Räntan på uppskov vid bostadsförsäljning slopas – Skatteverket öppnar e-tjänst
Enligt ett nytt beslut kommer räntan på både befintliga och nya uppskov att avskaffas från och med deklarationen 2022. Snart öppnar Skatteverket en e-tjänst för att begära överprövning.
Di
Det nya beslutet innebär att den som sålt sin permanentbostad med vinst 2014-2019 men då avstod från att begära uppskov, kan göra det i efterhand genom att begära överprövning, vilket Di tidigare rapporterat om. Det blir därmed möjligt att få tillbaka den skatt som redan har betalts in.
”Det går att begära omprövning sex år tillbaka i tiden. De som sålde bostaden år 2014 behöver alltså begära omprövning och ansöka om uppskov senast den 31 december 2020. Sen är det för sent”, säger Anna Sjöberg, deklarationsexpert på Skatteverket, i ett pressmeddelande.
Skatteverket kommer att öppna en e-tjänst den 16 december där det går att begära omprövning.
De nya reglerna gäller i deklarationen som lämnas in 2022. Sedan tas den årliga kostnaden för att ha ett uppskov bort och att skjuta upp beskattningen av vinsten kostar därmed inte något.
Den beräknade kostnaden för förändringen uppskattas till 1,7 miljarder årligen, enligt Skatteverket.
Di
Innehåll från HSBAnnons
Valet av bostad påverkar klimatet mer än du tror
Du vill miljön väl och både sopsorterar och köper mindre kläder, men har du egentligen koll på materialen ditt hus är byggt av?
– Byggfasens klimatpåverkan är lika stor som 50 år av drift och underhåll, det är därför det är så grundläggande för oss att utveckla hur vi bygger, säger HSB:s miljöchef Magnus Ulaner.
Byggbranschen har, precis som många andra delar av samhället, tagit fram en färdplan för hur man ska bli helt fossilfri till år 2045. Och det behövs, för byggnader står för en stor del av samhällets klimatpåverkan. Framförallt är det materialen i huset som är nyckeln.
– I livscykelanalyser som har gjorts på senare år har man sett att klimatpåverkan från byggnationen - inklusive produktion av material, transport och byggnation - av en byggnad är ungefär lika stor som den samlade påverkan från driften under femtio år, säger Magnus Ulaner.
Framförallt är det betongen som bidrar till det här resultatet. En av beståndsdelarna i den är cement som i sin tur tillverkas av bränd kalksten, en kemisk process där det släpps ut stora mängder koldioxid.
– Det här är en av de grundläggande frågorna som byggbranschen måste adressera.
”Behöver gå på djupet”
Samma sak gäller allt det stål som byggs in i husen, eftersom stora mängder kol går åt i tillverkningen. Frågan är då vad byggbolagen tänker göra åt det här?
– Det finns en stor samsyn i branschen att vi behöver gå på djupet i de här frågorna, och både cement-, betong- och stålindustrierna arbetar i dag aktivt med det, konstaterar Magnus Ulaner.
Han får medhåll av Cathis Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.
– Samverkan är otroligt viktig för vi vet att redan med befintlig teknik kan vi i stort sett halvera vår klimatpåverkan till 2030, men det kräver att vi agerar i hela kedjan, från planering till genomförande, säger hon.
– Vi behöver engagerade och duktiga beställare som kan driva efterfrågan, och vi behöver duktiga leverantörer som kan utveckla de produkter som behövs.
Samtidigt krävs både standarder och gemensamma verktyg som kan underlätta den här övergången.
– Den riktiga utmaningen blir att digitalisera processerna så att beställare och entreprenörer kan jobba tätare tillsammans redan från början, säger Cathis Elmsäter-Svärd.
Flerbostadshus ska klimatdeklareras
För HSB:s del beskriver Magnus Ulaner att man befinner sig i en lärandeprocess där man dels testar att bygga i trästommar, men också att använda och utvärdera klimatförbättrad betong.
– Tanken är att vi i all vår nyproduktion framöver ska ta in minst ett anbud även på klimatförbättrad stomme. Vi kommer även på sikt behöva använda mer återanvända material och produkter så att vi kan minska användningen av råvaror och bli mer cirkulära.
För från första januari 2022 ska nämligen alla flerbostadshus som får bygglov klimatdeklareras.
– Det kommer sannolikt på sikt att innebära att man som konsument kan jämföra det hus man funderar på att bo i med ett normvärde, så att man ser om det bostadsköp man planerar att göra faktiskt är ett bra klimatval eller inte.
