Annons

Professorn om krisen: Rädda inte gamla företag

Kompetenta statstjänstemän med integritet kan göra stor skillnad för att den svenska ekonomin ska startas om på ett hållbart sätt, menar Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy vid Chalmers. 

Tomas Kåberger.
Tomas Kåberger.Foto:Cicci Jonson

Han har blivit en av de främsta rösterna i Sverige för en grön omstart. Tomas Kåberger, med bas i Göteborg men med världen som arbetsplats, professorn vars meritlista är längre än de flestas. Två av de mest prestigefyllda uppdragen är ordförandeskapet i Softbank-grundaren Masayoshi Sons Renewable Energy Institute och arbetet med European Institute of Innovation & Technology via InnoEnergy.

I Sverige har han bland annat haft rollen som chef för Energimyndigheten och är i dag medlem av Klimatpolitiska rådet som ska utvärdera om regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat. 

”Det blir extra intressant att granska vad Sveriges politiker gör i år. Alla krisande företag skriker desperat högt medan företagen med framtidsteknologier inte är lika desperata. Då gäller det att klara av att särskilja. Här kan kompetenta statstjänstemän med integritet göra stor skillnad. Det är inte lätt, jag vet, jag har också jobbat på myndighet”, säger Tomas Kåberger. 

Hans budskap är tydligt, satsa på framtidens företag istället för att rädda gamla. Men med investeringar, inte bidrag. 

”Jag tycker inte skattebetalarna ska ge bort pengarna, utan att staten ska investera för att framtida generationens skattebetalare ska få återbäring.”

Företag med ny teknologi, oftast små, behöver finansiering, även om de inte skriker högst. Planerade finansieringsrundor riskerar att inte bli av då investerarna har fullt upp med att rädda företag med akuta problem på grund av corona, säger Tomas Kåberger och tycker att man ska titta på företag som har en god chans att bli ledande inom sina respektive områden. 

”Einride, som utvecklar självkörande fordon, Heart Aerospace som utvecklar elflygplan, eller Ascatron, som utvecklar kiselkarbidkomponenter kiselkarbid. I Sverige har vi svårt att se värdet av detta men när den här typen av bolag inte får svenska investerare är risken att de blir kinesiska eller amerikanska.”

Ett annat förslag han lägger på bordet är att staten investerar i anläggningar med ny teknik. 

”Det kan ge sysselsättning samtidigt som de företag som levererar teknologin får en möjlighet att visa sin teknik för att sedan gå vidare och sälja den på världsmarknaden. Det är viktigt att staten inte blir en bromskloss.”

Han pekar på framgångsrika förebilder i den svenska industrihistorien, som hur Televerket hjälpte Ericsson med telefonväxlar och hur Vattenfall hjälpte Asea att bli världsledande på kraftöverföring. 

”Samtidigt såg vi avskräckande exempel under den senare den av 1900-talet när Sverige försökte rädda företag i varvs- och tekobranschen och den missräknade satsningen på kärnkraften. Inget av detta gav betydande exportintäkter eller någon industriell framgång.”

Han bekräftar den förändring som efter en lång och envis kamp blivit verklighet. 

”Medan det tidigare var så att de åtgärder man valde av miljöskäl var en ekonomisk belastning är dessa åtgärder i dag industriellt viktiga och en konkurrensfördel att ta de nya teknikerna i anspråk”, säger han och exemplifierar med elcertifikat, ett ekonomiskt stöd för producenter av förnybar el som funnits i Sverige sedan 2003. 

”Systemet har avvecklat sig själv och nu byggs det ändå rekordartat mycket vindkraft i Sverige. Osubventionerad solel byggs nu i Polen, Tyskland, England och Danmark. Denna billiga förnybara el gör det möjligt att ersätta fossila bränslen i såväl transportsektorn som industrin.”

Vad är det bästa vi kan göra nu?
”Ta hand om människor som drabbats, men inte företag. Investera i framtidens teknik och företag i stället för att rädda gamla företag och teknik. Det kräver att man står emot etablerade och industriella ekonomiska intressen, och det är lättare att säga än att göra”, konstaterar Tomas Kåberger.

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från BixiaAnnons

Gör ett hållbart elval

En bättre framtid kan bara skapas genom handling. På elbolaget Bixia arbetar man sedan länge aktivt med omställningen mot ett förnybart energisystem. Att arbeta med hållbar utveckling är en naturlig del i Bixias verksamhet och en stark drivkraft i det dagliga jobbet. 

Bixias hela affärsmodell handlar om att tillföra mer förnybar el till systemet, elen säljer de sedan vidare till sina kunder. Idag är Bixia det elbolag i Norden som köper in störst andel förnybar el från små lokala producenter av sol, vind och vattenkraft. Idag levererar elbolaget 100 procent förnybar el till alla privatkunder och har som målsättning att från och med år 2022 leverera 100 procent förnybar el även till företagskunder. Det är tack vare Bixias lokala producenter som detta är möjligt.

Bixias hjältar

— Våra producenter är våra hjältar. Många gånger är det en bonde som har valt att sätta upp ett vindkraftverk eller solpaneler och sedan säljer sin överskottsel genom oss. När kunderna sedan köper närproducerad el ser vi till att producenterna får lite bättre betalt så att de kan investera i ännu mer förnybar produktion. Det innebär att vår affär bidrar till mer förnybar el i systemet, säger Pär Kaller, vd Bixia.

— Det är tyvärr få personer som känner till vilken betydelse valet av el har för vårt klimat. Bara genom att aktivt välja förnybar el kan man som privatperson minska sitt koldioxidutsläpp med lika mycket som det tar att åka bensindriven bil en tur och returresa till Kapstaden. Dessutom är det ett enkelt val, som inte kräver att man ändrar sina vanor eller avstår från något.

Välj förnybar el för ditt företag

Idag förväntas att företag ska minska sin klimatpåverkan samtidigt som det ställs krav på öppen och ärlig dialog med kunden. Därför är Bixia extra stolta över att ha blivit godkända som ett schysst elhandelsbolag. Certifieringen ger kunderna en bekräftelse på att de gjort ett extra bra val och innebär att Bixia som elhandlare uppfyller 17 kundlöften för att kunderna ska känna sig trygga i sitt val av elbolag. För Bixia är det viktigt att valet av förnybar el känns både lätt och rätt.

Läs mer på bixia.se/foretag 

Mer från Bixia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Bixia och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?