1515
Annons

Putin håller tal till nationen – varnar för reaktion på ”utländsk provokation”

Ryssland kommer att slå tillbaka hårt mot varje ”utländsk provokation”, säger president Vladimir Putin i ett tal till nationen, efter att ha klagat på ”ovänligt” beteende från omvärlden.

Putin säger också att han hoppas att inga länder kommer att överträda Rysslands ”röda linjer”. Det framgår inte var dessa linjer skulle gå.

Rysslands president Vladimir Putin.
Rysslands president Vladimir Putin.Foto:Alexei Druzhinin

Med anledning av den eskalerande konflikten med Ukraina följdes den ryske presidenten Vladimir Putins årliga tal till nationen med särskilt intresse.

Men efter omkring en och en halv timmes tal med fokus på inrikespolitiska frågor och klimatet nämndes inte konflikten med Ukraina alls.

I relativt otydliga ordalag nämnde den ryske presidenten bara att Ryssland kommer att slå tillbaka hårt mot varje ”utländsk provokation”.

Putin talade mer om bland annat om den pågående pandemin.

”Jag vänder mig återigen till alla ryska medborgare med uppmaningen: ta vaccinet”, säger han.

Enligt en opinionsmätning råder en relativt utbredd vaccinskepsis i landet. Hittills har några fåtal miljoner av Rysslands 144 miljoner invånare tagit två doser vaccin.

På plats under Putins tal finns både journalister och åhörare, men till följd av pandemin är dock uppslutningen något mer blygsam än föregående år.

Talet hålls för parlamentets båda kamrar, duman och federationsrådet. I talet brukar presidenten beröra aktuella politiska frågor i landet – i år har frågan om Rysslands militära närvaro i och vid Ukraina därav varit en het gissning.

Utöver Ukrainafrågan är även den fängslade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj och dennes påstått sviktande hälsa ett högaktuellt ämne. Under onsdagen planeras landsomfattande demonstrationer till stöd för Navalnyj. Flera allierade och anhängare rapporteras ha gripits inför protesterna, däribland oppositionspolitikern Ljubov Sobol som står Navalnyj nära.

Under fjolårets tal i januari meddelade Putin en rad grundlagsändringar som senare klubbades igenom under en folkomröstning, däribland den ”återställning” av presidentens mandatperioder som ger 68-åringen möjlighet att sitta kvar vid makten till år 2036.

Innehåll från WihlborgsAnnons

Wihlborgs inför pris på koldioxidutsläpp

Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).
Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).

Flera svenska företagsjättar har infört ett internt pris på koldioxidutsläpp. Nu hoppar Wihlborgs på tåget. ”Det känns roligt att vi kan driva utvecklingen i vår bransch”, säger miljö- och klimatchefen Staffan Fredlund.

Nu inför fastighetsbolaget Wihlborgs ett internpris på koldioxidutsläpp. Priset sätts till 1000 kronor per ton och kommer inledningsvis att testas vid investeringsbeslut kring renoveringar och hyresgästanpassningar. 

– Det här är en nyckel för att omsätta klimatpåverkan till ett finansiellt värde som vi kan använda i kostnadskalkylen. Tanken är att det interna priset ska underlätta för oss att fatta kloka och relevanta beslut, och premiera leverantörer som erbjuder det klimatbästa alternativet när vi genomför upphandlingar, säger Staffan Fredlund, miljö- och klimatchef på Wihlborgs. 

Verktyg för att nå halveringsmål

Genom införandet av internpriset på koldioxid lägger bolaget i en högre växel för att minska utsläppen som sker i samband med byggprojekt, det som räknas som indirekt klimatpåverkan i värdekedjan. 

För att pressa ner klimatpåverkan ytterligare sätter Wihlborgs även upp ett så kallat målgränsvärde vid nybyggnation av kontorsfastigheter. Gränsvärdet ligger på 270 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter.

Nyfiken på Wihlborgs klimatarbete? Ta reda på mer här. 

– Vi har liksom branschen i stort haft svårt att mäta och målsätta klimatpåverkan vid byggnation och renoveringar, alltså den del av vår verksamhet som har störst klimatpåverkan, säger Arvid Liepe, ekonomi- och finanschef på Wihlborgs, och fortsätter:

– Internprissättningen och målgränsvärdet hjälper oss att angripa detta. Förhoppningen är att satsningarna ska göra stor skillnad för de totala utsläppen och bidra till att vi uppnår vårt halveringsmål för 2030.

Tar steget – innan det blir ett hygienkrav

Arvid Liepe och Staffan Fredlund hoppas att verktygen kommer att användas brett i organisationen och i både små och stora projekt.

– Vi kommer att testa detta och utvärdera om det styr oss på rätt sätt. Genom att ta steget nu hinner vi också med en lärandeprocess kring intern prissättning innan den här typen av åtgärder blir ett hygienkrav på marknaden. Det känns roligt att vi kan visa ledarskap och driva utvecklingen i vår bransch, säger Staffan Fredlund. 

Om Wihlborgs
Wihlborgs är ett börsnoterat fastighetsbolag som erbjuder kommersiella lokaler till företag och organisationer i Öresundsregionen. Wihlborgs Fastigheter finns i Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn. Bolaget är marknadsledande i de tre svenska städerna. 

Läs mer om Wihlborgs fastighetsutveckling

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wihlborgs och ej en artikel av Dagens industri

Aktielegendaren Lázsló Szombatfalvy har avlidit

Den svensk-ungerske aktielegenden László Szombatfalvy har avlidit 94 år gammal.

Om László råkar jag känna till en hel del, efter många års bekantskap. Några av mina närmaste vänner har varit Lászlós närmaste förtrogna.

Lázsló Szombatfalvy i sitt hem 2018.
Lázsló Szombatfalvy i sitt hem 2018.Foto:Joey Abrait
László Szombatfalvy 1988.
László Szombatfalvy 1988.Foto:Stefan Gustafsson/TT
Lázsló Szombatfalvy i sitt hem 2018.
Lázsló Szombatfalvy i sitt hem 2018.Foto:Joey Abrait

Därför tror jag mig minnas hur det hela började när den 46-årige ungerske invandraren, artig och vänlig, dök 1973 upp på Affärsvärlden/Finanstidningens redaktion med en artikel om aktievärdering. Varken huvudredaktören Carl Swartz eller jag, som var redaktionssekreterare, hade rätta tålamodet att redigera en lång teknisk artikel skriven på författarens andraspråk, och med den tydliga ambitionen att alla nyanser skulle vara oantastliga. 

Men lyckligtvis visade sig dåvarande börsredaktören Björn Franzon ha både intresset, tålamodet och förmågan. Med Finanstidningen hade följt Placeringsindikatorn som visade nyckeltal för en rad svenska börsaktier. För denna sammanställning var Björn ansvarig och han såg därför den tänkande ungraren som en intressant samtalspartner.

László fann en kontaktstark och begåvad svensk vän för livet. Detta ledde till fler nära unga vänner, som Christer Jacobson, Patrik Brummer och senare Mats Andersson. Man ska heller inte glömma dåvarande reaktionsmedlemmen Janke Andersson som tog på sig att introducera László till sin hobby, tennis. László visade ingen större talang men tränaren talade om adeptens tålamod och sinne för detaljer.

László Szombatfalvy föddes i Ungern 1927 och hade tagit studenten, ungefär när vi yngre journalister på Affärsvärlden föddes. Han brukade berätta om hyperinflationen i Ungern efter kriget då han fått lära sig att åtminstone ett papper hade ett konstant värde. Cigaretter ransonerades via kuponger och dessa blev ynglingens säkra valuta. ”Min första övning i att diskontera framtida kassaflöden”, brukade han säga.

Han läste till jurist men förstod att juridiken var ett utanverk i en kommunistdiktatur. Därför avbröt han studierna och satsade på utbildning i ett av de få fria yrkena, illusionist eller trollkarl. Där lärde han sig vad varje detalj kan betyda för ett proffs och han kunde försörja sig fram tills dess han i samband med Ungernrevolten 1956 valde att fly landet. Då var han 29 år gammal.

Även Sverige hade trollkarlar, så han kunde hanka sig fram ett tag innan ett tryggare jobb öppnade sig på oljebolaget Shells ekonomiavdelning, då hade han tagit  Hermodskurser i företagsekonomi. Aktieintresset hade också vaknat, men starten med 6.000 på 1960-talet var nedslående. Trollkarlen började fundera på hur aktiemarknaden egentligen fungerade. Han läste svenska handböcker och och beställde årsredovisningarna från börsbolagen, på 1960-talet var de ganska intetsägande och tunna. 

Arbetskamraterna berättade om en medarbetare som alltid jobbade över. I själva verket konstruerade László en modell genom att mödosamt räkna sig igenom bolag efter bolag.

Vid det här laget hade han använt sina insikter för att förmera sitt kapital, så lyckosamt att han kunde syssla med investeringar på heltid. Några hundra tusen kronor i kapital kanske. Hans krav på privatekonomi var blygsamma, pengarna var mest kvitto på att hans idéer fungerade.

László behärskade inte engelska, i Östeuropa lärde man sig ryska. Den modell han jobbat fram påminde om andra etablerade i USA.  Huvudtanken var att leta upp undervärderade bolag med låg risk, bara ett fåtal sådana bolag i portföljen åt gången. Som mest hade László ägande i 5-6 bolag samtidigt. ”Med frimärkssamlingar får man bara genomsnittet på börsen”, konstaterade han.

Hans modell lade, precis som Placeringsindikatorn skulle göra, störst vikt vid bolagets kapacitet att höja utdelningarna i framtiden. För att ta bedöma bolagets framtidsförmåga gällde det att granska företaget från alla möjliga perspektiv. Egentligen spelade det ingen större roll om man utgick från förväntad utdelning, vinsttillväxt eller avkastningen på företagets justerade egna kapital (substansen). Det mesta låg ändå i den osäkra framtiden. Att en del av profeterna för aktieägarvärde senare kritiserade hans modell berodde på att de inte riktigt begrep den. 

”Blod, svett och tårar.” Att ständigt räkna fram motiverade aktiekurser för börsens bolag var ett slitgöra, särskilt i en tid då allt fick göras manuellt. På väggen i arbetsrummet hängde en stor anslagstavla där verkliga och motiverade kurser markerades med olikfärgade nålhuvuden, flyttade från börsdag till börsdag. Om en aktie utanför portföljen utmärkte sig som undervärderad var den en köpkandidat och blev någon aktie i portföljen fullvärderad åkte den ut, ofta i förtid. Alla satsningar var långsiktiga, så länge inte andra investerare tryckte upp värden till ointressant nivå. ”Ett bra företag är inte det samma som en bra aktie. I princip köper jag inget som inte borde vara värt minst dubbelt så mycket”, deklarerade aktiegurun. 

Fastighetsbolag blev tidigt något av Szombatfalvys specialitet eftersom sådana aktier lånade ut sig för systematiska jämförelser och tydliga värderingsresonemang.

Hans portfölj växte snabbt trots att han aldrig belånade sina köp. ”Det gäller att skilja det osannolika från det omöjliga, varför ta risken att förlora allt?”  

Till hans framgång, precis som för andra finansmän vid tiden, hörde naturligtvis att aktier var nedtryckta 1977 så att de realt motsvarade värdet från 1912. Det skulle ändra sig, särskilt efter 1982.

Det var uppseendeväckande men inte så konstigt att landets mest framgångsrike aktieinvesterare år 1987 kastade in handduken och gick över till obligationer. Han kunde inte längre med sin modell motivera köp av någon aktie. Allt hade passerat hans motiverade kurser i den väldiga börsyra som rådde i devalveringarnas tryckkokar-ekonomi. 

Nu var han 60 år och livet hade andra utmaningar. Tennis till exempel, på 14 år hade han höjt sin spelförmåga nästa lika spektakulärt som aktieportföljens värde. Två träningsdagar i veckan hade blivit fem. ”Det enda sättet att klara knäna är att aldrig böja dem”, konstaterade han. Hans spelstil var defensiv och extremt teknisk, det gällde att inte ge motståndaren minsta tänkbara utrymme för attack.

I fortsättningen syntes han bara på listan över de stockholmare som betalade mest skatt. Den listan toppade han ofta. Nåja, han kom tillbaka i fastighetsbolaget Castellum på 1990-talet och efter millenniumskiftet syntes han på listan över svenska miljardärer. Till den stora ekonomiska framgången hade också bidragit att han var aktiv delägare i mäklarfirman Berg och engagerade sig i en rad företags aktieportföljer. Berg blev under Patrik Brummers och Christer Jacobssons ledning en framgångssaga ända tills huvudägare Volvo sålde till holländska ABN Amro.

Men sagan om Lazlo slutade inte där. Under 1990-talet fick han tid att fundera på större sammanhang och skriva på två böcker med sin vanliga grundlighet och systematik. Hans ena bok ”Vår tids största utmaning” handlar om det globala miljöhotet och hans andra ”Känslor och förnuft” om filosofi. Den syn han utvecklade på en osäker aktiemarknad gick att applicera på globala problem. Det osannolika var inte heller här samma som det omöjliga. Även små risker var oförsvarbara när hela mänsklighetens existens låg i potten.

År 2012 satsade finansmannen 500 miljoner kronor av sin förmögenhet i en stiftelse ”Global Challenges Foundation” för att upplysa om globala risker och år 2016 instiftade denna ett pris på 45 miljoner kronor till dem som kan bidra med modeller för att bättre hantera globala utmaningar. Tidigare har Handelshögskolan i Stockholm fått 40 miljoner för att utbilda morgondagens företagsledare i globalt risktänkande. 

”Tänk om 500 miljoner kronor till exempel skulle kunna leda till neddragningar i de väldiga militära utgifterna globalt. Då skulle man verkligen kunna tala om avkastning”, sade László med ett drömmande uttryck.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera