Annons

Räddningspaketet ger ammunition till Fed och pengar till arbetslösa

NEW YORK. USA:s politiker enades på tisdagsnatten om det största räddningspaketet i historien, som bland annat utökar stödet till arbetslösa, hjälper småföretagare och ger centralbanken ytterligare ammunition.

Finansmarknadernas fokus kommer nu att skifta tillbaka till smittokurvan, tror bedömare.

Demokraternas gruppledare i senaten Chuck Schumer.
Demokraternas gruppledare i senaten Chuck Schumer.Foto:Susan Walsh

”Efter fem dagars förhandling och sömnlösa nätter har vi nått en partiöverskridande överenskommelse om det största räddningspaketet i USA:s historia.”

Det sa Chuck Schumer, Demokraternas gruppledare i senaten, på tisdagsnatten. Då hade hans parti till slut gått med på villkoren i det rekordstora stimulanspaket som tagits fram tillsammans med Vita huset för att lindra de ekonomiska effekterna av coronakrisen.  

Hans motsvarighet på den republikanska sidan, Mitch McConnell, kallade överenskommelsen en ”krigstidsliknande investering”, som kommer att förse ”hjältarna vid frontlinjen” med den utrustning de behöver.

Överenskommelsen nåddes under natten till onsdagen, men den formella omröstningen i senaten var planerad att hållas först under onsdagseftermiddagen, efter den här tidningens pressläggning. Men varken där eller i den efterföljande omröstningen i representanthuset väntades några problem, tack vare överenskommelsens breda stöd. President Trump väntas skriva under lagstiftningen på fredag. 

USA-börserna, som rusade under tisdagen på förhoppningar om politiska framsteg, inledde onsdagens handel mer försiktigt. S&P 500 backade 0,2 procent i öppningen.

Torsten Sløk, chefsekonom på storbanken Deutsche Bank, förklarar börsreaktionen med att investerare återigen börjat fokusera på smittspridningen. 

”Med paketet i USA i dag så har vi lyckats plana ut recessionskurvan”, säger han till Bloomberg TV. 

”Det vi nu behöver se är en utplaning också av viruskurvan. Det händer ännu inte i USA, till skillnad från hur det börjar se ut i Europa.” 

Det exakta innehållet i räddningspaketet var ännu inte känt på onsdagsmorgonen, men en del uppgifter hade läckt ut. Prislappen uppges ha landat på hela 2000 miljarder dollar, motsvarande 18.800 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär 10 procent av landets BNP. Jämförelsevis kostade Obama-administrationens stimulanspaket från 2008 omkring 800 miljarder dollar.

Att notan för corona-paketet blev högre än hur det lät initialt beror främst på att Republikanerna tvingats vika sig för flera av Demokraternas kostsamma villkor.

Demokraternas huvudkrav har varit att räddningspaketet ska sätta arbetare före bolag. Det har bland annat resulterat i generösa arbetslöshetsförmåner. Alla som blir av med jobbet i coronakrisens spår ska fortsatt få lön i fyra månader, inklusive frilansarbetare. 

För det andra har Demokraterna fått igenom extra miljarder till landets sjukhus: en ”Marshall Plan” för sjukvården på 130 miljarder dollar.

Den tredje aspekten berör villkoren för den speciella fond på 500 miljarder dollar som ska användas för att stödja krisande sektorer i näringslivet: ”Exchange Stabilization Fund”. Bolag som tar emot stöd från staten ska inte ha rätt att köpa tillbaka sina aktier under den tid som stödet pågår och ytterligare ett år framåt i tiden, samt tvingas begränsa bonusutbetalningar till chefer. Medel ur fonden ska heller inte gå till bolag som ägs av presidenten eller hans familj, vicepresidenten, kongressledamöter eller departementschefer. 

Finansdepartementet kommer dessutom behöva involvera kongressen i besluten om vilka som får stöd.

”Vi har kämpat väldigt hårt för att alla bailouts – utbetalningar till industrier med problem – innehåller ordentliga kontrollmekanismer och transparens”, sa Chuck Schumer, och tillade: 

”För vi vet ju alla hur mycket missnöje det var med TARP.” 

New York-demokraten syftade på ”Troubled Asset Relief Program”, ett stödprogram som sjösattes under finanskrisen som möjliggjorde för finansdepartementet att stödköpa utsatta bolags tillgångar. 

Av fondens medel kommer 425 miljarder dollar att användas som säkerhet för en ny utlåningsmekanism hos Federal Reserve, vilket innebär att centralbanken kommer att kunna köpa nya typer av värdepapper. På så sätt väntas den ekonomiska effekten bli betydligt större än prislappen. 

”Hävstångseffekten kommer att bli signifikant”, skriver Jeffrey Wright, USA-analytiker på Eurasia Group, i en kommentar.

Precis som under finanskrisen kommer de amerikanska hushållen att få pengar skickade till sig från staten. Vuxna ska få 1200 dollar per person plus 500 dollar för varje barn, upp till en viss inkomstnivå. Utbetalningarna kommer att starta redan i början av april. 

I övrigt innehåller räddningspaketet 350 miljarder dollar som ska gå till småbolag som lovar att behålla sina anställda under krisen. 150 miljarder dollar ska gå till delstaterna och kommuner. 

Vad gäller flygindustrin, som tillhör de som drabbats värst av krisen, var det på onsdagsmorgonen oklart exakt hur räddningsvillkoren ser ut. De amerikanska flygbolagen, som sysselsätter 750.000 personer, har efterfrågat 58 miljarder dollar i stöd. Enligt uppgifter till tv-stationen CNBC kommer flygbolagen inte att behöva betala tillbaka stödet de får, men däremot kan staten komma att gå in som delägare. Det är något som bland andra flygplanstillverkaren Boeing motsätter sig.


Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?