Professorn om svårigheten med innovationer

Att arbeta med innovation är att navigera i osäkerheten, menar innovationsprofessorn Sofia Börjesson.
”Innovationsarbetet är viktigt, men eftersom det går utanför ramarna kan det vara svårt för stora, industriella bolag att få in det i sin verksamhet”, säger hon.

Professorn Sofia Börjesson anser att rationella bolag som presterar goda resultat ofta har svårt med innovativt arbete i den ordinarie verksamheten.
Professorn Sofia Börjesson anser att rationella bolag som presterar goda resultat ofta har svårt med innovativt arbete i den ordinarie verksamheten.Bild:Jan-Olof Yxell

Innovativa företag, innovativa ledare och innovativa lösningar – i dagens samhälle kryllar det av referenser till att arbeta innovativt.
En som har stor erfarenhet av detta är Sofia Börjesson, professor i ledning och organisering inom innovation på Chalmers.

”Innovation är på många sätt ett av de mest devalverade orden. Alla pratar om det och hur viktigt det är, men färre sätter ord på den komplexitet som innovation innebär”, säger hon.

För att förstå vad innovation är måste man enligt Sofia Börjesson börja med att särskilja det från produktutveckling.

Produktutveckling handlar om att utveckla den produkt som ett företag har bestämt sig för att göra, medan innovation går ut på att ta fram helt nya värdeerbjudanden.

”Innovation handlar om att försöka hitta något som man egentligen inte visste att man sökte och att skapa något nytt som kan kommersialiseras. Men det är svårt för många etablerade företag eftersom de är byggda för att säkerställa dagens affär.”

Själv har Sofia Börjesson i flera år forskat om de största svenska industribolagen och deras utmaningar med att arbeta med innovationer. Dessa bolag har stora produktutvecklingsenheter, vars uppgift är att utveckla produktportföljen.
Generellt har dessa enheter stor makt när det ska tas fram nya produkter, vilket riskerar att drabba företagens innovationsarbete.

”De stora industriföretagen bygger på storskalighet, effektivitet och en logik av att minska osäkerheten eller att förutse marknaden. Därför efterfrågas reflexmässigt ett ”business case” eller en kalkyl när en ny produkt eller tjänst presenteras. Det är bra för kända produkter och marknader, men oförenligt med innovation”, säger Sofia Börjesson och utvecklar:
”Det leder till att rationella bolag som presterar goda resultat får svårt att pussla in ett innovativt arbete i den ordinarie verksamheten. Bolag som befinner sig i en kris och inte har något val blir därför ofta mer innovativa.”

Det kan med andra ord låta som att de små och medelstora bolagen, där bolagsstrukturerna inte är lika inarbetade, har störst möjlighet att vara innovativa. Det är dock inte hela sanningen.

”Små företag har i gengäld begränsade resurser till att utforska nya områden. Då prioriterar man oftast beprövade vägar för att överleva.”

På Stockholmsbörsen har de högst värderade bolagen flera decennier på nacken. De genomsyras därför ofta av ett rationellt styrsätt som alltså riskerar att missgynna innovation.

”De största svenska bolagen är äldre industriföretag och även om de från början har byggts upp genom innovation har de sedan utvecklats med hjälp av produktutveckling. Jämför man med exempelvis USA så har de många unga bolag som är högt värderade och som är klassade som innovativa. Google är ett exempel”, säger Sofia Börjesson.

För att ett stort bolag ska kunna vara innovativt menar Sofia Börjesson att det är viktigt med en långsiktigt arbetande styrelse. Hon lyfter även fram att vd:n har en nyckelroll för att medarbetarna ska våga testa sådant som ligger utanför de ordinarie processerna.

”SKF:s förre vd Tom Johnstone är ett exempel på en vd som uppmuntrade innovationsarbete och därmed gjorde det arbetet legitimt”, säger Sofia Börjesson.

Hon menar även att läkemedelsbranschen är en sektor där innovation uppmuntras.

”Det ligger lite i deras DNA att pröva olika vägar för att försöka ta fram helt nya läkemedel. Men de är också skickliga på att stänga eller lägga ned sådana projekt som inte lyckas.”

Men Sofia Börjesson är inte bara forskare vid Chalmers. Sedan 2012 är hon även styrelseledamot i Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. Hon menar att IVA är en plattform för samverkan mellan näringsliv och akademi, vilket gynnar båda parter.

”IVA är en oberoende arena där akademiker och praktiker möts. Men forskningen kring hur man leder och organiserar för innovation är ett ungt ämne, så för att utveckla kunskaperna på området menar jag att vi akademiker måste arbeta tillsammans med näringslivet.”


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från KIAAnnons

Strategin: Så ska ännu fler få köra laddbara bilar

57 procent av försäljningen i år, 80 procent nästa år.

Kias offensiva satsning för att få ännu fler att köra laddbara bilar fortsätter.

Snart lanseras dessutom den populära familjesuven Kia Sorento som laddhybrid vilket lär ge extra fart till den positiva utvecklingen. 

– Vi vill att många – inte bara några få – ska kunna köra laddbara bilar, säger Jonas Nilsson, marknadschef på Kia Motors Sweden.

Nya Kia Sorrento – snart även som laddhybrid.  

Kia blir allt populärare på den svenska bilmarknaden.

För tredje året i rad är den Sydkoreanska biltillverkaren Sveriges tredje största bilmärke – till och med störst om man enbart räknar försäljning till privatpersoner. Sedan flera år är Kia dessutom en av de allra största när det gäller laddbara bilar i Sverige.

Bakom försäljningsökningen och den ledande positionen ligger bland annat en offensiv satsning på att utöka produktportföljen med nya laddbara alternativ.

I utbudet finns nu fyra modeller som laddhybrid – Kia Ceed SW, Optima SW, Niro och XCeed – samt två rena elbilar: Kia e-Niro och e-Soul.

Kia e-Niro.
Kia e-Niro.

Och snart är det Sverigepremiär för ytterligare en laddhybrid: den sjusitsiga suven Kia Sorento.

– Vårt utbud av laddbara bilar blir allt mer komplett. Vi vill att fler ska kunna köra elektrifierade bilar och minimera sin klimatpåverkan, oavsett familjesituation, tycke och smak, säger Jonas Nilsson.

8 000 tekniker jobbar med utveckling

Redan i år har Kia i genomsnitt det lägsta koldioxidutsläppet av Sveriges tio största biltillverkare.

57 procent av Kias totala försäljning på svenska marknaden utgöras av laddbara modeller. En siffra som ska öka till 80 procent redan nästa år.

För att klara den offensiva omställningen från fossila drivmedel till el jobbas det intensivt på Kias forsknings- och utvecklingscenter utanför Seoul i Sydkorea. Sammanlagt arbetar 8 000 tekniker med att utveckla framtidens fordon med alternativa drivmedel och hög återvinningsgrad av material.

Till 2025 ska det finnas 11 stycken i utbudet (inklusive de befintliga elbilsmodellerna) varav ett flertal av dessa ska vara dedikerade elbilar.

Kia XCeed.
Kia XCeed.

Ett komplett modellutbud av elbilar ska tillsammans med ett antal strategiska samarbeten stärka Kias position som ett ledande elbilsmärke.

– Vi har en offensiv strategi för att fortsätta utvecklas på elbilsmarknaden. Ett komplett modellutbud av elbilar ska tillsammans med ett antal strategiska samarbeten inom elfordon, batteritillverkning och olika mobilitetstjänster stärka vår position som ledande elbilsmärke, säger David Lilja, press- och kommunikationschef på Kia Motors Sweden.

Premiär för Kia Sorento Plug-In Hybrid

Nästa steg för att komplettera utbudet av laddbara modeller tas med lanseringen av nya Kia Sorento – en sjusitsig familjesuv som tack vare fina utrymmen, funktionalitet och effektivitet blivit en allt populärare modell i sitt segment. 

Dieselversionen som just lanserats är först ut och redan nu går det att förboka modellen som laddhybrid med leverans under första kvartalet nästa år.

Fjärde generationen av Sorento (den första kom 2002) har tagit ett rejält teknik- och designsprång. Modellen har fått ett mer massivt utseende, större utrymmen, uppkopplade tjänster samt de senaste förarassistentsystemen. 

Kias nya laddhybrid Kia Sorento kombinerar en turboladdad bensinmotor på 1,6 liter och 180 hästkrafter och ett vridmoment på 265 newtonmeter med ett batteri på 13,8 kWh och en elmotor på 91 hästkrafter. Tillsammans ger det en systemeffekt på 265 hästkrafter och 350 newtonmeter. 

Drivningen sker på alla fyra hjulen genom en sexväxlad automatlåda som tillåter att både bensin- och elmotor ger full effekt samtidigt. För första gången använder sig Kia av ett oberoende kylningssystem för batteripaketet i en laddhybrid för optimal kapacitet.

Sju års nybilsgaranti

Precis som alla andra modeller från Kia har Sorento sju års nybilsgaranti direkt från fabrik. Garantin gäller även EV-batterierna. I Sverige lanseras Kia Sorento i tre utrustningsnivåer; Action, Advance och Advance Plus. 

Nya Kia Sorrento – snart även som laddhybrid. 

 

Mer från KIA

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med KIA och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?