ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS
Så slår coronaviruset mot ekonomin

Professor: 600.000 jobb kan försvinna på tre månader

  • Foto: Joey Abrait

Professor Magnus Henrekson fruktar att 600.000 jobb kan vara borta på tre månader. Från regeringen krävs ett krispaket i storleksordningen 100 miljarder kronor i månaden. 

”Systemet riskerar att bli en dödsspiral”, säger han.

När befolkningen i Sverige hörsammar Folkhälsomyndighetens råd, ställer in sociala aktiviteter och reducerar sin konsumtion till strömmad musik, film och livsmedel sätter det en farlig boll i rullning, varnar Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för näringslivsforskning. 

”Gör vi det i ett antal månader kommer stora delar av den privata tjänstesektorn att försvinna”, säger han. 

”På tre år i början av 1990-talet förlorade vi 600.000 jobb. Om det här fortsätter och vi inte sätter in rätt åtgärder kan det bli 600.000 jobb på tre månader i stället”, säger han vidare. 

Regeringen har fått beröm för en resolut krishantering från många håll, men Magnus Henrekson håller inte med. Matematiken bakom en rätt dimensionerad krishantering handlar om att hålla restauranger, butiker, transportföretag, evenemangsbolag - kort sagt nästan hela den privata tjänstesektorn under armarna. 

”Det är viktigt att staten går in riktigt tungt och lyfter av hela kostnaden under ett antal månader”, säger han och pekar på att det är för den här situationen som man har samlat i ladorna. 

Det skulle kräva ett paket av helt andra dimensioner än det som hittills har presenterats. Det kan snarare handla om 100 miljarder kronor i månaden bedömer Henrekson, motsvarande en tredjedel av produktionsvärdet i den privata sektorn. 

För SAS innebär det nya systemet för korttidspermittering att det är billigare för företaget att göra sig av med 60 procent av piloterna och låta resten arbeta heltid till ordinarie lön. 

”Det krävs att staten tar hand om hela permitteringslöner sedan om det ska var 100 procent eller 80 procent det kan diskuteras”, säger han vidare. 

Genom att rädda tjänstesektorn kan man även rädda en högt belånad fastighetssektor. 

”Om de som betalar hyrorna i dag går i konkurs och de som kommer efter får betala mer realistiska hyror kommer det att bli stora problem i fastighetssektorn. Hela det här systemet riskerar att bli en dödsspiral”, säger Magnus Henrekson. 

”Vi kan få en långvarig depression som kan få oöverskådliga effekter. Det är mycket allvarligt”, säger han. 

Krisens orsak – virusbekämpningen - gör samtidigt situationen speciell. Därför har även Magnus Henreksons recept risker, medger han. 

”Om man ger människor en massa inkomster för att sitta i sina hem riskerar systemet att flöda över av pengar.”

Just nu står beskeden om fabriksstopp till följd av störningar i leverantörskedjor som spön i backen. Men industriföretagen är de som är bäst rustade, påpekar han.  

”De är välkapitaliserade, de har reala säkerheter och de har system för att permittera anställda”, säger han. 

Det har uppstått en debatt i samhället om inte metoden för virusbekämpning har en alltför hög kostnad, om det exempelvis inte vore mer rationellt att isolera riskgrupperna än att lamslå hela samhället.  Men, ett enskilt land kan inte gå sin egen väg, anser Magnus Henrekson. 

”För ett litet land som Sverige blir det i praktiken omöjligt att ställa sig utanför det de stora länderna väljer att göra, inte ens Storbritannien klarade det”, säger han.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer