Som Di rapporterade på tisdagen ser ohälsan i Sverige ut att brytas – trendbrottet motsvarar 36 miljarder kronor i lägre kostnader än budgeterat de kommande fyra åren.
Att ohälsan är högst bland kvinnor i offentlig sektor är ingen hemlighet, men siffror som Di har tagit del av lägger nya bitar till pusslet över de långa sjukfallen som kostar staten 75 miljarder kronor om året i sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning.
Materialet från Försäkringskassan och Svenskt Näringsliv visar att landsting och kommuner har 30 procent fler sjukskrivningsdagar än privata aktörer.
I öppenvården och tandvården är skillnaden 40 procent.
Sjuktalen i den privata verksamheten ligger redan i dag snubblande nära regeringens mål för ohälsan med ett sjukpenningtal på nio dagar till 2020.
Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler pekar på flera systematiska skillnader mellan det privata och offentliga, som att de offentliga verksamheterna ofta är större och finns på orter där ohälsa är vanligare. Men det kan också finnas ekonomiska realiteter bakom att sjuktalen är lägre i den privata sektorn, påpekar hon.
”Det kan vara så att man värderar sjukskrivningarna som ett tydligare verksamhetsproblem, för vi vet att sjukskrivningar kostar för en arbetsgivare. Det kostar att någon är borta och det kostar att man ska sätta in vikarier och lära upp en ny”, säger hon.
Thomas Berglund, vd för Capio, tror att en viktig förklaring finns i ledarskapet.
”Nyckeln är första linjens chef. Ledarskapet hos den sjuksköterska som är ansvarig på akuten blir väldigt viktigt”, säger han.
”Man måste bygga på ett lagarbete där de anställda känner att de kan påverka sin vardag. Då blir alla gladare och friskare.”
Ohälsan hänger samtidigt ihop med vinstfrågan som just nu är på tapeten i den välfärdsutredning som nyligen gick på remiss.
”En verksamhet med för höga sjuktal kan inte producera god kvalitet. Därför måste man jobba aktivt för att människor inte blir sjuka. Gör man rätt och levererar god kvalitet blir det också lite pengar över”, säger Thomas Berglund.
Håkan Hallberg, som är vd för Orasolv, en privat tandläkarkoncern noterad på Aktietorget, ser även han ett samband mellan friska arbetsplatser och resultatet på sista raden.
”Det är skevt att se vinster i välfärdssektorn som en stöld från skattebetalarna. I stället borde man se det som ett kvitto på en fungerande process och nöjda kunder.”
”Håller man inte nere sjukfrånvaron så drabbar det vinsten”, säger Håkan Hallberg.
Caroline Olsson, sektionschef på avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKL, anser att en högre snittålder, större enheter och geografiska orsaker är viktiga förklaringar till skillnaden.
”Jag tror inte att man är mindre rädd om pengarna i offentlig verksamhet, men i en liten organisation ser man kostnaden snabbare. Många offentliga arbetsgivare är väldigt pressade ekonomiskt”, säger hon.
Är cheferna sämre i landsting och kommuner än i privat sektor?
”Nej, jag skulle inte säga att de är sämre. De kan ha tuffare förutsättningar.”
Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll anser att politiskt styrda verksamheter har en läxa att göra.
”Det handlar om att skattebetalarnas medel i högre utsträckning ska gå till kärnverksamhet”, säger hon.
https://interactive.sanoma.fi/arkku/public/generated/9169VFcVuKx/
