1515
Annons

Professor varnar: Flockimmunitet i Stockholm kan dröja

I Stockholm hade 7,3 procent utvecklat antikroppar för covid-19 i månadsskiftet april-maj, enligt Folkhälsomyndighetens nya studie.

Om inte fler än så var immuna vid den tiden kan man inte hoppas på flockimmunitet i staden till sommaren, anser matematikern Tom Britton.

Foto:Claudio Bresciani/TT

Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet, har tidigare beräknat att flockimmunitet skulle kunna uppnås om 40 procent av befolkningen smittats, och att smittspridningen i Stockholm därmed skulle kunna avstanna av i mitten av juni.

Men om Folkhälsomyndighetens resultat överensstämmer med andelen immuna i verkligheten lär det inte ske – eftersom andelen är betydligt lägre än tidigare uppskattningar, enligt Tom Britton.

”Om det är så att de tidigare beräkningarna är felaktiga och att det är klart färre som har smittats, då kan man inte längre hoppas på flockimmunitet. Viss partiell immunitet, ja, men inte flockimmunitet”, säger han.

Detta sägs med förbehållet att resultaten faktiskt är helt representativa, vilket inte är helt klarlagt, samt med förbehållet att antikroppar är en förutsättning för immunitet. Immunologen Petter Brodin vid Karolinska institutet har exempelvis sagt att det inte nödvändigtvis måste vara så.

Enligt Brodin finns möjligheten att man kan ha varit smittad och därmed utvecklat ett visst skydd mot viruset utan att testa positivt för antikroppar.

”Om det är förklaringen, att det finns ett antal som inte har antikroppar men som ändå är skyddade, då finns fortfarande möjligheten att vi närmar oss flockimmunitet i juni (i Stockholm)”, säger Tom Britton.

Enligt statsepidemiolog Anders Tegnell är dock resultaten från den första studien inte långt ifrån vad man hade räknat med.

”Det ligger inte så off att vi är djupt oroade”, säger han.

Och allt talar för att vi kommer att se en avtagande smittspridning till följd av ökad partiell immunitet, säger Tegnell.

”Allt vi vet om den här typen av sjukdomar talar för att vi kommer att ha en fortsatt avtagande andel smittade, förutsatt att folk inte ändrar sitt beteende på ett drastiskt sätt.”

Effekterna av partiell immunitet har redan börjat synas, säger han.

”Vi ser en sakta avtagande smittspridning, trots att inga fler åtgärder har vidtagits. Om något har väl personer kanske mer sociala kontakter än tidigare, enligt alla indikationer – och trots det ser vi fallande intag på intensivvårdsavdelningarna, som förmodligen är den bästa indikatorn.”

Han är dock noga med att fortsatt påpeka att flockimmunitet i sig inte är målet man arbetar efter.

”Immunitet vid den här typen av sjukdomar fungerar inte så, det är därför vi inte använder begreppet. Flockimmunitet är ett tillstånd som egentligen bara kan uppstå när man har ett vaccin”, säger Anders Tegnell.

Innehåll från HuaweiAnnons

Så ska samverkan och innovation lösa klimatutmaningen

Drygt 98 procent av den el som produceras i Sverige är fossilfri. Men i takt med klimatomställningen ökar också vårt energibehov kraftigt. Det innebär en stor utmaning – men också en möjlighet att tänka nytt och innovativt.

Teknik kan förändra världen och driva den gröna omställningen framåt. Men då behövs fler samarbeten och möjligheter att diskutera och utväxla erfarenheter. Därför arrangerade Huawei ”Green Summit 2022” i Stockholm i början av juni. Målet var att i en svensk kontext skapa långsiktiga möjligheter till nya innovativa lösningar på miljöproblemen.

Under en förmiddag diskuterade representanter från politik, myndigheter, näringsliv och akademi klimatutmaningarna ur olika perspektiv. Tekniska lösningar och innovationer från flera branscher lyftes fram och representanter från solenergibranschen berättade om hur utvecklingen där går i rasande takt med hjälp av ny smart teknik. 

Debatter och diskussioner

Publiken fick också höra om gröna startups vars syfte är att genom innovation bidra till minskade utsläpp. Ett exempel är Plaant, som har utvecklat ett smart växthus för inomhusbruk – utan jord. Därtill fanns myndighetssverige representerat genom Energimyndigheten som berättade om det växande elbehovet och vad som behövs för att Sverige ska klara den nya elektrifieringsvågens behov. 

Under ett panelsamtal enades representanter från Energimyndigheten, Huawei och Plaant att Sverige generellt sett har ett bra utgångsläge för att nå våra gemensamma hållbarhetsmål. Vi behöver dock rikta blicken mot framtiden. Att Sverige i dag ligger i framkant ska inte tas för givet. Det paneldeltagarna önskade från regeringen var att digitalisering ska bli en topprioritet eftersom en ökad digitalisering kan bidra till att bemöta många av de utmaningar vi står inför. Därtill önskades tydligare mål och ett skiftat fokus, bort från samhällets intressekonflikter till ett ökat samarbete vad gäller behovet av olika typer av energislag.

Sätter bollen i rullning 

Målet med dagen var att skapa förståelse för hur teknik och innovationer kan bidra till att lösa många av de utmaningar som finns för att Sverige ska nå de högt uppsatta klimatmål som regeringen beslutat om. 

Under Green Summit diskuterade talarna också hur vi tillsammans kan driva på hållbar innovation från den snabbt växande solenergisektorns perspektiv. Talare från Soltech Energy Solutions, branschorganisationen Svensk Solenergi, CheckWatt och hållbarhetskonsultbyrån Ethos berömde Sveriges goda klimat för entreprenörer. 

Dock framfördes synpunkter på politikens beslutsförmåga när det kommer till prioriteringar av miljöfrågor och det är ett hinder för nya innovativa företag. Ett exempel som lyftes var trubbiga miljöprövningar som istället för att se till energibehovet på systemnivå begränsar de aktörer som har gröna och innovativa lösningar för att bidra till att skapa en grön och hållbar energiproduktion.

 

Världsledande inom teknik för solenergi 

Det var första gången Huawei arrangerade Green Summit i Sverige och tanken är att plattformen ska växa till att bli en allt större arena för samarbeten. Planen är att arrangera motsvarande konferenser i Norge och Finland senare i år. 

– Den här typen av arena saknas i dag, så det var väldigt värdefullt. Här träffades myndigheter, politiker, näringsliv, innovatörer och entreprenörer – vi delade åsikter och erfarenheter och diskuterade de hinder som finns på ett öppet sätt. Jag fick flera nya insikter och är mycket nöjd, säger Christoffer Caesar, CEO på Soltech Energy Solutions. 

De flesta kanske förknippar Huawei med mobiltelefoner och nätverksutrusning, men företaget är också ett av världens ledande inom teknik för solenergi. Huawei driver redan i dag flera olika innovationsprojekt tillsammans med Soltech Energy Solutions. Bland annat har Soltech tagit hjälp av Huaweis lösning för batterilagring av energi på sin laddstation för Scanias ellastbilar. Laddplatsen ska minska de långa laddningstider som hittills bromsat en ökad användning av elektrifierade fordon.  

Öppnar för fler samarbeten

Under eventet presenterades dessutom Soltech Energy Solutions som Huaweis strategiska partner inom affärsområdet Digital Power. De två företagen har nyligen påbörjat ett ytterligare samarbete för att fortsätta driva utvecklingen inom solenergi och smarta energilösningar.

– Vi är imponerade över Huaweis höga innovationsnivå och kvalitén i deras produkter och lösningar. Med detta samarbete kan vi dra nytta av varandras styrkor och skapa ett ännu bättre erbjudande i den svenska solenergibranschen, säger Christoffer Caesar. 

Ytterligare några av Huaweis samarbeten i Norden är bland annat ett med det innovativa solcellsföretaget GruppSol, som bygger VillaZero – Sveriges första koldioxidneutrala villa. 

Med samarbetspartners har Huawei också utvecklat en innovativ AI-lösning för att i norska älvar sortera ut och stoppa invasionen av puckellax som utgör ett stort hot mot den lokala faunan. Förhoppningen är att Green Summit ska bidra till fler samarbeten.  

– Under dagen samlade vi många olika kompetenser och aktörer. Vi hoppas att det kan öppna upp för fler samverkans- och innovationsprojekt. Den kraften är avgörande för att skapa ett hållbart samhälle, säger Kenneth Fredriksen.

Mer från Huawei

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Huawei och ej en artikel av Dagens industri

Kapplöpning om biokol när industrin ställer om

Bureå. Biokol kan vara lösningen som gör stål fossilfritt på riktigt. Nu pågår en kapplöpning mellan flera bolag om att vara redo när de nya stålverken tas i drift. 

Marknaden för biokol i Norden bedöms vara värd fem miljarder kronor.

Det är varmt inne i den röda tegelbyggnaden i Bureå söder om Skellefteå. Förr hade Modo ett träsliperi i lokalerna, i dag finns här, lite tillspetsat, en modern kolmila. 

”Du hettar upp veden, eller pellets i vårt fall, utan att tillföra syre. På det sättet drivs fukt och volatiler, det vill säga lättflyktiga oljor ut. I grunden är det kolmileprincipen, på modernt språk kallas det pyrolys”, säger Lars-Gunnar Almryd, vd på Envigas. 

Anläggningen Bureå producerar 5.000 ton biokol per år. Med den produktionen är Envigas stora i sin nisch. Men det är en bara en procent av det biokol som industrin väntas behöva om några år. Envigas vill i ett första steg vilja bygga en biokolsfabrik som är tio gånger så stor som den i Bureå.

”Vi sitter med den största anläggningen i vår del av världen, men den är ingenting. Om vi ska vara relevanta och möta industrins behov som den spelare vi är behöver vi sätta i gång nu”, säger Lars-Gunnar Almryd.

Som i många andra diskussioner om industri och nya satsningar i norra Sverige kommer snabbt H2 Green Steel och Hybrit på tal. Med vätgas ska Sverige bli världsledande på fossilfri järnsvamp och fossilfritt stål. 

Men helt fossilfritt är inte det nya stålet. Under H2 Green Steels miljöprövning i Boden i början av juni framkom att bolaget kan bli den femte största utsläpparen av koldioxid i Sverige. Orsaken är att det kommer att behövas kolatomer i form av naturgas för att klara vissa delar av tillverkningen. 

Inte heller Hybrit, som drivs gemensamt av LKAB, SSAB och Vattenfall, vågar lova en helt fossilfri produktion. Bolaget är förteget om hur mycket koldioxid bolaget kommer att släppa ut, mängderna lär inte klarna på allvar förrän miljöansökan för Hybrits anläggning i Gällivare lämnas in. 

Det är där biokol kommer in i bilden. Med kol tillverkat av träprodukter skulle mängden koldioxidutsläpp kunna pressas ner ytterligare.

”Har du sagt att det ska vara fossilfritt krävs det något annat än fossilt kol. Även om det bara är tre procent av dagens utsläpp”, konstaterar Lars-Gunnar Almryd. 

Företaget Envigas i Bureå. Lars-Gunnar Almryd, vd.
Företaget Envigas i Bureå. Lars-Gunnar Almryd, vd.Foto:Anders Alm

Envigas är inte ensamt om att ha identifierat den här marknaden. Norska Vow Green Metals har också siktet inställt på metallurgisk industri och samarbetar redan med industrikoncernen Elkem. 

Bakom Envigas finns flera namnkunniga investerare. Joakim Karlsson, tidigare partner på Nordic Capital, är via Imran en av huvudägararna. Storägare är också investmentbolaget Concejo och bland de med en mindre ägarandel finns Karl-Johan Perssons (H&M) riskkapitalbolag Philian. 

Under våren har Envigas fört samtal med fler potentiella investerare. Målet är att få ihop en halv miljard kronor till nästa anläggning. Den nordiska marknaden bedöms vara värd fem miljarder kronor. 

Målet är att vara klar lagom till att de stora nya stålverken tas i drift under andra halvan av 2020-talet. 

”Behoven är så stora och att bygga industri tar tid. Det är så mycket som ska gå snabbt i hela värdekedjan och då måste man börja bygga så snart som möjligt. Vi måste börja nu om det ska bli något sen”, säger Lars-Gunnar Almryd. 

Under året ska bolaget bestämma var biokolsanläggningen ska placeras. Luleå är en het kandidat, men även Bergslagen och Sörmland är tänkbara alternativ. Grunden är att fabriken ska ligga nära stora kunder och att det ska finnas avsättning för den restvärme och energi som uppstår under tillverkningen. 

En annan viktig del är att anläggningen vara nära råvaran. Många branscher vill åt restprodukter från skogsbruket, som ska användas till allt från talldiesel till förpackningar, vilket kommer att bli en utmaning för Envigas och andra intressenter. 

”Man behöver tänka till strukturellt hur råvaran ska användas. Den bör användas till de mest mest förädlade produkterna först och sedan får du ut biprodukter. Är man smart tror jag det kommer finnas tillräckligt med råvara. Däremot kommer det inte att räcka om alla isolerat av varandra säger att vi ska ha si och så mycket”, säger Lars-Gunnar Almryd.

De stora ståltillverkarna är inte de enda som ser biokol som ett alternativ när utsläppen ska pressas. Även för smältverk och mindre gjuterier, som har svårt att gå över till vätgas, är biokol högintressant. Det pågår även försök med inblandningar i plast och gummi, exempelvis i bildäck. 

”Flera biltillverkare pratar inte bara om fossilfritt stål utan om att slutprodukten ska vara fossilfri. Då är det inte bara stål, utan aluminium, plaster och alla möjliga grejer där man vill byta ut kolatomer”, säger Lars-Gunnar Almryd.

 

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera