1515
Annons

Professorns förslag: Mobilisera civila cyberexperter vid attack

Det finns en massa värdefull kunskap bland civila om hur vi ska försvara oss vid en extraordinär händelse i cyberrymden. Dessa personer borde samlas i en frivilligorganisation, likt hemvärnet eller motorcykelkåren, menar KTH-professorn Pontus Johnson. 

KTH-professorn Pontus Johnson.
KTH-professorn Pontus Johnson.Foto:Joey Abrait

Idén om att samla frivilliga civila cyberexperter om Sverige eller svenska företag skulle drabbas av en omfattande attack är inte ny, men nu börjar den få fäste.  Det menar Pontus Johnson, professor i nätverk och systemteknik vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, och föreståndare för Centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet, som också är en av förespråkarna. 

”Grundidén är att det finns mycket folk i Sverige som är kompetenta på cyberområdet, såväl i näringslivet som i offentlig sektor, men de har ingen särskild roll vid extraordinära situationer.”

Därför har Pontus Johnson liksom en rad andra som exempelvis Patrik Sternudd, it-ingenjör på Försvarsmaktens ledningsstab, framfört behovet av en kompetenspool som kan bistå vid den här typen av situationer. 

Att kalla idén för ett cyberhemvärn, som en del media gjort, kan dock vara lite förvirrande menar Pontus Johnson.

”Hemvärnet sorterar organisatoriskt under Försvarsmakten och det är inte säkert att det är den bästa platsen för den här typen av frivilligorganisation. Det finns ju allt från Flygvapenfrivilliga till motorcykelkåren, de är ideella men har ett uppdrag på beredskapsområdet. Jag är övertygad om att det finns en ansenlig mängd personer därute som skulle vilja bidra men som i dag inte är förberedda på hur och var de skulle kunna göra det.”

Innehåll från AteaAnnons

Så sätts säkerhet och sekretess i fokus när välfärden digitaliseras

Digitala lösningar skapar bättre och mer effektiv vård och omsorg inom välfärdssektorn – men det finns utmaningar som måste hanteras.

Säkerheten och sekretessen får inte glömmas bort när den nya tekniken introduceras. 

– Det är viktigt att se över helheten och väga vinsterna mot riskerna. Säkerheten måste utvärderas löpande för att se till så att säkerhetsfunktionerna används rätt, säger Carl-Johan Ekelund, informationssäkerhetsexpert på Atea. 

Den nya digitala välfärdstekniken kan göra stor skillnad för brukare, personal och anhöriga. Tekniken kan verkligen revolutionera hur hela verksamheten inom välfärdssektorn bedrivs. Samtidigt som vården och omsorgen blir bättre finns också besparingar att göra.

Exemplen är många. En enda medicinrobot som placeras ut hos en äldre kan exempelvis frigöra 300 timmar för personalen som då kan läggas på andra brukare. Tekniska lösningar som gör det möjligt att skriva journaler direkt på plats eller hålla digitala möten kan också effektivisera arbetet.

Hemmonitorering, som innebär tillsyn och vård i hemmet via digitala möten och teknik som brukarna själva kan använda för att mäta sitt hälsotillstånd, är ytterligare ett exempel. 

– Man ser redan nu att hemmonitorering ger stora vinster. Prover följs upp digitalt och vårdtagaren får snabb återkoppling och vet direkt om något inte stämmer. Det ger bättre koll på den egna hälsan och minskar oron. Hemmonitorering avlastar samtidigt vården och minskar risken för smittspridning, säger Malin Sölsnaes, chef för fokusområdet äldreomsorg på Atea.

Många utmaningar med ny teknik inom välfärden

Men innan vård- och omsorgsgivare investerar i ny teknik måste man säkerställa att alla regulatoriska krav är uppfyllda. 

Hur ska behörigheter regleras och av vem? På vilka servrar lagras patientdata? Uppfyller datalagringen GDPR och andra krav? Hur tar man backup på data och var lagras den? Används rätt säkerhetsnivå när det gäller kryptering? Hur ska personalen veta vilka patientuppgifter som får delas i chattar? Fungerar trygghetslarmen på de nätverk som finns och uppfyller de kraven hos SOS Alarm? Vad händer med inloggningsuppgifter när någon slutar?

– Innan man tar in nya, digitala lösningar för välfärdstekniken är det viktigt att göra ett grundligt förarbete tillsammans med verksamheten, it-avdelningen och andra experter. Annars kanske man sitter där med något som inte uppfyller säkerhetskraven. Ska man bygga på säkerhet i efterhand kan det bli mycket dyrare och sämre. Hela besparingen som den nya välfärdstekniken skulle medföra bara försvinner, säger Carl-Johan Ekelund. 

Atea kan hjälpa till att introducera välfärdsteknik säkert

Atea har lång och bred erfarenhet av att hjälpa kommuner och andra omsorgsoperatörer att bättre dra nytta av den välfärdsteknik och de digitala lösningar som marknaden erbjuder – på ett tryggt, säkert och effektivt sätt. 

– Det råder inga tvivel om att välfärdsteknik är en förutsättning för högkvalitativ vård och omsorg – och för att äldre ska kunna leva självständigt och bo kvar hemma så länge de själva vill och kan. Men fällorna är många när det gäller tekniken. Det gäller att tänka sig för både en och två gånger innan man släpper in en ny, glimrande attraktiv lösning i verksamheten. Här kan vi på Atea hjälpa till, avslutar Carl-Johan Ekelund.

Om Atea

Genom att skapa en it-infrastruktur i världsklass är Atea med och lägger grunden till ett smartare och mer innovativt Sverige.

Läs mer om Atea här! 

 

Mer från Atea

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Atea och ej en artikel av Dagens industri

Sparproffsen: Så anpassar du portföljen efter din ålder

Börsturbulensen håller i sig men det är i de sämsta av tider som de bästa affärsmöjligheterna uppenbarar sig, menar Avanzas sparanalytiker Moa Langemark och Danske Banks strateg Maria Landeborn.

Nu ger sparproffsen sin syn på den skakiga marknaden och delar med sig av sina bästa tips på hur en 25-åring, en 45-åring och en 65-åring bygger en framgångsrik aktieportfölj.

”Det finns ingen anledning att hoppa överbord nu”, säger Moa Langemark.

Avanzas sparanalytiker Moa Langemark och Danske Banks strateg Maria Landeborn.
Avanzas sparanalytiker Moa Langemark och Danske Banks strateg Maria Landeborn.Foto:Thomas Blomquist/Mostphotos/Jack Mikrut

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera