1515
Annons

Räntor och valutor: Återhämtning för kronan

KPI-utfallet för april drog ned europeiska räntor på torsdagen men tyngde inte direkt euron. Dollarn tappade medan kronan återhämtade sig. 

Tyska räntor sjönk 2-3 punkter efter ett svagare inflationsutfall än väntat. Inflationstakten i euroområdet sjönk till 1,2 procent från 1,3 procent i mars, medan kärninflationen sjönk till 0,7 procent från 1,0 procent, under väntade 0,9 procent och den lägsta takten sedan mars 2017.

Energi- och livsmedelsinflationen var upp, medan tjänsteinflationen var betydligt ned. 

"Datan bekräftar budskapet att lika mycket som att Fed i USA utropar seger och når sitt inflationsmål, så har ECB en lång väg kvar och detta kommer att tvinga ECB att i slutändan gå för en mycket gradvis exit", sade Michael Leister på Commerzbank till Reuters.

Handelsbanken skrev i en kommentar att nedgången i kärninflationen i huvudsak återspeglar timingen för påsken och att detta kommer att vändas i maj. Baseffekter väntas sedan dra upp inflationen ytterligare och stärka trenden av stigande inflation, om än i en skakig takt. Dagens utfall kommer att addera till ECB:s försiktighet, men precis som med tillväxten så väntas en inflationsförbättring efter en svagare period.

"Så vi väntar oss att ECB:s förtroende om att inflationen ska gå upp mot målet är intakt, men en del kan tvivla om detta förtroende är tillräckligt starkt för att få ECB att ta ett ytterligare lite steg i sin exitkommunikation redan vid junimötet", skrev Handelsbanken.

Jens Weidmann, känd hök som är aktuell för ECB-chefsposten, sade på onsdagen att ECB bör undvika onödiga fördröjningar i fråga om exit, och att förväntningar om en räntehöjning i mitten av 2019 inte är "orealistiska". 

Direktionsledamoten Peter Praet nöjde sig på torsdagen med att upprepa budskapet om behov att vara "tålmodiga, ihärdiga och kloka" i penningpolitiken.

EU-kommissionens nya prognos visade att de håller fast vid en BNP-tillväxt på 2,3 i år och 2,0 procent nästa år. Tillväxtdämpningen första kvartalet ses som tillfällig medan protektionism är en av ökade nedåtrisker. Kommissionen noterade också att alla EU-länder utom Rumänien nu klarar stabilitetspaktens 3-procentsgräns för budgetunderskott. 

Federal Reserves besked på onsdagen sågs som i stora delar väntat och gav inga större avtryck på marknaden. Kortversionen av bedömarnas slutsatser var att dörren fortsatt är vidöppen för en räntehöjning i juni. Inkluderandet av ordet "symmetrisk" i formuleringen om inflationsmålet skulle kunna tolkas som att de är redo att tolerera en inflation något över målet de kommande månaderna. Nytt var också att de tagit bort skrivning om att noga följa inflationsutvecklingen, vilket kan vara ett första steg mot att ändra i riskbalansen.

USA-data på torsdagen visade på fortsatt fallande fyraveckorssnitt för nyanmälda arbetslösa. Handelsunderskottet i mars var lite lägre än väntat, medan enhetsarbetskostnaderna första kvartalet kom in under prognos, samtidigt som fjärde kvartalet reviderades ned. 

Industriorderingången i mars var högre än väntat medan ISM:s inköpschefsindex för tjänstesektorn sjönk till 56,8 från 58,8, väntat var 58,0. Prisindex var däremot något upp. 

Fokus i närtid ligger på jobbrapporten på fredagen och den stora USA-delegation som anlänt till Kina för samtal om bland annat handelsfrågor. Finansminister Steven Mnuchin eller någon annan har ännu inte velat kommentera förhandlingarna. 

På valutamarknaden har dollarn tappat till 109:30 mot yenen och 1:1970 mot euron. USA-räntorna är ned med den tioåriga statsobligationen 3 punkt lägre på 2,94 procent.

Den norska kronan stärktes 5-6 öre mot euron i spåren av Norges Banks besked. De lämnade som väntat styrräntan oförändrad och upprepade att utsikterna och riskbilden talar för att styrräntan kommer att höjas efter sommaren i år.

Nordea tyckte att uppräkningen av utvecklingen sedan förra mötet visserligen vägde något mot nedsidan, men att drivkrafterna för en högre inflation finns kvar. 

"Vi delar Norges Banks syn. Den låga inflationen är tillfällig och Norges Bank kommer att höja i september", skrev Nordea. 

Svenska räntor stängde 2-3 punkter ned, medan kronan stärktes 7 öre till 8:84 mot dollarn och 8 öre till 10:59 mot euron. Kronan är ändå fortsatt cirka 20 öre svagare jämfört med före Riksbankens räntebesked den 26 april.

Det tog heller inte många minuter innan kronförsvagningen togs upp från ledamöterna i finansutskottet vid utfrågningen av riksbankschef Stefan Ingves och övriga direktionen på torsdagen, en utfrågning som egentligen skulle handla om penningpolitiken 2017. 

Stefan Ingves upprepade att kronan är en liten valuta och att man får räkna med att den då svänger mer, och han har personligen inte några problem med växelkursen.

Till journalister sade han att det inte är mycket som talar för att kronan skulle försvagas ytterligare utan att det faktum att svensk ekonomi går bra gör att kronan bör stärkas på sikt.

Vice riksbankschef Martin Flodén såg det som överraskande att marknadens förväntningar skiftat mot att Riksbanken kanske inte alla ska höja räntan i år, trots att Riksbankens kommunikation varit så pass stabil. Kollegan Per Jansson sade att kronförsvagningen måste studeras, och i den mån den beror på oväntade faktorer kommer de återkomma med en analys.

Olle Holmgren på SEB noterade att kronan stärktes efter utfrågningen.

"Det kan troligen förklaras av kommentarerna från Flodén och i viss utsträckning från Jansson som indikerar att en fortsatt kronförsvagning inte är välkommen. Men alla ledamöter (förutom Ohlsson som ville höja i april) föreföll tillfreds med den nuvarande policyn. Inga starka signaler om ett närtida policyskifte enligt min uppfattning", skrev SEB.


Innehåll från MetaAnnons

Experterna: ”Annonsering måste utvärderas och utvecklas”

Fler och fler annonsörer tittar nu på hur man kan fasa ut eller förändra traditionella metoder som reklamblad i brevlådan, TV-reklam och printannonser. De kan fortfarande ge effekt, men nu finns mer prisvärda, mätbara och inte minst framtidssäkra alternativ. Meta, före detta Facebook, berättar här om de digitala lösningarna som ger resultat idag.

”Ingen reklam tack” är sannolikt ett vanligare begrepp på svenska brevlådor än både Svensson och Johansson. Och till de som inte fått upp någon skylt, men ändå inte vill ha reklam, skickas varje år tusentals ton reklamblad som åker direkt i pappersinsamlingen. Till samma plats förpassas ofta oöppnade gratistidningar fulla med annonser som förblir okonsumerade. Lägg därtill ett skenande pris på papper där Tidningsutgivarna väntar sig en 50-procentig ökning inom kort, vilket redan lett till nedläggning av flera tidningar och tryckerier. Så nog hopar sig argumenten mot printlösningarna.

Johnas Liljegren är ansvarig för retail i Sverige för Meta, före detta Facebook. Han ser ofta exempel på företag som gör sina val av marknadsföring av gammal vana.

– All annonsering och kommunikation bör utvärderas och utvecklas med tiden, så även dessa printkanaler. Men det räcker inte med att bli digital och ”posta” ett reklamblad på Facebook. Man bör bygga automation och ny typ av reklamproduktion som effektivt kan skala över många butiker, säger han.

Framtiden finns online – och i butiker

Det nya digitala ekosystemet är mer komplext för annonsörer – på gott och ont. Den digitala kunden är ofta mer flyktig, oförutsägbar och lättdistraherad. Samtidigt finns fler möjligheter än någonsin att kommunicera direkt med kunden och att bygga lojalitet över tid. Men varför välja mellan online och offline när båda har sina uppenbara fördelar? De flesta kundresor har både analoga och digitala inslag, det är därför viktigt att hitta sätt att leda kunden till beslut eller köp på flera sätt.

– Jag har förståelse för att enskilda marknadsföringsaktiviteter är en del av ett större sammanhang där till exempel reklamblad är en del i ett maskineri där man också jobbar med POS (försäljning i butiken), leverantörsavtal och så vidare, säger han och fortsätter:

– Tyvärr har vi en tendens att sätta kanaler i fack där de spelar olika roller för att vi intuitivt tror att det är rätt. När vi utmanar oss och förändrar kanalmixen får vi ofta en förbättrad effekt. 

Eftersom Meta har appar som fyller olika syften för konsumenter så finns stora möjligheter att som varumärke möta kunderna där de befinner sig. Kunden kan till exempel inspireras och upplysas på Instagram och sedan bearbetas på Messenger eller Whatsapp för lojalitet, merförsäljning och kundnöjdhet. 

Hur kan det se ut i praktiken?

– Jag kan till exempel mötas av ett samarbete mellan COOP och mästerkocken ”matfashionistan” på Instagram stories, skicka det som ett direktmeddelande till min fru som skickar det till COOPs bot i Messenger där varorna läggs till i vår gemensamma inköpslista. Jag checkar ut på COOP.se och plockar upp varorna i ”click and collect” på väg hem från jobbet. På vägen dit får jag ett erbjudande från en leverantör i samarbete med COOP på Facebook. Väl på plats går jag in i butiken och kompletterar mitt köp med självscanning via mobilapp. I framtiden kanske jag med hjälp av AR lagar maten tillsammans med matfashionistan i mitt kök tillsammans med min bror i en annan del av landet, säger Johnas Liljegren.

City Gross växer med digitala kuponger

Bekvämlighet, närhet till hemmet och pris är parametrar som påverkar konsumenters val av fysisk butik. I takt med ett accelererat digitalt beteende utmanas dessa parametrar genom teknikutveckling och leveransformat där aktörer inom dagligvaruhandeln behöver ta hänsyn till ytterligare en konkurrensdimension. För kunder som redan befinner sig i butik är rabattkupongen ett vanligt inslag på hyllkanten för att driva försäljning. Genom att också erbjuda kuponger digitalt öppnar de en värld av möjligheter för riktad annonsering (i Metas kanaler) utanför den fysiska butiken, individanpassade erbjudanden och framför allt betydligt mer mätbara resultat.

– Vi har lärt oss att vi kan driva försäljning i butik genom digitala annonser och att de flesta är positiva till att få digitala kuponger via sociala medieplattformar, berättar Jonas Gunnarsson, mediestrateg på City Gross.

Insikterna som Jonas Gunnarsson hänvisar till kommer från ett omfattande test som de gjorde 2020 och 2021 för att få mer kunskap om hur annonser med digitala kuponger påverkar målgruppens shoppingbeteende. Testet utfördes tillsammans med ansedda Retail Academics som med rötter i världsledande forskning inom detaljhandeln och shoppingbeteende är specialiserade på att koda av köpbeteenden för att utveckla försäljning och kundupplevelse. Resultaten från kampanjer med digitala kuponger i utvalda butiker analyserades noggrant. De digitala annonserna ledde till en säljökning på 12 procent och hela 87 procent av den potentiella målgruppen nåddes konsekvent under kampanjperioden.

– Utbudsannonseringen behöver utmanas datamässigt då mycket sker av gammal vana. Med Metas möjlighet att geostyra sin kommunikation skapas unika möjligheter att följa upp kampanjen från traditionella räckviddsmått hela vägen till vad som faktiskt säljs ur hyllan. säger Patrik Thulin, vd på Retail Academics.

Samtidigt fick målgruppen i en enkät svara på hur de ville få sin information från City Gross. Svaren visade att 70 procent tyckte att annonsering via sociala medier var ett bra sätt att få erbjudanden och kuponger.

– Samarbetet gav en bred inblick i försäljningseffekten och kundernas åsikter baserat på de val av produkter och erbjudanden vi gör, berättar Jonas Gunnarsson.

Johnas Liljegren fyller i:

– Meta har lösningar för att visa hur kundresan ser ut oavsett om försäljning sker i butik, app eller på webb och sociala medier. För att få tillgång till verktygslådan och för att tillfredsställa konsumenternas krav på både personalisering och integritet så behöver annonsörer göra en del tekniska implementationer. Det kan krävas en liten investering men med det på plats kan man följa kunderna i den beteendeförändring de går igenom, avslutar han.

Vill du veta mer om hur du kan ta ditt företag framåt med hjälp av Meta? Läs mer på Meta For Business

Mer från Meta

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Meta och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?