Annons

Professorn: Regeringen drar nytta av alliansens politik

Konjunkturen och de låga räntorna är orsaken till att jobben vuxit med 200.000 sedan regeringsskiftet. Och politiken - men inte på det sättet regeringen menar. "Regeringen drar nytta av alliansens tidigare politik", säger Lars Calmfors, professor i nationalekonomi.

Statsminister Stefan Löfven (S) och hans företrädare Fredrik Reinfeldt.
Statsminister Stefan Löfven (S) och hans företrädare Fredrik Reinfeldt.

Regeringen refererar flitigt till siffror från SCB som visar att 200.000 fler jobbar jämfört med när den tillträdde för att ge bilden att jobbpolitiken som en framgång. Senast användes siffran av statsminister Stefan Löfven i hans tal på Hasslö i Blekinge på måndagen och den finns även med i talmanuset inför kvällens tal på Öland.

"200.000 fler personer har kunnat komma hem till sin partner eller sina barn och säga: Ja, idag hände det! Jag fick jobbet!", är det känslosamma budskapet från Stefan Löfven.

Men den rödgröna regeringens politik har i själva verket varit av "liten betydelse”, enligt nationalekonomiprofessor Lars Calmfors.

”I huvudsak är det en konsekvens av den allmänna konjunkturuppgången. Är det någon politik som varit av stor betydelse så är det den expansiva penningpolitiken som också har lett till en svag krona", säger Lars Calmfors.

Finanspolitiken har också varit viktig men inte på det sätt Stefan Löfven och regeringen menar.

”Det är klart att regeringen drar nytta av alliansens tidigare politik. Jag tror faktiskt den spelat en betydande roll”, säger han och pekar ut jobbskatteavdragen och a-kassesänkningen som viktiga jobbstimulanser.

Alliansregeringens utbudsreformer har samverkat med den uppgående konjunkturen så att de nu fått rejäl utväxling i jobbstatistiken, enligt Lars Calmfors.

”Den tidigare lågkonjunkturen gjorde att de borgerliga partierna inte fick någon utväxling på politiken. Den har kommit först med eftersläpning”, säger Lars Calmfors.

Regeringens höjning av a-kassan finns i den negativa vågskålen och högre offentlig konsumtion och offentliga investeringar i den positiva, enligt Lars Calmfors analys. Medan han anser att det var rätt att höja a-kassan av sociala skäl, är han kritisk till finanspolitiken, som han anser är allt för expansiv.

”Ska man uppnå det nya överskottsmålet över konjunkturcykeln bör man i en kraftig högkonjunktur ligga bättre till än regeringen gör.”

Att finansminister Magdalena Anderssons senaste prognos visade på ett konjunkturrensat överskott på 0,3 procent i år som stiger snabbt rubbar inte inställningen.

”Det strukturella sparandet skulle behöva ligga högre eftersom man kan räkna med att det blir strukturella underskott när när det blir lågkonjunktur”, säger han och påpekar att Anderssons siffror inte tar höjd för vare sig en tilltagen valbudget eller de stimulansåtgärder som sätts in i en konjunkturnedgång.

Är det ’fake news’ när regeringen tar åt sig äran åt sig av de 200.000 jobben?
”Den ena regeringen är inte bättre än den andra. Det ligger väl i den politiska debattens natur att man tar åt sig äran av att det går bra och glömmer vad som beror på beslut som tagits tidigare eller Riksbankens politik.”

Innehåll från Mistra Food FuturesAnnons

Så kan vårt livsmedelssystem framtidssäkras

Helena Hansson och Per-Anders Hansson på SLU är programchefer för forskningsprogrammet Mistra Food Futures.
Helena Hansson och Per-Anders Hansson på SLU är programchefer för forskningsprogrammet Mistra Food Futures.

I framtiden behöver det svenska matsystemet vara mer hållbart än i dag. Produktion och konsumtion av livsmedel behöver förändras i grunden. För att nå dit krävs nya initiativ, kunskaper, metoder och strategier. Just detta tas fram inom det omfattande forskningsprogrammet Mistra Food Futures.

Hur gör vi för att skapa ett hållbart livsmedelssystem som kan leverera hälsosam mat till alla, utan att utarma naturen och påverka klimatet, samtidigt som systemet också är ekonomiskt och socialt hållbart? Detta undersöker forskare inom programmet Mistra Food Futures, som leds av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i nära samarbete med forskningsinstitutet RISE och Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. 

– Med oss har vi även Chalmers, Göteborgs universitet, regioner, myndigheter och aktörer från näringslivet som täcker hela värdekedjan. Samarbetet ger oss möjlighet att förankra forskningen inom och utanför den akademiska sfären och göra den relevant utifrån ett praktiskt perspektiv, säger Helena Hansson, professor vid institutionen för ekonomi på SLU och programchef för Mistra Food Futures.

– Våra samarbeten innebär att vi har direktlänkar till aktörer som kan dela med sig av högkvalitativa data, data som vi behöver för att göra beräkningar, säger Per-Anders Hansson, professor vid institutionen för energi och teknik på SLU och biträdande programchef. 

Oväntade förändringar påverkar livsmedelsförsörjningen

I spåren av coronapandemin, klimatkrisen och Rysslands invasion av Ukraina har frågan om livsmedelssystemets resiliens blivit högaktuell. Många länder, däribland Sverige, är i dag beroende av import av både råvaror och insatsmedel för livsmedelsproduktion. Om det pågår en kris eller ett krig i länderna som exporterar kan det resultera i brist på livsmedel och högre priser.

I ett flertal projekt har Mistra Food Futures undersökt hur jordbruket kan minska sin klimatpåverkan som ett led i att nå visionen om nettonoll av växthusgaser – och samtidigt bidra till ökad resiliens.

– Ett av projekten handlar om att köra jordbruksmaskiner på el som produceras på den egna gården, i stället för att använda importerade fossila bränslen. Ett annat handlar om att hitta alternativ till kvävegödsel, som i regel produceras från importerad naturgas. I ett tredje projekt undersöker vi hur klimatet påverkas om grisar skulle äta mindre importerad mat och mer gräs från den egna gården, berättar Per-Anders Hansson. 

Lägger grunden för nettonollutsläpp

Denna forskning är exempel på hur Mistra Food Futures tillsammans med samarbetspartners hittar och skapar hållbara lösningar. 

– Vi kommer inte att kunna transformera livsmedelssystemet över en natt, men vissa åtgärder kan göras redan nu för att lägga grunden för ett svenskt jordbruk med nettonollutsläpp och en mer uthållig livsmedelsproduktion och förädling, konstaterar Per-Anders Hansson.

Läs mer om Mistra Food Futures och deras forskning här.  

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mistra Food Futures och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera