genom att inte sikta på en balanserad budget inom tio år. Den kommer därmed att diskuteras inte minst ur ett underskottsperspektiv i kongressen, i spåren av den omfattande skattereform som genomdrevs i slutet av 2017.

Enligt Committee for a Responsible Federal Budget väntas det federala underskottet uppgå till 1.000 miljarder dollar under 2019.

Vad gäller europeisk finanspolitik sade Olaf Scholz, borgmästare i Hamburg och som i tysk media pekats ut som näsa finansminister, i en intervju med Der Spiegel att hans parti SPD står för "solida finanser" och inte kommer att avvika från finansdepartementets tidigare mål om en balanserad budget.

Han sade samtidigt att han inte vill ge recept för andra länder hur de ska utveckla sig, då det funnits misstag på den fronten tidigare. Tyskland kommer att ge ett "betydande" bidrag för att fylla hålet i EU-budgeten efter brexit, men kommer inte ensamt att göra det, rapporterade Bloomberg News.

Om han utnämns skulle han efterträda Wolfgang Schäuble, CDU, som varit en förespråkare för en stram finanspolitik.

Japan hade helgstängt på måndagen. I Kina visade yuanutlåningen en sedvanligt kraftig uppgång i januari.

Pundet handlades fortsatt svagare i spåren av ökad osäkerhet runt brexit. Dollarn tappade netto något till 108:60 mot yenen och 1:2260 mot euron under måndagen.

"Vi har fått tillbaka lite riskaptit på marknaden. Marknaden är extremt långt positionerad i euron. Dessa investerare kommer att vara snabba med att minska sina positioner", sade Niels Christensen på Nordea till Reuters, som liksom många andra blickar framåt mot onsdagens KPI-utfall för januari i USA.

Högre löneökningar i USA var en delvis utlösande faktor till den senaste marknadsturbulensen, och en överraskning på uppsidan för KPI bli en ny trigger för högre räntor och starkare dollar.

Kärninflationen har stabiliserats men ligger fortsatt en bit under målet, och januari väntas visa en liten nedgång till en årstakt på 1,7 procent.

För svensk del riktas veckans intresse främst mot Riksbankens räntebesked på onsdagen.

Då väntas också Valueguards redovisning av boprisutvecklingen i januari, där bedömare ser en sedvanlig uppgång i början av året, men en viss säsongsjuterad nedgång.

SEB:s boprisindikator steg till -7 i februari från -13 i januari, vilket var första gången på åtta månader som indexet steg. Av de tillfrågade tror 34 procent på stigande priser under det kommande året medan 41 procent tror på fallande priser.

Svenska räntor visade små förändringar, medan kronan sammantaget stärktes 1 öre till 8:10 mot dollarn men och olika mycket till 9:93 mot euron från fredagen.

Du har väl inte missat Di TV – Sveriges nya ekonomi-tv-kanal?