1515
Annons

Prisregn över Dagens industri

Di:s journalister och journalistik dominerade när kommunikations­byrån Hallvarsson & Halvarssons årliga pris till bästa ekonomijournalister delades ut på onsdagskvällen.

Årets dagstidning, årets digitala media och flera tunga förstaplatser gjorde att Di tog storslam. 

Di:s chefredaktör Lotta Edling.
Di:s chefredaktör Lotta Edling.Foto:Oskar Omne

Det var Dagens industri som tog hem flest priser i årets journalistrankning, den sammanställning som sedan 1997 korar Sveriges bästa affärsmedier och bästa journalister inom en rad kategorier.  

På årets gala var det stort jubel när Dagens industri, för tionde året i rad, utsågs till "årets dagstidning". Chefredaktören Lotta Edling ser utmärkelsen som ”ett kvitto på att Di verkligen gör Sveriges bästa ekonomijournalistik”

"Det är otroligt roligt. Di:s redaktion består av över 100 dedikerade medarbetare, varav flera journalister och analytiker som är med på årets rankinglista, som varje dag brinner för exklusiva nyheter, djup analys och verklig affärsnytta", säger hon.   

Hon framhåller att det är alla delar av tidningens arbete som ligger till grund för framgångarna. 

"Vår styrka är att vi både har starka profilerade namn på alla områden men också jobbar väldigt bra i det dagliga lagarbetet med nyhetsledning, utgörning och paketering", säger hon.  

Samtidigt som Di försvarar titeln på printsidan sker samma sak digitalt, där di.se återigen blir "Årets digitala media", vilket man varit varje år sedan priset i kategorin började delas ut. 

Di:s nya satsning på tv, Di TV, som produceras i samarbete med Expressen TV, får också sin del av utmärkelserna. Både Anna Ekelund och Pontus Herin, som tittarna har lärt känna genom bland annat Börsmorgon, hamnar på topp 5 över årets journalister i radio och tv.

Lotta Edling passar på att hylla sina medarbetare på Di TV.  

"Det är väldigt kul att Di TV:s redaktion gör ett sådant avtryck på listan och att vi lyckats översätta Di:s breda - och djupa - journalistik även till rörlig bild", säger Lotta Edling om priset.   

För andra året är det Di:s reporter Henrik Mitelman som utses till årets bästa ekonomijournalist. 

”Det här är fantastiskt kul. Jag har världens roligaste jobb som får analysera och skriva för hundratusentals kloka Di-läsare. Att dessutom få denna utmärkelse gör ju livet ännu bättre", säger han.  

Vad är hemligheten bakom att bli Sveriges bästa ekonomijournalist flera år i rad?
”Jag försöker att fånga upp ämnen som berör våra läsare. Under året har det varit mycket om den galna penningpolitiken, om kronkollapsen, men också om framgångarna i Asien. Just Asien ligger mig varmt om hjärtat och jag skriver ofta därifrån. Fler och fler av våra läsare vänder blickarna österut.” 

Henrik Mitelman blev också året reporter på makroekonomisidan, och där tog Di hem både andraplatsen, genom Viktor Munkhammar, och tredjeplatsen, genom Johanna Jeansson. 

I kategorin Börs och aktier vann Peter Benson, SvD Börsplus, men tre av topp fem utgjordes av Di:s börstrio Ulf Petersson, Richard Bråse och Magnus Dagel.  

Andreas Cervenka, som bevakar Silicon Valley för Di:s räkning, blir årets nyhetsjournalist.  

"Det är väldigt hedrande att få det här priset. Det är extra roligt eftersom det också känns som en uppskattning av vår satsning på att bevaka Silicon Valley, som ju hamnat i världens fokus det senaste året."

Di:s reportrar Anders Hägerstrand och Gustaf Tapper kammade hem andra- respektive fjärdeplatsen på listan över årets nyhetsjournalister.

En annan av Di:s prisade reportrar är Hans Bolander. Han anses ha varit bäst på att rapportera om privatekonomi under året.  


Innehåll från EnergiEngagemangAnnons

Därför är det smart att arrendera ut din mark till storskalig solenergi

Erik Rindeskär på EnergiEngagemang.
Erik Rindeskär på EnergiEngagemang.

Är du markägare i Sverige söder om Dalälven och har stora arealer i träda eller liknande? I så fall är det bara att säga grattis, för du kan sitta på en guldgruva.

– Det är ett enormt tryck på att bygga större solcellsparker nu, något som kan ge den som har mark att arrendera ut riktigt bra avkastning, förklarar Erik Rindeskär, projektutvecklare på solelsföretaget EnergiEngagemang.

Nyttja din mark till en solcellspark – läs mer här. 

Som en del i klimatomställningen ökar elanvändningen i Sverige explosionsartat, de flesta analytiker tror på en fördubbling av förbrukningen på bara 20 år. Framförallt sker ökningen söder om Dalälven där majoriteten av befolkningen bor, men där det i dag inte finns så mycket elproduktion som krävs. Därför har byggandet av större solcellsparker ökat explosionsartat.

– Vi byggde den första stora under 2020. Strax därefter blev ytterligare en klar, och jag vet att det byggs på flera ställen och planeras för ännu fler. Alla i branschen upplever ett väldigt tryck, och det kommer att poppa upp jättemånga de kommande åren.

Kommersiellt gångbart att bygga

En solcellspark är enkelt uttryck en markbit där man sätter upp solpaneler som sedan med hjälp av transformatorer och växelriktare bildar ett kraftverk som kan kopplas upp på elnätet. Tekniken i dag är relativt billig, och i takt med den ökade efterfrågan och det höjda elpriset har det blivit kommersiellt gångbart att bygga. Men för det här behövs det mark. Därför är branschföretag som EnergiEngagemang ständigt på jakt efter fler markägare som är sugna på att arrendera ut mark till en solcellspark.

– Det handlar om ganska mycket pengar, vi betalar 6 000 – 12 000 kronor per hektar och år beroende på hur lättbearbetad marken är, närhet till elnätet och solinstrålning. Markägaren behöver inte göra mycket mer än att ta den första kontakten med oss. Vi söker alla tillstånd, vi bygger och ser till att anläggningen sköts.

Vad är det då för mark som passar till en solcellspark? Frågar du Erik Rindeskär behöver det vara minst tio hektar sammanhängande yta som är enkel att påla, vilket ofta betyder gammal jordbruksmark som inte är för stenig.

– Självklart ska bra jordbruksmark användas för att odla mat, men i Sverige finns det mycket mark som i dag ligger i träda eller inte används alls, och då blir det en mycket bättre affär att bygga solcellsparker.

”Jättemöjlighet att tjäna pengar på sin mark”

Det finns också mycket mark som används för annan typ av energiproduktion, till exempel energiskogarna från 90-talet eller de stora rapsodlingarna.

– I Sverige används ungefär hundra tusen hektar till energiodling. Schablonmässigt ger exempelvis ett hektar raps fem ton rapsolja vilket motsvarar 50 000 kilowattimmar. På motsvarande yta på halvbra mark med halvbra solinstrålning får du generellt sett ut 500 000 kilowattimmar per år med solceller. Samma förhållande gäller även energiskog. Så vi behöver bara tio procent av ytan för att få ut samma mängd energi om vi har solceller istället.

Dessutom kan en solcellspark öka den biologiska mångfalden. Eftersom det området får vila från besprutning och gödsel samt slås några gånger per år gynnas en mångfald av växter.

– Och det i sin tur gynnar pollinerare som i sin tur gynnar omkringliggande odlingsmark.

Och intresset för att arrendera ut sin mark är stor, framför allt i områden där det saknas annan användning av marken.

– I snabbväxande kommuner används marken kanske till annat, men i kommuner som inte har så stor tillväxttakt är det här en jättemöjlighet för att ändå kunna tjäna bra med pengar på sin mark.

Läs mer om hur det går till – och boka ett kostnadsfritt besök här. 

Mer från EnergiEngagemang

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EnergiEngagemang och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?