Annons

Räddning för Lars Vilks omstridda trätorn

Efter konstnären Lars Vilks död 2021 har det varit oklart vad som ska hända med hans träkonstverk Nimis i västra Skåne. Men nu har ägarfrågan retts ut vilket öppnar upp för att det omstridda verket kan skyddas som ett byggnadsminne.

Översiktsbild över Lars Vilks stenkonstverk Arx i Kullabergs naturreservat. På tisdagen fanns ett antal blommor utplacerade runt om i konstverken Nimis och Arx.
Översiktsbild över Lars Vilks stenkonstverk Arx i Kullabergs naturreservat. På tisdagen fanns ett antal blommor utplacerade runt om i konstverken Nimis och Arx.Foto:Johan Nilsson/TT

Med hammare, spik och drivved började Lars Vilks snickra på sitt konstverk redan på 1980-talet. Omgående hittade nyfikna till den otillgängliga stranden, trots den utmanande promenaden som avslutas med en brant klättring. De lockades av den allt mer spektakulära träskulpturen med långa gångar och tio meter höga torn. Men också av att uppleva den unika naturen på Kullahalvöns norra kust. 

Lars Vilks var själv ofta på plats för att snickra och berätta om Nimis som han såg som ett viktigt konstprojekt. Det fullbordades med ett intilliggande stenkonstverk, Arx, och det fiktiva landet Ladonien som tog emot nya medborgare. 

Under hans levnadstid var det ständiga bråk om Nimis där det från myndigheter och även boende i området hävdades att det var ett svartbygge och dessutom fult. 

”Men till slut skaffade han sig ett slags de facto-tillstånd där man lät honom vara. Tyvärr tog osäkerheten kring konstverket fart igen när Lars Vilks gick bort”, säger Nils Hyllienmark som är ordförande i föreningen Nimis vänner som bildats för att säkra konstverkets bevarande. 

Efter Lars Vilks död begärde ett par privatpersoner att verken på stenstranden ska klassas som byggnadsminne och därmed skyddas. Höganäs kommun gav sitt stöd. 

Men för att det ska vara juridiskt möjligt krävs det att det är tydligt vem som äger konstverket, något som visade sig vara komplicerat. Lars Vilks sålde nämligen Nimis 1984 till konstnären Joseph Beuys. När han dog två år senare blev den världskände konstnären Christo ny ägare. 

Efter dennes död 2020 så har hans arvingar meddelat att de inte gör några anspråk på varken Nimis, Arx eller Ladonien vilket gör att de via Lars Vilks dödsbo övergår till stiftelsen Lars Vilks minnesfond. 

Lars Vilks omkom i en trafikolycka på E4:an genom Markaryd 2021. Vilks blev 75 år gammal.
Lars Vilks omkom i en trafikolycka på E4:an genom Markaryd 2021. Vilks blev 75 år gammal.Foto:Fredrik Sandberg/TT

”Därmed menar jag att frågan är utredd och att det ser klart lovande ut för att kunna hitta en bra lösning kring konstverken och bevarandet av Lars Vilks minne”, säger Nils Hyllienmark som själv är advokat och stod för utredningen kring ägandet. Men det sista ordet är inte sagt än, det har nämligen Länsstyrelsen som förvaltar det naturreservat som sträcker sig längs Kullahalvöns kust. Naturen är känslig och det kommer att krävas flera dispenser kring bland annat strandskydd för att Nimis verkligen ska bli ett byggnadsminne. 

Om Nimis väl får stå kvar återstår dessutom frågan hur det kända verket ska underhållas. Det utsatta läget mot norr gör att träkonstruktionen är hårt ansatt av vind och hav. Lars Vilks stod under sin levnad själv för underhållet. Nu vill föreningen Nimis vänner ta över ansvaret. Nils Hyllienmark räknar med en hel del frivilliga insatser men uppskattar ändå kostnaden till upp emot 400 000 kronor om året. 

”Tanken är att finansiera det med medlemsavgifter till föreningen. Vi hoppas att det ska bli en liten och naggande god folkrörelse, helt i Lars Vilks anda.”

Planen är att i första hand vända sig till Ladoniens 26 000 medborgare. 

”De flesta av dessa är faktiskt utlänningar. Han var ju en stor berömdhet internationellt. Här i regionen är han mer kontroversiell, det finns fortfarande många negativa åsikter om Lars Vilks och Nimis”, säger Nils Hyllienmark som tvärtom menar att den avlidne konstnären är värd heder och respekt. 

”Jag har länge beundrat hans konst och inte minst hans sätt att se på konsten som ett sätt att väcka debatt om viktiga ämnen, till exempel yttrandefrihet. Lars Vilks vågade hela tiden pröva åsikter och utmana gamla sanningar om vad som är sant och rätt.”

Själv bor han i dag bara några kilometer från stenstranden där Nimis finns. Det är en plats som Nils Hyllienmark har besökt många gånger och som han nu alltså vill göra allt för att bevara, inte minst eftersom verket är en symbol för Lars Vilks hela livshistoria. 

”Den handlade om att göra uppror men också om att locka fram spännande saker ur en vardaglighet, som till exempel ett vanligt domstolsprotokoll. Det gör Nimis till ett utbildande konstverk, samtidigt som det är lustfyllt och frigörande.”

Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera