1515
Annons

Professorn: Kollektivavtalen hotas om inte facken lyssnar

Arbetsmarknadsekonomiska rådet har hittat den svaga punkten på svensk arbetsmarknad. Nu varnar nationalekonomiprofessor Lars Calmfors facken för att inte lyssna på de små företagen.

Lars Calmfors och LO-borgen.
Lars Calmfors och LO-borgen.Bild:TT

Företag är i regel positiva till kollektivavtal, men det är inte kollektivavtalets färdiga paket med löner och andra villkor som väger tyngst, enligt undersökningen. Betydligt viktigare är att de bättrar på anseendet för anslutna företag.

Det framgår av en undersökning som undersökningsföretaget Demoskop har genomförde i höstas på uppdrag av Arbetsmarknadsekonomiska rådet som presenteras vid en presskonferens på tisdagen.

”Det handlar alltså om vad andra tycker och inte om vad företagen själva tycker om avtalen”, säger Lars Calmfors som ser det som ett svaghetstecken för partsmodellen. 

Sedan 1985 har den fackliga anslutningsgraden sjunkit från cirka 35 till cirka 17 procent i Tyskland. Den har under samma tid sjunkit med nästan lika mycket i Sverige, men från en högre nivå till cirka 70 procent.

"Kollektivavtalssystemet hålls i högre grad upp av arbetsgivarna", säger han.

Lars Calmfors drar paralleller till Tyskland som haft ett system med kollektivavtal som fallit sönder.

"Där har systemet eroderat när kollektivavtalens täckningsgrad sjunkit därför att många företag har lämnat det. Det finns en risk att samma sak händer i Sverige i framtiden”, säger Lars Calmfors och pekar på att färre än 60 procent av de anställda i Tyskland omfattas av kollektivavtal. 

"Exemplet Tyskland visar att ett väletablerat avtalssystem av vår typ kan förändras kraftigt", fortsätter Lars Calmfors. 

Men risken är inte omedelbar, enligt Calmfors som tror att det skulle kräva både kraftiga störningar i ekonomin och att den fackliga anslutningsgraden fortsätter att sjunka.

Regeringen införde nyligen avdragsrätt för fackavgiften vilket skulle kunna verka i andra riktningen. Lars Calmfors anser att fackliga företrädare har en hemläxa att göra.

"Facket har ett eget intresse av att göra avtalen mer attraktiva för företag", säger han och pekar på sifferlösa avtal, eller mindre omfattande kollektivavtal som är bättre anpassade till småföretag som möjliga vägar fram.

Sannolikt finns det en "tipping point" där den fackliga organisationsgraden blir så låg att systemet urholkas på samma sätt som i Tyskland enligt Lars Calmfors.

"Vi vet inte hur robust vårt system är, men vi bör inte ta för givet att det förblir som i dag om den fackliga anslutningsgraden fortsätter att minska”, säger han.

Totalt svarade 4 000 företag på frågor som rör kollektivavtal i undersökningen.

Du har väl inte missat DiTV – Sveriges nya ekonomi-tv-kanal? 


Forskningschef: Komponentbristen blir kvar i åratal

DAVOS. Flera av de problem som i dag stör företagens försörjningskedjor tar flera år att lösa. Den dystra prognosen kom från av världens ledande experter på området, Jagjit Singh Srai, forskningschef på Cambridge vid toppmötet i Davos.

Jagjit Singh Srai, forskningschef på Cambridge.
Jagjit Singh Srai, forskningschef på Cambridge.Foto:Anna Ekelund / TT

Jagjit Singh Srai som är forskningschef på Cambridge och specialiserad på försörjningskedjor kan räkna upp åtminstone sex olika faktorer som samverkar just nu för att stoppa upp de försörjningskedjor som plågar många företag, inte minst de svenska fordonstillverkarna. Utöver de välkända problemen med komponentbrist, kapacitetsbrist på fraktsidan, inte minst när det gäller hamnarna pekade han ut att efterfrågan har fluktuerat kraftigt och att det på många marknader är brist på arbetskraft. 

”Det här påverkar även konsumenterna, eftersom ledtiderna på de produkter de efterfrågar blir längre och längre”, säger han till Di i Davos.

Det är svårt att förutspå hur länge problemen i leveranskedjorna fortsätter, säger han. 

”Men det vi vet är att flera av de underliggande problemen inte kommer att lösas de närmaste tolv månaderna. Bristen på komponenter som chip, som drabbar många industrier bland annat bilindustrin, påverkas av bristen på hamnkapacitet och av att efterfrågan har pendlat mellan att vara upp 50 procent och ned 30 procent, när försörjningskedjorna kan hantera fluktuationer på kanske 10 procent upp eller ned.”

Det här är problem som tar lång tid att lösa, säger Jagjit Singh Srai.

”Den instabiliteten räknar jag med att den håller i sig i ett par år. Det här löser sig först när ny kapacitet fins på plats.”

Han talar om investeringar i såväl USA som Europa när det gäller kretskort, men räknar med att det tar år innan de är uppe i full kapacitet - dessutom är efterfrågan hög på mängder av olika kretskort. 

I och med att försörjningskedjorna har globaliserats har ledtiderna ökat, och när nu fartyg och containrar finns på fel ställen, fördubblas de redan långa leveranstiderna, säger han. 

”Problemen är inte över på ett halvår. De är långsiktiga”, säger Jagjit Singh Srai, och räknar med att många industrier kommer att flytta hem produktion, onshoring, eller flytta den närmare sina marknader, nearshoring.

Den nuvarande situationen är helt klart inflationsdrivande, säger han.  Men det är oklart om det faktum att företag tillverkar produkter närmare hemmamarknaderna, där kostnadsläget generellt är högre, behöver leda till högre priser. 

”De nya investeringarna blir av ny mer automatiserad teknik, och vi får lägre kostnad för distribution. Jag tror att det blir mindre inflationsdrivande än vad många föreställer sig”, säger han.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?