ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Professorn: Skattebetalarna tar risken när Ingves ger sig in på ny marknad

Skattebetalarna tar risken när Stefan Ingves ger sig in på en helt ny marknad. Det säger Karolina Ekholm apropå att Riksbanken på torsdagen börjar köpa företagskrediter. 

Hon välkomnar samtidigt kraftiga åtgärder och skulle gärna se en återgång till minusräntor i Sverige.

”Ytterst så är det skattebetalarna som tar den där risken”, säger Karolina Ekholm, apropå att Riksbankens avser att börja köpa företagscertifikat på torsdagen.

Det är en slags företagsobligationer med kortare löptid, och tanken är att Riksbanken ska köpa för 4 miljarder kronor på andrahandsmarknaden. Men det finns flera frågetecken. 

Dels är centralbanken är en oerfaren köpare på marknaden, och dels innebär det en ny typ av risk i balansräkningen. 

”Det handlar om att gå in på lite nya områden. Det är inte helt okomplicerat”, säger Karolina Ekholm, som själv varit vice Riksbankschef. 

Vanligtvis undviker centralbanker att ta på sig risk, exempelvis genom att köpa säkra statspapper. 

”Men det har förändrats efter den globala finanskrisen. Man köper på sina håll även obligationer som inte är helt riskfria.” 

Bostadsobligationer, något som storbankerna ger ut, är ett sådant exempel. Men med företagsupplåning tar Riksbanken på sig en ny grad av osäkerhet, i en tid då många bolag har akuta finansiella problem.  

”Talar vi om företagsobligationer, då är det en kreditrisk som är högst påtaglig”, säger hon i en intervju med Ekonomistudion i DiTV. 

Någon tydlig rutin för vad som händer om stora kreditförluster skulle uppstår finns inte i dag, även om det är tydligt vem som kan bli förlorare. 

”I slutändan blir det alltid skattebetalaren. Visst är Riksbanken en självständig myndighet men det som man gör där är inte frikopplat”, säger Karolina Ekholm, som också påpekar att hennes tidigare kollegor på Brunkebergstorg inte har så stor erfarenhet av att göra bedömningar på den här marknaden. 

”Hur ska riskerna hanteras? Ska man gå via andra aktörer? Det är många frågetecken kring den här typen av åtgärder.”  

Karolina Ekholm säger vidare att den här typen av risk egentligen ska tas av staten och statskassan, hon efterlyser också någon form av kontrollfunktion. 

”Vi måste hitta ett sätt att göra det där transparent, med demokratisk legitimitet.” 

Men hon påpekar samtidigt att krisen är unik och kräver snabba åtgärder. Det är bättre att ta i lite extra, eftersom många manövrar strandar eller stagnerar: 

”Utifrån så underskattar man alltid de komplikationer som uppstår när man ska få saker och ting på plats. Det kan vara administrativt och logistiskt. Min inställning är att det är bättre att ta i för mycket än för lite. Allt tar tid.” 

Riksbanken är motvillig till en räntesänkning. Hur ser du på det?
”Jag tycker att det ändå är ett naturligt nästa steg. De höjde ganska nyligen, givet att saker nu går åt helt motsatt håll så vore det en rimlig åtgärd.” 

Di har i flera artiklar belyst problemen på marknaden för företagsobligationer, där fonder med riskabla värdepapper marknadsfört sig som mycket trygga investeringar. Spiltan, som sticker ut i sammanhanget har fått hålla två stora fonder stängda under lång tid, men väntas nu gynnas av att Riksbanken går in på marknaden. 

Men Karolina Ekholm är ändå inte särskilt orolig för de etiska diskussioner, ofta kallad Moral Hazard, som uppstår när man räddar aktörer i kris. 

”Det pratas om det här i många sammanhang. Alla åtgärder för att stötta företag är ju en subventionering, vilket kan kopplas till Moral Hazard. Jag tycker ändå att i det här läget, med en extern chock, så får man nästan lägga sådant åt sidan och göra vad man kan för att stoppa blodflödet.” 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer